Sverige28 januari 2012 17:54

Tuffa tag när KD ska forma framtiden

Efter en smutsig valkamp avgörs det idag: Ska Göran Hägglund fortsätta leda KD eller besegras han av utmanaren Mats Odell? Vinnaren ska ena ett splittrat pytteparti – men vart ska det gå? I Malmö hoppas unga kristdemokrater på ett mer konservativt KD som slåss för hårdare straff.

Shahen av Iran blickar ner på den 29-årige kristdemokraten Ardavan Khoshnood, när han lutar sig framåt i soffan i sin välstädade lägenhet i Slottsstaden. Vi talar om brott och straff, Ardavan Khoshnoods favoritfråga. Nu vill han berätta varför han tycker att invandrare som begår grova brott bör förlora sina svenska medborgarskap och utvisas ur landet.
– Så här ligger det till: invandrare står bakom en majoritet av skottlossningarna i Malmö. Med undantag av den häktade serieskytten är det nästan enbart invandrare som skjuter folk i Malmö.
Du menar att de har utländskt klingande namn. Men hur vet du om de är invandrare eller födda i Sverige?
– Alltså, det handlar om invandrargäng. De är inte etniskt svenska.
Faktum är att Ardavan Khoshnood, som representerar KD i polisnämnden i Malmö, vill gå längre än att bara utvisa invandrare som är svenska medborgare om de begår brott. Han vill även att invandrares barn ska kunna bli av med sina svenska medborgarskap och utvisas ur landet.
Du är invandrare. Jag är det inte. Så om dina barn begår brott ska de kastas ut ur landet, medan mina barn får behålla sina medborgarskap även om de blir kriminella?
– Precis. Om du slår sönder min tv här i lägenheten så får du inte vara kvar här. Man ska följa lagar och regler dit man kommer. Så enkelt är det.
Men invandrares barn är ju födda här. De är svenskar.
– Trams! Jag är visserligen svensk medborgare, men jag är iranier. Kolla iranska flaggan, kolla shahen på väggen. Jag är inte svensk, Niklas.
Ardavan Khoshnood var tidigare ordförande för Moderata ungdomsförbundet i Malmö. Men precis som Mattias Grängzell, avgående ordförande i KDU Malmö som sitter i soffan bredvid honom, så har han lämnat Moderaterna för att i stället gå med Kristdemokraterna. M under Reinfeldt är inte tillräckligt konservativt.
KDU har under flera år pumpat ett budskap om hårdare straff.
– Vi märker ju att budskapet om lag och ordning funkar när vi är ute på skolor. Det värvar vi verkligen medlemmar på. Många känner otrygghet, säger Mattias Grängzell.
KDU jobbar hårt för att få moderpartiet att anamma tongångarna. Det finns tecken på att de är på väg att lyckas.
Mats Odell, mannen som ikväll kan bli KD:s nye partiledare, vill ha ett tydligare brottsofferperspektiv och mer fokus på personligt ansvar i kriminalpolitiken. KDU stöder Odell och dömer ut Hägglunds politiska linje som otydlig.
En av Mats Odells viktigaste allierade är succékommunalrådet Bengt Germundsson, som fick nästan halva Markaryd, 44 procent, att rösta på KD. Som ordförande för partiets valanalysgrupp har Germundsson sagt att KD måste göra upp med ”snällismen”.
KD har högt förtroende bland väljarna i det som ibland kallas mjuka frågor, som vård- och omsorgspolitik. Enligt Germundsson måste partiet måste bli bättre på ”hårda frågor”. Där ingår ekonomi, företagande och brottslighet.
Germundsson hymlar inte med att han vill se tuffare tag mot brottslingar, med hårdare straff.
– Jag tror att det är en tanke som ganska många sympatiserar med, säger han och berättar om ett möte med en polis nyligen:
– Han och hans kolleger hade lagt stora resurser på att knäcka en stöldliga som härjat i Småland. Men vid rättegången blev det villkorlig dom. För grov stöld! Då känns det som det är nåt fel med straffsatserna.
Bengt Germundsson tycker också att det ”känns märkligt” med straffrabatter, att fängelsedömda som uppför sig väl släpps efter två tredjedelar av strafftiden. KD måste ”våga vara tuffare”, säger han.
– Hittills har vi ju haft en rättspolitik som till stor del utformats av en försvarsadvokat.
I valrörelsen 2006 tävlade flera partier om att vara den tuffaste sheriffen. Den borgerliga alliansen gick till val på ett budskap om hårdare straff. S-regeringen med justitieminister Thomas Bodström betonade hur den kraftigt hade skärpt säkerheten i fängelserna.
Men ett parti skilde ut sig. Ett borgerligt parti.
– Kristdemokraterna hade en betydligt mjukare profil än de andra, säger Magnus Hagevi, statsvetare vid Växjö universitet.
KD krävde att livstidsstraffet skulle avskaffas. Partiets rättspolitiske talesperson Peter Althin sade:
– Idag finns många som suttit mycket långa tider i svenska fängelser utan att få straffen tidsbestämda och det kan man ju verkligen ha synpunkter på.
