Malmö

Nytt och tätare Malmö

Nu ska 1900-talets synder rättas till.

Bilen är ute, spårvagn är inne.
Industristaden är ute, kunskapsstaden är inne.
Villan är ute, central lägenhet är inne.
Malmö fick sin första översiktsplan 1956, då kallad för generalplan. Då drömde man om bilen och skissade fram stora ringleder och breda infarter. Spårvagnen var dödsdömd.
Tio år senare, 1966, handlade planen om nya, moderna bostäder. Framför allt många. Rosengård, Nydala, Lindängen och Holma var födda.
Det slutade i rena baksmällan. Oljekriser ledde till varvskris, Kockums försvann, en bilfabrik försvann och folk försvann ut till villorna. En bostadsminister, Birgit Friggebo, talade 1982 häpet om Malmös bombhål, alla rivningstomter som blev kvar.
Nu ska synderna rättas till. Hela staden ska bli Stad, inte bara citykärnan och Västra hamnen.
Förtätning har blivit mode.
Planen nu är att miljonområden som Holma ska förtätas, infartsleder ska förtätas, gamla industriområden ska förtätas, hamnarna ska förtätas. Det enda som absolut inte ska förtätas är kommunens åkermark. Det som är kvar av den.
Vi ska bo tätt, nära och blandat 2032.
Nu är en plan trots allt bara en plan. Den blir inte bättre än den politiska kraft och vilja som finns för att genomföra den.
– Ingen kan ta höjd för att varv läggs ner, säger stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson om tidigare planmissar.
– I stort har Malmö alltid legat i framkanten med sina översiktsplaner. Det är ett politiskt styrdokument, som sedan 2000 följts ganska bra.
Gå till toppen