Nyheter

I cellen tänkte han på Raoul Wallenberg

Arbetarpågen Henry R Leo från Trelleborg blev diplomat. I sin bok minns han paranoian i öststaterna och hemma, möte med fotbollsproffs och flykthjälp till legionär.

Inspärrad i en cell bakom järnridån satt han och funderade över diplomatkollegan Raoul Wallenbergs öde.

Med raffinerade agentmetoder smugglade han ut en 20-årig svensk från franska främlingslegionen.

I San Franciscos, Marseilles och Antwerpens hamnar rörde han sig hemtamt och hjälpte ett oräkneligt antal akterseglade svenska sjömän.


Nu sitter Henry R Leo, i utrikesdepartementets tjänst i 43 år, hemma i Trelleborg och skriver på en engelsk version av sin bok - "Inte bara kristallkronor".

- Den går inte att översätta - vissa saker i den är så typiskt svenska och måste tas bort. Därför blir det en engelsk version som kan ha ett internationellt intresse, säger den tidigare generalkonsuln.


Han bor granne med hamnen. Efter 33 år som diplomat inom framför allt sjöfart och handel i tolv städer, nio länder och fyra världsdelar är det kanske inte så konstigt att utsikten från vardagsrummet vetter mot havet.


Som 22-årig språkbegåvad arbetarpåg från Trelleborg fick han sin första utrikestjänst på svenska konsulatet i Teheran, Iran. Året var 1950.

- Efter andra världskrigets slut hade vi som stått fria från krigets fasor, praktiskt taget en intakt industri och handelsflotta. Detta innebar att utrikesdepartementets verksamhet spreds nästan lavinartat och att UD fick anställa betydligt fler människor än man tänkt sig, säger Henry R Leo.


Sedan chefen för konsulatet i Teheran fått sparken på grund av spritmissbruk, fick den unge trelleborgaren den senare kände ambassadören i FN, i Washington och i Moskva - Gunnar Jarring - som chef.

- En person som det var fantastiskt roligt att arbeta under.

Efter Iran beordrades Henry R Leo till konsulatet i den franska hamnstaden Rouen i Normandie.


1953 var det dags att placeras bakom järnridån, närmare bestämt i Gdansk i Polen. Att han själv och övriga diplomater vid beskickningarna var avlyssnade på kontoret, i bostaden eller då de pratade i telefon var ingen hemlighet för dem i det dåvarande öststatslandet.

- Vi pratade aldrig om hemligheter på kontoret. Om vi ville hålla något för oss själva fick vi träffas ute på en öppen plats - ett torg eller liknande. Man blev paranoid av detta. Inte ens då jag var hemma på semester i Sverige vågade jag ta upp hemliga saker i telefonen - även här trodde jag att jag var avlyssnad, säger Henry R Leo.


I samband med att en dansk fiskare skadats ombord på ett fiskefartyg i Östersjön och förts iland i Polen för att hämtas av ett ambulansflygplan från Danmark, grep polsk militär den då 26-årige Leo.

Anklagelserna som riktades mot honom var spioneri grundat på att han vistats på militärt område. Något som skett utan Henry R Leos vetskap.

- Jag placerades i en cell. Tre gånger förhördes jag och mellan varje gång satt jag skakig i cellen och tänkte på Raoul Wallenberg, som trots sitt diplomatpass försvann.


Arbetet i Gdansk handlade bland annat om att hjälpa akterseglade svenska sjömän. Eftersom de missat sitt respektive fartygs avgång ansåg polackerna att de befann sig illegalt i landet.

- När jag kom dit 1953 hade 25 svenska sjömän under de senaste åtta åren försvunnit. Om de mördats, bara försvunnit eller placerats i Sibirien fick vi aldrig veta.

Utrikesdepartementet ville inte att de anställda skulle arbeta för många år bakom järnridån. 1956 förflyttades Henry R Leo därför till San Francisco.


Därefter följde Antwerpen i Belgien, Houston i Texas och Marseille i Frankrike för Trelleborgssonen som klättrat i karriären och titulerade sig konsul.

- Jag är född med ett fotbollsintresse och hade en oerhörd glädje och nytta av att lära känna fotbollsproffset Roger Magnusson som spelade för Marseille. Han var en enorm stjärna - ingen här hemma hade en aning om hur stor han var där nere. I arbetet med att göra pr för Sverige hade vi ett mycket fruktbart samarbete, han gav mig kontakter med pressen som jag aldrig annars hade fått. En gång i veckan åt vi tillsammans på restaurang - vi betalade aldrig. Vi åkte taxi - vi betalade aldrig, fransmännen tog inte betalt av Roger.


Franska främlingslegionens högkvarter finns i Aubagne utanför Marseille. Med ett egenhändigt tillverkat pass hjälpte Henry R Leo 1970 en 20-årig man att fly från legionen efter det att den unge svensken medverkat i legionens krigföring i Tchad i Afrika.

Flykten kunde ske sedan en hemlig kontakt till Leo överlämnat civila kläder, det nya passet och flygbiljetter till 20-åringen på en undanskymd plats invid en park.


Kort därpå smög den flyende svensken in på en offentlig toalett där han bytte legionärsuniformen mot de civila kläderna. Därefter gick han ombord på ett tåg som tog honom över gränsen till Italien och därifrån vidare med flyg till Sverige.

Henry R Leo hade bara ställt ett krav på den flyende legionären - inte ett knyst om hur flykten gått till för svenska journalister. För om historien då blivit offentlig hade generalkonsul Leo med stor sannolikhet gjort sitt inom diplomatkåren.


Med erfarenhet som pappa i en barnfamilj är inte kringflackandet i världen något han rekommenderar.

- Det var kanske det svåraste under mina år - man har ju ansvar för sina barn. Att förklara för ett litet barn att det är dags att bryta upp, lämna kompisar och skola för att bosätta sig i ett annat land där de talar ett språk som barnet inte behärskar är oerhört tungt, speciellt om det sker flera gånger, säger Henry R Leo. Kanske är det därför som mina barn aldrig satsade på en karriär inom utrikesdepartementet.

FAKTA

Henry R Leo
Ålder: 76 år. R:et lade han som 13-åring till eftersom hans farbror också hette Henry Leo.
Bosatt: Hansagatan i Trelleborg.
Aktuell: Skriver på en internationell version av sin bok "Inte bara kristallkronor, berättelser från 43 år inom utrikesdepartementet".
Gå till toppen