Lund

Israelvänner prisade sverigedemokrat

Ted Ekeroth från Lund blev förste svensk att få det prestigefyllda priset Herzl Award. När Sionistiska federationen insåg att Ekeroth var aktiv sverigedemokrat ångrade man sig.

Ekeroth fick ändå priset ”för att det inte skulle bli en ännu större sak i media”.
Nyligen deltog den israeliska ambassadören i Stockholm, Eviatar Manor, i en ceremoni då årets Theodor Herzl-pris delades ut. Priset ges varje år till en handfull unga män och kvinnor världen över som gjort ”exceptionella insatser för Israel och sionismen”.
Årets pristagare, Dmitri Vasserman, hyllades av ambassadören och ordföranden för den svenska Sionistiska federationen, Bo Sallmander. Bilder på en finklädd och stolt Dmitri Vasserman med Herzl-prisets bronsstatyett lades ut på internet.
När priset även förra året gick till en svensk – 26-årige Ted Ekeroth från Lund – höll arrangörerna en lägre profil. Sionistfederationen insåg strax före prisutdelningen att Ted Ekeroth är aktiv sverigedemokrat. Ordförande Bo Sallmander var orolig att sd-kopplingen skulle ge negativ publicitet.
– Först försökte vi övertyga Ted Ekeroth att lämna sverigedemokraterna. Jag sade att det var dumt och skadligt för hans karriär. Jag påminde honom om dem som var med i nazistiska organisationer på 30-talet, hur det kommit att förfölja dem resten av livet.
Bo Sallmander lyckades inte övertala Ekeroth.
– Då bestämde vi oss för att ändå fullfölja och ge honom det här priset. Vi hade redan skickat in hans namn till den internationella organisationen. Vi var oroliga att det skulle bli en ännu större sak i media om vi drog tillbaka det här.
Ted Ekeroth är kassör för sverigedemokraterna i Lund. Han är en av partiets mer framträdande yngre profiler, och flitig bloggare på partiets webbplats sdblogg.se
Han är också grundare av Fidim, Föreningen för Israel och demokrati i Mellanöstern, med säte i Lund. Föreningen bildades 2002 som ”en reaktion på svenska medias vinklade och ofta osakliga rapportering av den arabisk-israeliska konflikten”. I Bo Sallmanders ögon har Ekeroth gjort ett utmärkt arbete genom pro-israeliska demonstrationer och debattartiklar.
– Han fick ju inte priset för att han var sverigedemokrat utan för vad han gjort för Israel och sionismen, säger Bo Sallmander.
Bo Sallmander har svårt att förstå hur man kan vara engagerad Israelvän och sverigedemokrat samtidigt. Det är historielöst, tycker han.
– Att vara kritisk till invandring är otypiskt för den judiska minoriteten i Sverige. För några decennier sedan hade kanske inte judar släppts in i landet med en sådan inställning.
I sverigedemokraterna, med sin historia av nazikopplingar, är den judiske Israelvännen Ted Ekeroth en ”nyttig idiot”, anser Bo Sallmander.
– Sd är en ulv i fårakläder, säger han.
Ted Ekeroth kallar Sionistiska federationens agerande ”direkt löjligt”. Han satt själv i styrelsen för Sionistiska federationen när han fick priset, men hotades med uteslutning när hans partitillhörighet blev känd. Då lämnade han självmant.
– Det här handlar bara om att Sionistiska federationen vill framstå som politiskt korrekt. De vet att jag inte är nazist, men är rädda för naziststämpeln som mitt parti har.
Ted Ekeroth säger att det fanns nazister i sd på 90-talet, men att ”alla partier har en mörk historia”.
I judiska kretsar väcker hans sd-sympatier ofta bestörtning.
– Folk reagerar reflexmässigt. Det har fått sin bild av media – det är klart att jag med mitt arbete för det judiska folket inte skulle vara med i ett parti som är det minsta nazistiskt.

Sionism

Sionism är den politiska strävan att åstadkomma judarnas återvändande till Eretz Yisrael, Landet Israel. En avgörande skrift blev Theodor Herzls Der Judenstaat (1896), där författaren propagerade för bildandet av en judisk stat. Herzl bildade 1897 World Zionist Organization (WZO), den organisation som idag delar ut Herzl-priset.
När Israel utropades 14 maj 1948 var sionismens främsta mål uppfyllt. WZO:s främsta uppgifter är nu att främja det judiska folkets enhet, uppmuntra judar att flytta till Israel samt stärka staten Israel. Källa: Nationalencyklopedin
Gå till toppen