Sverige

Kiosken var en terrorbank

Många muslimer skänker i Guds namn pengar till

bistånd som västvärlden ser som stöd till terrorism.

Den offerviljan ledde nyligen till att en falafelförsäljare

från Malmö och en imam från Stockholm

dömdes till flera års fängelse för finansiering av

terror.

Domen bygger på grundmaterial från USA.

USA har författat en liknande anklagelseakt

mot hjälporganisationen al-Aqsa

spannmål i Malmö. De ansvariga

för det lilla biståndskontoret på

Nobelvägen hotas nu av åtal.

MALMÖ. Den skamfilade falafelvagnen väckte ingen större uppmärksamhet där den stod parkerad utanför billighetsvaruhuset Ö&B på Lantmannagatan. En och annan Malmöbo som storhandlat inne på det gamla Prippsbryggeriet stannade till för att köpa billig lunchmat.
Men Ferman Abdullah, falafelvagnens 23-årige ägare, ägnade sig i tysthet också åt en mer lönsam sysselsättning. I själva verket fungerade hans enkla vagn som en slags banklokal.
Ferman Abdullah lät en utvald skara kunder göra finansiella transaktioner i kronor, dollar och pund och få stora penningsummor överförda till Kurdistan.
På arabiska kallas det hawala – ett informellt bankväsende där pengar utan kvitton och andra dokument flyttas från ett ställe på jorden till ett annat. Det är de inblandades heder som är säkerheten i överföringarna.
Men en hemlig del av denna hawalaverksamhet ledde i höstas fram till de första fällande domarna i Västeuropa för brottet ”finansiering av terrorism” – ett brott som USA slagits hårt för att motverka i kampen mot al-Qaida och den internationella terrorismen.
Med hjälp av en diger amerikansk anklagelseakt lyckades Säpo få Ferman Abdullah och en medåtalad 29-åring dömda till fleråriga fängelsestraff för terroristbrott. Enligt Säpo är fallet ett klockrent exempel på hur muslimsk fundamentalism i sin mest extrema form kan förleda människor också till terrorism.
Ferman Abdullah är en djupt troende muslim, övertygad islamist – och privatbankir. Han hade lärt sig hantverket under ett år i Grekland, där en kusin startat en liknande hawalarörelse. Penningöverföringarna kunde gälla ett husbygge i Mosul, ett köp av en butikslokal i Abril eller en gåva till ett kurdiskt bröllopspar. Men också mer oansenliga överföringar via den så kallade dollarbasaren i Suleimaniya för den Malmöbo som ville dela med sig av sin inkomst till någon mindre lyckligt lottad släkting i hemlandet.
Ferman Abdullah tjänade stora pengar på sin provision, som varierade mellan tre och fem procent. Med hjälp av hawalaaffärerna kunde han inte bara köpa sig en bil. Han skaffade också en egen restaurang på Östra Förstadsgatan i Malmö.
– Han hade alltid mycket pengar. Och han var alltid mycket upptagen. Han kom till falafelvagnen under en timme och var borta en timme, säger Hiwa, som nu tagit över matförsäljningen i falafelvagnen.
Något skäl för Malmöpolisen eller Säpo att syna den livliga mobiltelefontrafiken till och från falafelvagnen tycktes inte finnas. Men vad Abdullah inte visste var att amerikansk polis redan hade avlyssnat flera av hans telefonsamtal till Irak.
Ferman Abdullahs umgänge i Malmös muslimska värld var intensivt. Han bad flera gånger per dag och sökte sig ofta till Islamiska kulturföreningens källarmoské i Rosengård, till den närbelägna bosniska moskén, den turkiska moskén i Annelund och ibland också till Islamic Center vid Jägersro.
Då och då for han även över Sundet till moskéerna i Köpenhamn. I samtal med mer sekulariserade muslimer
försökte Ferman Abdullah få dem att tänka mer på sin tro.
– Ferman Abdullah är väldigt religiös. Han försökte övertyga mig hela tiden, säger Hiwa.
I den förundersökning som säkerhetspolisen senare skulle göra berättade Ferman Abdullah att han sökte religiösa råd från en känd muslimsk fundamentalist – doktor Jalal Ismail, som då jobbade som psykiatriker på Universitetssjukhuset Mas och som under de här åren var ordförande i Islamiska kulturföreningen.