Advokaten Peter Althin, född och uppvuxen i Lund, är ett av KD:s mest kända namn. Som riksdagsledamot i justitieutskottet och partistyrelsemedlem har hans ord vägt tungt när partiets rättspolitik formulerats.
Den 70-årige Althin lämnade partistyrelsen i somras, men fungerar fortfarande som bollplank för partiledningen. Han skräms av hårdare-straff-tankarna och kallar dem ”ren populism”.
– Ett av samhällets stora bedrägerier är att hårdare straff hjälper mot kriminalitet. Forskningen visar på motsatsen, säger Peter Althin.
Trots vetenskapligt stöd från kriminologer medger Althin att det är ”pedagogiskt svårare” för politiker som vill hålla emot utvecklingen mot tuffare tag och istället satsa mer på förebyggande åtgärder.
– Att köra på den här hårda stilen – det kan invagga medborgarna i trygghet. Det framstår som att man agerar kraftfullt.
Många politiker har tagit till tuffare-tag-budskap för att vinna väljare. Ofta med framgång. Ronald Reagan och Margaret Thatcher är två av de mest kända exemplen.
Skulle det fungera för KD? Statsvetaren Magnus Hagevi tror att det finns röster att hämta för tuffare-tag-politiker, men undrar om just KD kan driva frågan med trovärdighet.
– Det går ju emot gammal kristdemokratisk politik.
KD-väljare kan bli förvirrade om deras mjuka parti plötsligt blev det hårda, menar Hagevi och bjuder på en liknelse:
– Det vore lite som om Miljöpartiet plötsligt började slåss för en hög ekonomisk tillväxt.
Peter Althin känner ”stor frustration” inför utvecklingen inom KD. Om Mats Odell tar över kommer KD att tyna bort och marginaliseras, tror han.
– Den här skaran bakom Mats Odell – de är för snäva. Bland dem finns abortmotståndare, Livets Ord, homofobiska idéer.
När KD under Alf Svensson lyckades vinna 11,8 procent av rösterna i riksdagsvalet 1998, var en framgångsfaktor enligt Peter Althin att partiet fick bort lite av frikyrkostämpeln.
– KD blev ett stort, icke-religiöst parti för människor med alla bakgrunder.
Göran Hägglund är med i Svenska kyrkan, men har sagt att han ”väldigt sällan” går i kyrkan. Mats Odell tillhör Vallentuna pingstförsamling och talar gärna om Gud. Peter Althin tror att Odells ledarskap skulle stärka intrycket av ett parti som mest är till för pingstvänner.
Göran Hägglund stöds av de flesta partidistrikt, även om tunga distrikt som Uppsala och Stockholms län backar Odell. Hägglund är parti­elitens kandidat, menar Odell-anhängarna. De betonar att många gräsrötter är trötta på Hägglunds ledarskap.
Det tycks ligga något i det.
När de skånska Hägglundsvännerna Michael Anefur och Otto von Arnold i Sydsvenskan hävdade att ”hela Skåne utom [pastorn och riksdagsledamoten] Tuve Skånberg är för Hägglund” ilsknade fjorton skånska KD-funktionärer till. I partitidningen Kristdemokraten kräver de Hägglunds avgång:
”Skåne stöder inte enhälligt Göran Hägglund. Vår distrikstsordförande Michael Anefur frågade inte oss innan han gick ut i media och sa att Skåne har förtroende för Hägglund”, skriver KD-skåningarna.
Undertecknarna är gräsrötter, men inga lättviktare. Här finns ordförandena för KD-avdelningarna i Malmö, Lomma, Svedala, Eslöv, Sjöbo, Ystad, Tomelilla, Örkelljunga, Tomelilla, Osby, Östra Göinge och Hörby. De beskriver alla hur trötta de är på ett ledarskap som i deras ögon mest tycks bestå av ”snärtiga slogans”.
Mats Odell-supportern Bengt Germundsson, succékommunalrådet från Markaryd, tycker att KD under Hägglund odlar en mobbningskultur.
– Det finns en grabbig kultur i Hägglunds stab, där man dunkar näven i bordet och säger ”Så här ska det vara!”. Vi är många som blivit uppringda eller fått mejl med tillrättavisningar, säger han.
Göran Hägglunds ställning försvagades när det avslöjades att hans egen stabschef Henrik Ehrenberg under pseudonymen ”Ove Tove” baktalat Mats Odell på nätet. På Facebook, på bloggar, i tidningars kommentarsfält – överallt dök ”Ove Tove” upp och drog sin lans för Göran Hägglund.
Även KDU Malmös dåvarande ordförande Mattias Grängzell fick besök av Hägglunds stabschef på sin blogg. Där skrev ”Ove Tove” hånfullt att Odell saknar en egen vision:
”Odell tillhör partiledningen och har rimligen varit delaktig i varje steg partiet tagit. Detta ter sig mer som en personkonflikt än något annat. Troligen baserad på att Odell är sur för att han inte är minister. Tror jag...”
