Mat & Dryck

LCHF: En fet matfilosofi

Dags att kika lite närmare på en av de mest inflytelserika personerna i den svenska kostkarusellen just nu. Lisa Förare Winbladh bjöd in drygt två meter Andreas Eenfeldt till sitt kök, frågade ut honom och lagade mat enligt hans filosofi.

För drygt tre år sedan skrev den unge läkaren Andreas Eenfeldt sitt första trevande blogginlägg. Han hade något att berätta: om ny revolutionerande kostforskning och hur patienter med typ 2-diabetes och övervikt blev smalare och friskare genom att flagrant bryta mot Livsmedelsverkets rekommendationer. Andreas vände nämligen kostpyramiden upp och ner; utan att blinka förordade han bacon, ägg, grädde och smör. Mat som tidigare varit näst intill förbjuden. I stället hamnade potatis, bröd och alla annan stärkelserik mat i skamvrån.
Idag, drygt 6 miljoner besök senare, är Andreas blogg Kostdoktorn Sveriges största hälsoblogg. Hans bok "Matrevolutionen" fick så många förhandsbeställningar att upplagan fick utökas rejält innan boken ens kommit ut. Man behöver inte famla efter orden: Kostdoktorn har kommit upp sig i smöret.
Metoden kallas LCHF och står för en kost med lite kolhydrater och mycket fett, den hittills mest kända förespråkaren har varit den kontroversiella läkaren Annika Dahlqvist. Men den mer diplomatiske, mindre dogmatiske Andreas har fått etablissemanget att lyssna. Det är dags att kika lite närmare på en av de just nu mest inflytelserika personerna i den svenska kostkarusellen. Jag bjöd in drygt två meter Kostdoktor till mitt kök, lagade mat enligt hans filosofi och frågade ut honom.
När jag läser LCHF-bloggar blir jag ibland mörkrädd när jag läser kommentarsfälten. Glåporden haglar. Meningsmotståndare kallas för köpta fuskare, idioter och fettskrämda. Varför är LCHF-are så arga?
- Jag tror inte att det är så. De flesta LCHF-are jag träffar är glada och nöjda typer som får äta god mat och blivit friska och smala. Så klart en del av dem kan vara arga på att de i flera decennier fått kostråd som inte passat dem. Besvikna är kanske ett bättre ord? Det är en viss typ av arga människor som hänger på nätet och de slår igenom. Och tyvärr är det de som märks mest.
Andreas själv är mild som ett lamm. Han förklarar att det kanske delvis beror på att han själv inte varit överviktig eller sjuk och aldrig blivit besviken på felaktiga kostråd.
Hans egen resa mot fetare mat var tämligen odramatisk. Under läkarstudierna var han precis som de flesta andra, övertygad om att fett, isynnerhet det mättade, ofelbart ledde till övervikt och hjärtsjukdom. Men ute i verkligheten, på vårdcentralen, träffade han förtvivlade patienter med övervikt och typ 2-diabetes, som försökte äta fettsnålt och bara blev sämre. Inom vården ansågs det ofrånkomligt att diabetespatienter långsamt blev sjukare och krävde mer medicin. Man kallade det ”normalförlopp”. Det stora problemet, menar Andreas, är att när lydiga patienter skär ner på fettet äter de istället mer kolhydrater, i synnerhet de snabba som höjer blodsockret och kräver mer insulin.
Ju mer Andreas plöjde forskningsrapporter och bloggar, desto mer övertygad blev han att de gamla rekommendationerna inte hade någon vetenskaplig grund.
- I femtio år har vetenskapen försökt visa att fett och mättat fett är farligt. Det har satsats miljardbelopp på stora studier. Antingen har studierna inte gett tydliga resultat alls eller så har motsatsen visats: att vi faktiskt mår bättre av mer fett.
Andreas inspirerades istället av Montignac-dieten och Fredrik Paulúns budskap om långsamma kolhydrater. Runt 2002 började han gradvis ge råd om att patienterna främst skulle undvika socker och välja långsamma kolhydrater. Äntligen började han se resultat i behandlingen, men inte tillräckligt. Så småningom kom insikten att patienter med övervikt och typ 2-diabetes faktiskt inte skulle äta så mycket kolhydrater alls.
2006 kom den stora WHI-studien, ytterligare en stor välgjord studie som tydde på att mättat fett varken gav mer hjärtsjukdom eller cancer och att fettsnål kost tycktes göra hjärtsjuka ännu sjukare. Andreas slängde de sista reservationerna överbord och tog steget över till ohämmat fet mat. Både för sig själv och för sina patienter. Med striktare lågkolhydratkost blev effekten tydligare: många typ 2-diabetiker kunde helt sluta med insulin och övervikten minskade medan välmåendet ökade.
Var det svårt att övertala patienterna att gå emot de vanliga kostråden?
- I början var det mycket frågande blickar, men de litade på mig. Det går väldigt snabbt att omvända diabetespatienter. De kan ju själva mäta blodsocker efter en måltid. Redan vid andra besöket har de förstått att det fungerar.
