Världen

Farcs sista militärgisslan fri

Latinamerikas enda kvarvarande stora gerillarörelse har släppt sin sista militära gisslan. Farcs åtgärd ses av en del som epokgörande, men Colombias regering är avvaktande.

Armésergeanten José Libardo Forero, till vänster, och polisen Jorge Romero får hjälp av vårdpersonal när de efter att de släppts av Farc kommer till en flygplats i Villavicencio i Colombia.foto: Fernando Vergara/ap
De sex poliser och fyra militärer som släpptes natten till tisdagen svensk tid har alla hållits fångna i djungeln i över tio år.
– Jag känner inte ens igen dottern jag lämnade när hon var fyra år. Min pappa är mycket grå, men mamma har inte förändrats så mycket, sade José Libardo Forero, som kidnappades i juli 1999, till radiostationen RCN, och tillade:
– Min fru är ännu vackrare än när jag åkte.
Exsenatorn Piedad Córdoba – känd medlare som för några år sedan också bidrog till att få svenske Roland Larsson fri – berättade om kolossal glädje i den brasilianska militärhelikopter som användes vid frigivningen.
– Vi sjöng allihop i helikoptern, känslorna sprudlade, sade hon till medier i Villavicencio, ett tiotal mil sydöst om Bogotá, där de frigivna landade.
Colombias president Juan Manuel Santos välkomnar givetvis frisläppandet, och Farcs löfte om att inte längre ta gisslan för att få ut lösesummor. Men han tog i ett kort tv-tal också fasta på att gerillan fortfarande beräknas hålla ett tresiffrigt antal civila, och att våldet fortsätter.
– Som vi sade när Farc aviserade dessa frisläppanden: Det räcker inte.
Konfliktforskaren Juan Carlos Palou tycker dock att detta ser ut som en chans att få ett slut på den flera decennier långa konflikten.
– Detta är en gest som inte bör underskattas, säger han.
– Regeringen bör ta det som ett tecken på att Farc verkligen är intresserat av samtal.
Andra ser det som en kursändring under galgen för Farc. Den nye gerillaledaren Timoleón Jiménez, även kallad Timochenko, meddelade via internet härommånaden att han vill förhandla med regeringen. Men det skedde efter åratal av USA-stödd militär offensiv, som pressat ut Farc i Colombias otillgängliga hörn, och som nådde en symbolisk kulmen när Timochenkos företrädare Alfonso Cano dödades i strid för ett halvår sedan.
Farc beräknas fortfarande ha uppemot 10 000 djungelkrigare kvar. Så sent som häromdagen dödades ett 40-tal av dem i ett arméanfall i Meta, det departement där gisslan nu släpptes.

Farc

Farc, Colombias revolutionära väpnade styrkor, har sedan 60-talet bedrivit Latinamerikas mest långlivade vänsteruppror. På senare år har rörelsen alltmer ägnat sig åt knarkhandel, och klassades i mitten av 00-talet som världens rikaste gerillagrupp.
Som mest kontrollerade Farc uppemot halva Colombias landyta. Men det senaste decenniet har gerillan drabbats hårt av ”Plan Colombia”, ett USA-finansierat program som från början beskrevs som en ambitiös biståndssatsning men som också blivit en militär offensiv värderad till mångmiljardbelopp.
2008 förlorade Farc många av sina starkaste namn, bland dem grundaren Manuel Marulanda och ledaren Raúl Reyes.
För Sveriges del är Farc högaktuellt på så sätt att en svensk journalist med colombiansk bakgrund anklagas för att vara gerillans ”Europachef”. Mannen greps i Venezuela förra året och ställs nu i april inför rätta i Bogotá. TT
Gå till toppen