Kultur & Nöjen

Gyllene affärer för friherren

Lund tar sats mot framtiden med hjälp av världens mest omoderna ägarform, skriver Mats Olsson och Björn af Kleen.

Den 16 november 2006 fattade Kulturdepartementet beslutet att förlänga det skånska fideikommisset Björnstorp och Svenstorp. Egendomen som dominerar slättlandet strax nordost om Lund har nedärvts på den manliga sidan i släkten Gyllenkrok som fideikommiss sedan mitten av 1700-talet. Att förlänga fideikommisset ytterligare en generation får omedelbara konsekvenser för ättlingarna i familjen Gyllenkrok (döttrar och yngre söner fråntas sin rätt till laglott). Men beslutet får också följder för alla som lever i området. Tack vare att ett fideikommiss inte får avyttras eller delas har godsegendomen svällt till en av norra Europas största och mest lukrativa spannmålsjordbruk (som varje år attraherar miljoner i gårdsbidrag från EU: 6,7 miljoner under 2010). Så har Björnstorp och Svenstorp successivt antagit ett kolchosliknande yttre; kilometer efter kilometer av tungt industrialiserad monokultur.
Att Björnstorp och Svenstorp kunde förlängas 2006 - egentligen ska alla svenska fideikommiss avvecklas enligt en lag från 1963 - berodde delvis på stark support från traktens myndighetspersoner. I remisstrafiken som föranledde beslutet prisades familjens förmåga att hålla egendomen i skick. Landshövdingen Bengt Holgersson intygade familjens hängivenhet mot kulturbyggnader och Lunds stadsantikvarie Björn Magnusson Staaf menade att det är viktigt att ägostrukturen får bestå för den allmänna förståelsen av områdets rötter; godset som levandegjord feodalhistoria. Här fanns inte några betänkligheter mot den odemokratiska ägandeformen eller det enehanda landskap den skapat. Det bör tilläggas att alla andra länder som en gång haft fideikommiss avskaffat dem senast under mellankrigstiden. Den blivande fideikommissarien Nils Gyllenkrok, som bebor renässansslottet Svenstorp, har en i intervju sagt att han därmed upplever ett förlängt mandat från det lokala politiska samhället: "Det ligger en oerhörd glädje i att kunna påverka samhället genom att vi är så pass stora att samhället måste ta hänsyn till vad vi tänker och tycker…"
Den markaffär som möjliggjort byggandet av forskningsstationen ESS belyser återigen den varma relationen som råder mellan den styrande offentligheten och familjen Gyllenkrok. Affären avslutades 2010 och upphäver alla marknadsmässiga villkor och spelregler. Den åkermark i Odarslöv nordöst om Lund som ska härbärgera partikelacceleratorn ingick tidigare i fideikommisset. För att upplåta marken krävde Gyllenkrok ett jordbyte som villkor (försäljning av mark bryter ju mot fideikommissets grundklausuler). Snart befinner sig Region Skåne och Lunds universitetet alltså i halsbrytande jordaffärer med baronerna Gyllenkrok. Från en annan jordägare köper Region Skåne upp 190 hektar åkermark i Västra Hoby för 74 miljoner, vilket är ett kraftigt överpris. Dessa 190 hektar byts sedan mot 70 hektar Gyllenkrokmark i Odarslöv som ska stå som grund för ESS. Men för den areala mellanskillnaden - 120 hektar - behöver Gyllenkrok bara betala sex miljoner kronor. Alltså: den mark som Region Skåne betalat 390 000 kronor hektaren för, reas ut till Gyllenkrok för 50 000 kronor hektaren - och ytterst är det regioninvånarna som bekostar den subventioneringen (på omkring 30 miljoner kronor). Mäklaren på Skånegårdar försöker förklara att marken i Odarslöv är strået vassare än den i Hoby - men kvalitetsskillnaden är naturligtvis inte sådan att den kan motivera en uppvärdering av jorden med 800 procent.
Den osunda jordaffären mellan Region Skåne och Gyllenkrok kan tyckas vara en petitess i framgångssagan ESS - men nog är det ironiskt att en av världens mest sofistikerade forskningsstationer ska byggas på jord som regionen kohandlat till sig ifrån världens mest omoderna och patriarkala ägoform. Det är nästan så att man önskar att det ömsinta partnerskapet mellan Gyllenkrok och Region Skåne fick granskas i den kommande partikelacceleratorn. Kanhända måste vi ända ner på neutronnivå för att förstå det världsunika fjäsket för herrskapsfolk - som bedrivits med medborgarnas skattepengar som medel.
Mats Olsson
professor i ekonomisk historia och kommunpolitiker (V) i Lund
Björn af Kleen
kulturjournalist
Gå till toppen