Och han tillägger med ett snett leende:
- För att förstå hur de gamla rekommendationerna med kolhydratrik kost för diabetiker fungerar måste man däremot tydligen ha tio års utbildning.
Nej, läkarna och dietisterna var inte lika lätta att övertyga. År 2005 blev fettdoktorn Annika Dahlqvist anmäld till Socialstyrelsen av två dietister, men efter att en expertgrupp granskat forskningen på området gav de 2008 grönt ljus för behandlingen med villkoret att patienterna skulle följas upp noga. LCHF blev rumsrent, åtminstone på pappret, genom Socialstyrelsens beslut. I verkligheten såg det annorlunda ut. Fetmaprofessorn Stefan Rössner beskrev LCHF-trenden så här sakligt: ”en miljard flugor kan inte ha fel: ät dynga!”. Och ledande dietister har gått ut med varningsbrev mot LCHF.
Hur känns det att vara så motarbetad?
- Asch, jag vet ju att det här är tillfälligt, 2011 kommer att bli året när motståndet försvinner allt mer. De här människorna som motarbetar LCHF är ju inte onda, det är ju väldigt svårt att erkänna att man haft fel. Dietisterna är jätteviktiga för framtiden eftersom de ska få dieten att fungera för patienterna. De kommer att älska LCHF: patienterna blir ju friskare och… Får jag ta det här, förresten?
Andreas smuttar förtjust på sauvignon blanc-vinet vi hällt upp till fotograferingen. Och jag kan inte hjälpa det: jag älskar en dietguru som kan dricka vin till lunch utan att genera sig.
Men varför har dietisterna inte redan nappat på LCHF?
- De är rädda för det nya och tror att de måste följa Livsmedelsverkets rekommendationer för att inte få kicken. Men vad de ska följa är vetenskap och beprövad erfarenhet och det finns ju beslut från Socialstyrelsen att LCHF står för det.
När du pratar om LCHF-kostens fördelar låter du som Messias. Men de flesta studier visar också att det är svårt att följa kosten, att många hoppar av och att skillnaderna vid uppföljningar efter ett par år inte är så stora. Om nu LCHF är så fantastiskt, varför är resultaten inte ännu bättre?
- Det är alltid svårt att göra långsiktiga livsstilsförändringar, och väldigt lätt att falla tillbaka i gamla vanor. Det gäller även kostförändringar, oavsett vilken sådan vi talar om. Skillnaden mellan olika koster i jämförande studier underskattas alltid, eftersom resultaten är ett genomsnitt av dem som följer råden i längden och dem som inte gör det.
- Man kan jämföra med rökning. Det är svårt att sluta och de flesta börjar snart igen. Men successivt i takt med att farorna har blivit kända har ändå de flesta slutat helt, efter ett antal försök.
Vad har du svårast att avstå från?
- Pasta och bröd. Det där att inte kunna ta en macka när man är sugen. Men jag äter bröd ett par gånger i veckan och pasta några gånger i månaden. Mina patienter tycker ofta att frukostarna är svåra.
Så vad äter du själv till frukost?
- Man kan äta kött, fisk och grönsaker till frukost precis som vid andra måltider. Ägg och bacon är lockande för många. Avokado, brie och fet turkisk yoghurt med lite frön är bra vegetariska alternativ. Jag dricker kaffe med grädde eller kokosfett till. En av de saker jag märkte tydligast när jag bytte frukostvanor var att jag aldrig hade bråttom till lunchen. Ibland glömmer jag nästan att äta lunch. Förmiddagsfika behöver man inte heller.
Just nu diskuteras det allt mer om vi bör äta så mycket animaliska produkter av miljöskäl. Hur går det ihop med att läkare rekommenderar ägg- och baconfrukostar?
- Det är väldigt viktigt att vi skiljer på de här två begreppen. Det finns mycket som är dåligt miljömässigt med LCHF och mycket som är dåligt med vårt vanliga sätt att äta om man ser på miljön. Ofta jämförs ett kilo vete med ett kilo kött ur miljösynpunkt. Men tittar vi på antalet kalorier och näring blir resultatet inte alls lika självklart. Och om man blir sjuk av att äta vetet måste man ju se siffrorna på ett annat sätt.
Andreas blir för första gången en liten aning besvärad. Han poängterar att idén med LCHF-är att ersätta kolhydrater med fett, inte protein. Men han håller med om att det i praktiken lätt blir mat som är sämre för miljön. Köttdjur föds inte upp på ett hållbart sätt idag.
- Att få ihop ekvationen med miljö är en av de viktigaste frågorna inför framtiden. Den som vill kan äta vegetarisk LCHF, särskilt om man äter fisk, ägg och mejeriprodukter. Miljövänligt kött från gräsbetande kor är tyvärr en bristvara idag.

Recept

Se Lisa Förare Winbladhs recept i pdf- eller papperstidningen.
Gå till toppen