Huvudledare

Ledare: Byggnads visar tänderna

Konflikträtten är en integrerad del av den svenska arbetsmarknaden och bör så förbli. Den är en naturlig konsekvens av att lönebildningen med alla tillhörande avtal hanteras av arbetsmarknadens parter själva, utan inblandning av staten.

Med denna ordning följer ett stort ansvar. Varsel och stridsåtgärder bör vara noga genomtänkta. Det gäller såväl motiv som omfattning.
Tidigare, medan de fackliga organisationerna ännu var unga, var det arbetsgivarna som utgjorde den starkare parten. De hade resurser och kraft att sätta bakom orden. En lockout var effektiv.
Idag är det nästan tvärtom, vilket Erik Moberg visar i sin bok från förra året, Lockout, strejk och blockad (Ratio). Numera har facken ekonomisk styrka och en omfattande konfliktuthållighet, något som gör strejken effektiv men lockouten närmast oanvändbar som vapen.
Igår utlöste Byggnads sitt första varsel och 800 arbetare gick i strejk vid ett fyrtiotal av Peabs arbetsplatser. Ett andra strejkvarsel omfattar ytterligare omkring 1500 anställda hos Skanska, NCB och JM. Det verkställs den 27 april om ingen uppgörelse då har nåtts.
Byggnads förkastade medlarnas slutbud på i huvudsak tre områden: förhandlingsrätten på mindre arbetsplatser, arbetstidsförkortningen och nivån på lönebudet.
Ett annat, mer underliggande, skäl ventileras också i diskussionen. Det handlar om en dom i Europadomstolen nyligen som konstaterade att Byggnads inte har rätt att ta ut så kallade granskningsavgifter från oorganiserad arbetskraft.
Dessa avgifter, motsvarande 1,5 procent av lönesumman som skall användas till just kontroll av löner, har under lång tid varit ett tvisteämne mellan Byggnads och arbetsgivarna i Sveriges Byggindustrier.
Den pågående byggstrejken – på ett avtalsområde som omfattar 70000 personer – skulle alltså vara en följd av Europadomstolens utlåtande genom vilket facket förlorar en inkomstkälla och, inte minst, massor av prestige.
Är det detta som är strejkbeslutets huvudsakliga drivkraft – vilket i så fall snart kommer att framgå – är Byggnads ute på mycket hal is.
Det skulle givetvis minska förståelsen och sympatierna för åtgärden. Och det skulle också ge ny näring åt tidigare krav på en översyn av konflikträtten så att bland annat en regel om proportionalitet vid konflikter införs, att sympatiåtgärder kan begränsas och att medlarna ges större makt.
Det vore paradoxalt om facket skulle göra sig självt tandlöst. Men Byggnads påskyndar kanske just nu en sådan utveckling.
Gå till toppen