Som ”Ove Tove” smutskastade Hägglunds stabschef partivänner som riksdagsledamoten Annelie Enochsson: ”En person som går över andras lik”. Ehrenberg lät även ”Ove Tove” attackera Hägglunds ministerkollega i regeringen, migrationsminister Tobias Billström (M). I kristna tidningen Dagens kommentarsfält skrev ”Ove Tove” att Billström var ”känslokall” och att regeringen skulle haft en betydligt hårdare flyktingpolitik om det inte varit för KD.
När det stod klart att Ehrenberg var ”Ove Tove” fick han först sparken som stabschef. I veckan tvingades han även bort från regeringskansliet.
Även Mats Odells anhängare har ägnat sig åt anonyma nätkampanjer. Sajten avgahagglund.nu spred Hägglundkritik med okänd avsändare – tills Aftonbladet avslöjade att Jonathan Ekman, vd för Uppsalaförsamlingen Livets Ord, registrerat webbplatsen. Nu är sajten nedsläckt.
På KDU Malmös webbplats berättar styrelsens medlemmar vilka som är deras främsta politiska förebilder.
En säger Ronald Reagan. En annan den moderata justitieministern Beatrice Ask. En tredje general Charles de Gaulle. Så är det Ronald Reagan igen.
Angela Merkel. Margaret Thatcher. Carl Bildt. Ronald Reagan igen.
George W Bush. Ronald Reagan igen.
Bara en av KDU:arna i Malmö anger en partivän som politisk förebild: Alf Svensson.
När jag läser listan poppar en replik från riksdagsledamoten Rosita Runegrund (KD) upp i huvudet:
– Jag är en röd kristdemokrat. Det kryper i kroppen på mig när vi pekas ut som konservativa.
Jag minns också en rubrik på ett pressmeddelande från KD:s kvinnoförbund:
”Vi tar avstånd från krav på konservatism”
Kristdemokraterna stod med sin folkrörelsebakgrund länge utanför blockpolitiken. Partiet, som bildades 1964 som en politisk gren av pingströrelsen, ville inte sätta ned foten i vare sig det röda eller det blå lägret.
På 90-talet, under Alf Svensson, valde partiet till slut det borgerliga laget. KD:s profil var fortsatt mjuk, med fokus på vård, bistånd och flyktingar. Alf Svensson missade sällan en chans att lyfta fram ”människovärdet före penningvärdet”.
Nu vill många kristdemokrater kliva högerut. Mattias Grängzell och Ardavan Khoshnood till exempel, Malmöpolitikerna som lämnade M för att de saknade konservatism där. Bägge är ombud på rikstinget. Ingen av dem vill avslöja om de tänker rösta på Odell eller Hägglund. Däremot talar de gärna om hur de vill omprofilera KD.
När man tänker på KD ska man tänka ”hårt mot hårt, partiet som ska städa upp och få slut på djungelns lag i Malmö”, enligt Ardavan Khoshnood.
Den tolfte januari postade han flera förslag till lagändringar på sin blogg.
Förutom ”betydligt hårdare straff för vålds-, vapen- och sexualbrott” förslår Khoshnood en amerikanskt inspirerad ”three strikes”-lag. En person som döms för sitt tredje brott ska dömas till livstid, eller åtminstone få maxstraff för brottet, menar Khoshnood.
Han vill också att domstolarnas beviskrav ska sänkas ”för personer som av polisen klassas som yrkeskriminella”.
Dessutom ska livstid verkligen betyda livstid i fängelse.
– Och mord ska alltid ge livstids fängelse, säger Ardavan Khoshnood från sin soffa.
– Och mord ska alltid ge livstids fängelse, säger Ardavan Khoshnood från sin soffa.
Mattias Grängzell håller med.
Så om jag går hem och mördar min fru nu, då ska jag sitta i fängelse tills jag dör?
Grängzell och Khoshnood tittar på varandra. Så nickar de.
– Ja, i princip. Sedan får man förstås se till omständigheterna i varje fall, säger Mattias Grängzell.
Ardavan Khoshnood betonar att förslagen på hans blogg – att utvisa svenska medborgare, att sänka domstolarnas beviskrav, att mord ska ge livstids fängelse – är hans egna, och inte KD:s officiella ståndpunkt.
När Peter Althin får höra om förslagen suckar han tungt.
– Det gör mig väldigt ont att partikamrater från den delen av Sverige jag tycker bäst om – Skåne – lägger sådana här förslag.
Peter Althin tänker noga följa händelserna på rikstinget, för att se vart hans parti är på väg. Förutom talet om hårdare tag är han orolig för homofobin i partiet. Det var illavarslande när riksdagsledamoten Caroline Szyber i somras fick intern kritik för att hon deltog i Pride-festivalen, menar Althin.
– Kanske måste jag ompröva om jag hör hemma i KD.
#
Niklas Orrenius befinner sig i Västerås på Kristdemokraternas riksting.
Under lördagen twittrar han från Sydsvenskans twitterkonto.
Gå till toppen