Ferman Abdullah sökte även praktiska levnadsråd. Han ville ta hit sin fästmö från Suleimaniya i irakiska Kurdistan. Men var det förenligt med Koranen att låta en landsman smuggla fästmön till Sverige och att i asylprocessen här låta henne uppträda som hustru åt en annan man?
Enligt Ferman Abdullah påstod doktor Jalal att ett sådant förfarande var ”fullt möjligt”. Men en annan imam, Ali Berzengi, som i religiösa sammanhang oftast kallade sig Ali Sharia, ansåg det inte tillrådligt.
Ali Berzengi var nyinflyttad i Malmö och kom att hjälpa Ferman Abdullah i en omfattande insamlingsverksamhet för nödlidande muslimer i Afghanistan, Palestina och Tjejenien – men framför allt i irakiska Kurdistan.
Den 1 februari 2004 vaknade Säpos intresse plötsligt för de båda Malmöborna. Den dagen spred två självmordsbombare död och förödelse i ett par partilokaler i den kurdiska staden Arbil. Mer än hundra personer dödades och tvåhundra skadades när terroristorganisationen Ansar al-Islam – med nära kopplingar till al- Qaida – lät två kraftiga sprängladdningar detonera i de USA-stödda kurdiska partierna KDP:s och PUK:s båda högkvarter.
Strax därefter informerade Säpos tyska och amerikanska systerorganisationer den svenska säkerhetspolisen om att Ferman Abdullah och Ali Berzengi kunde ha varit med om att finansiera det blodiga terroristdådet.
I sin hawalaverksamhet påstods Ferman Abdullah ha skapat en finansiell brygga mellan radikala muslimer i Sverige och Ansar al-Islam i Irak. Enligt de amerikanska tipsen hade pengar från Malmö systematiskt använts för att stödja Ansar al-Islam och den ökände irakiske terroristledaren Abu-Musaad al-Zarkawi.
Ferman Abdullah hade tillsammans med Ali Berzengi tagit emot hundratusentals kronor från moskéer runt om i Sverige och Norge som samlats in för behövande barn och nödlidande kurder. Vid fredagsbönerna hade imamerna vädjat om hjälp till fattiga som drabbats av kriget i Irak.
Vid moskén i Gävle var den lokale imamen mer frispråkig när han presenterade de båda Malmöbornas insamling. Flera vittnen berättade för Säpo om hur imamen lade ut en bönematta på golvet och helt resolut bad besökarna att skänka pengar till föräldralösa barn och till dem som sprängt sig själva i luften som ett angrepp på USA:s ockupation.
Säpo inledde en omfattande telefonavlyssning och ansåg sig snart ha fått sina misstankar bekräftade. När Ferman Abdullah och Ali Berzengi talade i telefon med landsmän i Sverige och Kurdistan kom bombdåden i Abril på tal – ofta i kodform.
När de talade om landsmän som häktats i Irak och Tyskland hade de hamnat ”på sjukhus”. De som gripits av polis var ”sjuka”. Och på tal om penningöverföringarna till Irak stod ”lapp” för hundra dollar, ”häfte” för tiotusen dollar. När femtontusen dollar överfördes till en adress i Arbil rörde det sig i telefonsamtalen om ”ett och ett halvt häfte”.
I april 2004 slog polisens nationella insatsstyrka till mot en lägenhet i Holmaområdet i Malmö. Razzian på Hyacintgatan gjordes klockan sex på morgonen. När den sömndruckne Ferman Abdullah väcktes ur sin slummer stod ett halvdussin poliser med skyddsvästar och automatvapen grupperade runt hans säng. I lägenheten hittade polisen kontanter
– 11 283 kronor och 1 400 dollar. De hittade ett brev från en man som varit i kontakt med Abu Musaab al-Zarqawi. Denne sade sig gärna vilja fortsätta samarbetet med kurdiska patrioter.
Och de fann en detaljerad kodningsmanual, som betonade vikten av att ”alla bröder inom mujahidin kodar sina meddelanden för att fienden inte ska komma åt dem”.
