Malmö21 mars 2006 23:30

Förödmjukelse får unga utländska killar att råna

Unga Malmökillar med utländsk bakgrund som rånar jämnåriga svenskfödda gör det för att vända en känsla av egen förödmjukelse. Genom att ”kriga mot svenskar” ger de igen för upplevelsen av att inte bli accepterade, enligt en c-uppsats i sociologi vid Lunds universitet.

MALMÖ. Studien bygger på intervjuer enskilt och i grupp med 11 ungdomsrånare i åldern 15–17 år, samtliga pojkar med invandrarbakgrund och hemmahörande i Malmö.
Ungdomarna uppger att de oftast rånar svenskar eftersom det är lättast. I intervjuerna använder de ord som ”rädda”, ”mesiga” och ”dumma” för att beskriva sina svenskfödda offer. En pojke säger att ”svenskar gör ingenting och de ger oss bara sakerna, de är så mesiga”.
Ett gemensamt drag hos de intervjuade är att de ser på sina handlingar som en livsstil. Men de planerar sällan sina attacker, utan rånar spontant när tillfälle ges.
Metoderna som används är olika. Ibland är de trevliga i början för att invagga sina offer i falskt förtroende, ibland hotar de med stryk eller visar en kniv.
En av pojkarna i studien exemplifierar den aggressiva hållningen i förhållande till andra grupper i en mening som har fått ge namn åt studien:
”När vi är ute på stan och rånar, så krigar vi, vi krigar mot svenskarna.”
Av intervjusvaren framgår att rånen i första hand inte utförs för att komma över pengar. Drivkrafter är istället spänningen och tillfredställelsen över att få utöva makt. Så här uttrycker en av pojkarna det:
”Makt för mig är att svenskarna ska se på mig och lägga sig ner på marken och pussa mina fötter.”
De flesta rånar utanför det egna närområdet och i grupp. Endast två av de intervjuade har vid något tillfälle utfört rån självständigt.
Ett utmärkande drag hos ungdomarna i studien är också en känsla av tillkortakommande. De upplever hopplöshet och missmod över att bli anklagade även för handlingar de inte varit delaktiga i.
Att skapa egna regler och normer och att ge sig på ”svenskar” blir ett sätt för dem att vända förödmjukelsen, menar uppsatsförfattaren.
– Man kan inte dra några generella slutsatser utifrån vad elva ungdomar säger. Men det är ändå häpnadsväckande att deras upplevelser är så samstämmiga trots att jag har intervjuat dem vid olika tillfällen, säger Petra Åkesson.
Gå till toppen