Ferman Abdullah dömdes i oktober förra året till fyra och ett halvt års fängelse för förberedelse till terroristbrott och för att ha samlat in och skickat totalt 1,3 miljoner kronor till Irak vid sju tillfällen under 2004. Abu Berzengi dömdes till fem års fängelse.
De har båda medgett att de skickat stora penningsummor till Ansar al-Islam, men säger sig inte ha känt till att de skulle användas för terrordåd.
Ferman Abdullah sitter nu i fängelse i Norrköping. I ett kort telefonsamtal med Sydsvenskan förnekar han att han gjort sig skyldig till brott mot terroristlagstiftningen.
Han uppger att han lever ett liv i överensstämmelse med islams värderingar och han hela tiden levt i en övertygelse om att Ansar al-Islam också bedriver ett omfattande humanitärt arbete.
– Religionen betyder mycket i Kurdistan, mitt hemland. Det är därför jag ber och går till moskéer, säger han.
Domen visar att det i Sverige finns många muslimer som i Guds namn är redo att både samla in och skänka pengar till hjälp, som västvärlden ser som stöd till terrorism.
Säpo ser domen mot Ferman Abdullah och Ali Berzengi som en framgång. Flera utländska systerorganisationer har kommit på studiebesök till Stockholm för att få veta hur den svenska säkerhetspolisen lyckades få till stånd den första fällande domen i Västeuropa mot personer som finansierar terrorism. Det är något som vare sig CIA i USA eller MI5 i Storbritannien lyckats med.
När USA för fyra år sedan överlämnade en lång rad bevis för att hawalarörelsen al-Barakaat i Somalia ägnat sig åt brottslig verksamhet också i Sverige och anklagade tre svensk-somalier för att ha gjort sig skyldiga till finansiering av terrorism avvisades anklagelserna av såväl UD som Säpo. Bevisen ansågs vara allt för tunna.
Domen mot Ferman Abdullah och Ali Berzengi är än så länge unik. Den bygger till stor del på telefonavlyssningar som utförts av polis i Tyskland, Irak och USA och på bevismaterial som tagits fram av
den federala amerikanska polisen. Den vilar därmed på underlag som varken Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt haft möjlighet att överblicka.
För Säpo kan domen skapa en möjlighet för åtal i andra ärenden där stora delar av grundmaterialet kommer från USA. Det gäller i första hand den Malmöbaserade insamlingsstiftelsen ”Sanabil al-Aqsa” – al-Aqsa spannmål på svenska. Säpos förundersökning mot stiftelsen har pågått i snart tre år, lika länge som den varit terroriststämplad av USA och FN.
Grundbulten i utredningen, där det förmodade brottet är ”finansiering av terrorism”, utgörs fortfarande av en handfull promemorior som finansdepartementet i Washington låtit offentliggöra.
USA har sett till att länder som Danmark, Holland, Tyskland och Belgien stängt al-Aqsa-stiftelsens kontor och spärrat deras insamlingskonton. I Danmark väcktes nyligen åtal mot de ansvariga för föreningen al-Aqsa i Köpenhamn.
Deras påstådda brott är att stiftelserna ska ha slussat välgörenhetsmedel till palestinska Hamas – den organisation som nyligen vann parlamentsvalen i Gaza och på Västbanken. Pengarna ska inte ha gått till Hamas sociala eller politiska arbete, utan till självmordsattentat inne i Israel.
Men i Malmö lever al Aqsa-stiftelsen vidare. Och här påstår sig de ansvariga för stiftelsen stå närmare Fatahrörelsen än Hamas.
När vi söker oss till den terroriststämplade organisationens högkvarter i Skandinavien hamnar vi i en enkel butikslokal på Nobelvägen i Malmö. Här saluförs böcker, videofilmer och kassettband – en del av dem är strikt religiösa, annat speglar Israels brutala ockupation av Västbanken.
I två broschyrer som pryds av bilder på palestinska barn redogör stiftelsen för sina senaste insamlingsprojekt: I Guds, den nåderike barmhärtiges namn, vädjar al-Aqsa spannmål om allmosor och presenter; till alla generösa och barmhärtiga sträcker man ut en vädjande hand om bidrag i samband med offerhögtiden nu i februari.
Men den unge mannen som arbetar i butiken kan inte svara på våra frågor om stiftelsens insamlingar. Han hänvisar i stället till stiftelsens ordförande Khalid al-Yousef eller vice ordförande Marwan el-Ali.
Khalid al-Yousef, som också är ordförande för en av Rosengårds källarmoskéer, Islamska kulturhuset på Hårds väg, och ägare till New Sound – en nyöppnad butik för filmer, kassetter och litteratur om islam – visar sig sedan en dryg månad befinna sig i Libanon. Marwan el-Ali, som är vice ordförande i Islamiska kulturhuset och som äger en grossistfirma i Malmö, har just återvänt från en affärsresa i Egypten.
Han säger att al-Aqsa spannmål får gott gensvar på de pamfletter som stiftelsen sedan några år skickar ut till källarmoskéer och muslimska föreningar över hela Sverige:
– Det finns goda muslimer som gärna vill hjälpa till. Vi har drygt hundra faddrar bara här i Malmö som skänker trehundra kronor per månad till palestinska barn. Vi ser till att de pengarna når de ockuperade områdena i Palestina eller flyktingläger i Libanon, Jordanien och Syrien, säger Marwan el-Ali.
Kontoret på Nobelvägen kan inte visa någon öppen redovisning av sina insamlingar, som görs via helt vanliga bank- och postgirokonton. Stiftelsen saknar ett så kallat 90-konto, som garanterar att verksamheten går rätt till.
Enligt Marwan el-Ali gör stiftelsen inte ens något bokslut.
– Nej. Det behövs inte. Vi är ju en ideell organisation, säger han.
Enligt israeliska och amerikanska uppgifter går emellertid huvuddelen av de tre–fyra miljoner kronor som kontoret på Nobelvägen årligen samlar in till att finansiera terrorism.
I den officiella bannlysning som USA:s finansdepartement gjort mot det lilla kontoret på Nobelvägen framförs graverande anklagelser:
* Kontoret sägs ingå i ett större nätverk av al-Aqsa-grupper och vara en del av palestinska Hamas arbete med att finansiera självmordsdåd i Israel.
* Stiftelsen påstås liksom sina systerorganisationer använda humanitärt stöd som täckmantel för att stödja terrorism.
* Norska muslimer ska ha använt Malmökontoret som en kanal för att slussa pengar, guld och smycken till Hamas.
* En svensk muslimsk ledare ska vid ett möte i Oslo i maj 2002 ha uppmanat alla åhörare att stödja självmordsdåden i Israel, att delta i kampen för att förgöra Israel och att skänka pengar till al-Aqsa spannmål i Malmö.
Enligt det amerikanska finansdepartementet spelar det ingen roll för terroranklagelserna mot al-Aqsa spannmål att en av deras påstådda mottagare pengar nu tagit över regeringsansvaret i Gaza och Västbanken:
– Nej, al-Aqsa spannmål blir kvar på vår lista över särskilt utpekade globala terrorister på grund av organisationens kopplingar till Hamas, säger Molly Millerwise, taleskvinna för finansdepartementet i Washington.
Också Israel ser al-Aqsa spannmål som en organisation som understödjer terrorism. Enligt officiella israeliska uppgifter har al-Aqsa spannmål i hemlighet fört över stora penningbelopp till grupper i Mellanöstern som är en del av palestinska Hamas:
– Det handlar om finansiellt stöd för terroristverksamhet och terroristceller. Efter att pengarna förts in överförs de till självmordsbombare och till deras familjer som stöd, säger den israeliske polistalesmannen Micky Rosenfelt, som menar att al-Aqsa spannmål i Malmö bara är en av åtta organisationer runt om i Europa som på det här viset finansierat terrordåd i Israel.
De amerikanska och israeliska anklagelserna tillbakavisas emellertid av al- Aqsa spannmål och Marwan el-Ali:
– Vi skickar pengarna direkt till Palestina. Vi har församlingar och föreningar där som tar emot våra pengar och som hjälper föräldralösa barn. Vi får rapporter om vad barnen heter, var de bor och vem som försörjer dem, säger han.

Bara två dömda för terrorbrott i Sverige

De senaste åren har ett antal islamister i
Sverige anklagats för terrorism. Men bara
två personer har dömts för terrorbrott enligt
den nya terroristlagen.
* Ferman Abdullah. 25-årig falafelförsäljare
från Malmö, dömd till fyra och ett
halvt års fängelse i oktober 2005 för finansiering
av terrorism genom att skicka miljonbelopp
till terrorgruppen Ansar al-Islam
i norra Irak.
* Ali Berzengi. 30-årig imam från Stockholm.
Dömd till fem års fängelse för samma
brott.
* ”Jusuf”. Artonåring från Kungälv. Häktad
i Sarajevo sedan den 19 oktober, misstänkt
för förberedelse till terrorism. Påstås
ha planerat spränga en ambassad i luften.
* Pragsvensken. 39-årig man från Stockholm,
häktad i Prag sedan december. Begärd
utlämnad av USA, där han misstänks
för att ha förberett ett utbildningsläger för
al-Qaida-terrorister. Tidigare åtalad, men
friad i Sverige.
* Mehdi Ghezali. Frisläppt i juli 2004 efter
två år i Guantánamolägret på Kuba,
misstänkt för samröre med talibanerna i
Afghanistan. Åtalades aldrig av USA.
* Ahmed Agiza. Asylsökande egyptier
som utvisades från Sverige i december
2001 efter att ha utpekats som al-Qaidaterrorist.
* Mohammad Alzery. Asylsökande egyptier
som utvisades från Sverige i december
2001 efter att ha utpekats som al-Qaidaterrorist.
* Trelleborgaren. 19-årig skåning som i
mejlkontakter med 22-årig stockholmare
misstänks ha smitt konkreta terrorplaner.
Båda är häktade, misstänkta för ”stämpling
till terroristbrott”. 22-åringen är dessutom
misstänkt för ”försök till terroristbrott”
för att ha försökt tända eld på en
irakisk vallokal i Kista.
* Dessutom har USA anklagat tre svenskar
med somaliskt ursprung för att genom
banksystemet al-Barakaat ha finansierat
terrorism. Även insamlingsorganisationen
al-Aqsa spannmål i Malmö påstås stödja
terrorism. Svenska myndigheter har dock
inte funnit något belägg för dessa påståenden.

Talibaner förebild för Ansar al-Islam

Ansar al-Islam (Islamisk hjälp) bildades i

december 2001 efter en serie utbrytningar ur

flera kurdiska islamistiska rörelser. Organisationen

har sin bas i nordöstra Irak och har

starka kopplingar till al-Qaida.

Ansar al-Islam stöds av Iran och kämpar genom

jihad (heligt krig) för en självständig islamsk

stat i norra Irak med en samhällsstruktur

som liknar talibanernas Afghanistan.

De betraktar både den kurdiska regeringen

och USA som sina fiender.

Hamas för heligt krig

Hamas (arabiska för mod och tapperhet)

är en islamistisk organisation som bildades i

Gaza under palestiniernas uppror 1987–88.

När rörelsen fick fäste också på Västbanken

och började delta i gatuvåld och terrordåd

blev Hamas palestiniernas främsta islamistiska

organisation.

Hamas vill befria Palestina ”från Medelhavet

till Jordanfloden” genom jihad (heligt

krig). Israel förklarade gruppen fredlös i september

1989.

Hamas har sedan dess breddat sin verksamhet.

Genom välgörenhet, religiös utbildning

och social service kom Hamas att utmana

PLO om makten i Gaza och på Västbanken.

I januari vann Hamas de palestinska parlamentsvalen,

men möter diplomatiskt motstånd

från både EU och USA, som alltjämt

ser Hamas som en terrororganisation.

Läs alla artiklar om: Haram - förbjudet i islams namn
Gå till toppen