Kultur & Nöjen

Veni, vidi Avicii

För två år sedan hade Avicii­ precis börjat­ spela skivor. Idag drar han full arenor.  Inför spelningarna i Malmö nästa vecka ­försöker vi ta reda på hur det gick till.

Avicii är het just nu. När pr-maskineriet för jättestadion O2 Arena i London och Dublin meddelade att de bokat den svenska dansmusikproducenten sparade de inte på superlativen. 22-åringen från Stockholm kallades världens största dj och tillskrevs en gudalik status i dansmusikvärlden.
Spelningarna i början av juni blir Aviciis förs­ta stora solospelningar på de brittiska öarna. Men det är inte första gången, och troligen inte den sista heller för den delen, som tossiga britter får en uppenbarelse.
Det är inte heller första gången en svensk discjockey och dansmusikproducent hyllas internationellt. Men ingen dj och dansmusikproducent i världen har nått lika långt på så kort tid som Avicii, eller Tim Bergling som han egentligen heter.
För ett och ett halvt år sedan spelade Avicii skivor på en studentfest på AF-borgen i Lund. När de 23 000 biljetterna till hans tre spelningar i Globen i mars i år släpptes sålde de snabbt slut.
För några veckor sedan delade han scen med Madonna på Miami Ultra Music Festival, dansmusikvärldens största årliga sammankomst.
Redan för fjorton år sedan fastslog brittiska bandet Faithless att gud är en dj. Om så är fallet och om hen just nu förkroppsligas av en stockholmare i bakvänd baseballkeps så är himmelriket en smärre besvikelse. Åtminstone den del av himlen som öppnat sina pärleportar för oss bakom scenen på inomhusarenan Forum i Köpenhamn.
Väggarna i den drygt tjugo kvadratmeter stora logen är beiga, golvet av ljus faner. Intill dörren står ett bryggerisponsrat kylskåp och i det motsatta hörnet av rummet är några bambukvistar utplacerade som dekoration.
Möblemanget består av en soffa och två fåtöljer runt ett litet soffbord, ett större matbord och några stolar.
Även om någon ställt fram några fat med färsk frukt på bordet och kylskåpet innehåller champagne, sprit och energidryck gör lysrören i taket det svårt att dölja känslan av ett högst ordinärt konferensrum.
Det mest glamourösa är en bild på danska kronprinsparet i ett bildspel på väggen.
– Vilka vill ni att jag ska tacka?
I logen poserar Tim Bergling framför Morten Brønnums mobilkamera med två glastroféer i famnen. Brønnum representerar Danish Deejay Awards. I början av april utnämnde de Aviciis singel ”Levels” till årets klubbhit och internationella dj-favorit.
Några veckor tidigare hade svenska skivbolaget Universal meddelat att ”Levels” sålt över en miljon enheter och bland annat basunerats ut till över hundra miljoner tv-tittare i en av reklampauserna till Super Bowl, finalen i amerikanska fotbollsligan NFL och reklamvärldens mest attraktiva marknadsföringsplats. Idag har singeln sålt över 2,5 miljoner enheter.
Klockan är strax efter 22 på fredagskvällen och det är drygt fyrtio minuter kvar tills Avicii ska kliva upp på scenen, höja högerhanden och hälsa på de sjutusen besökarna på ett slutsålt Forum i Köpenhamn.
Han kommer direkt från tre spelningar i Norge. När ni läser det här befinner han sig åter i USA för att uppträda i Las Vegas innan han flyger tillbaka till Öresund för två spelningar på Malmö Arena på onsdag nästa vecka.
Innan han spelar på O2 arena i London ska han även hinna bocka av Söderstadion i Stockholm från att-göra-listan.
Avicii är het just nu. Men det är lika bra att vi tar allt från början.
Tim Bergling är född 1989 och uppvuxen på Öster­malm i Stockholm. Pappa heter Klas Bergling. Mamma är skådespelerskan Anki Lidén. Tillsammans med Tommy Körberg har hon sonen Anton, som alltså är Aviciis halvbror.
För fem år sedan började Bergling göra musik hemifrån. Inledningsvis verkade han inte inom någon särskild stil eller genre men tack vare svenska namn som Swedish House Mafia, Eric Prydz och John Dahlbäck gled han allt mer in på house.
– Jag hade försökt med gitarr och alla möjliga grejer innan, men varit så jävla dålig på allt. Med housemusiken hittade jag något där jag faktiskt utvecklades och gick framåt. Mina polare gillade låtarna och det taggade mig att fortsätta.
Genom väggarna dunkar ljudet från kvällens uppvärmare, danska dj-duon Too Many Left Hands.
– I och med att jag var sjutton bast och knappt varit ute hade jag ingen direkt bild av klubbscenen. Jag kollade på youtube-filmer från när medlemmarna i Swedish House Mafia åkte runt och spelade. Det var egentligen det enda intrycket jag hade av klubbmusik, säger han.
Avicii började sprida sina låtar gratis på olika bloggar och fick en viss uppmärksamhet och uppskattning, bland annat från inflytelserika brittiska radio- och klubbmusikprofilen Pete Tong.
En annan som gillade vad han hörde var Arash Pournouri, som kontaktade Bergling via Facebook och föreslog att de skulle ta en förutsättningslös kaffe. Pournouri hade en bakgrund som klubbarrangör, bland annat på Café Opera i Stockholm. Han hade även byggt upp ett blygsamt nätverk av kontakter på olika skivbolag och erbjöd sig att hjälpa till.
Relativt snabbt fick Arash Pournouri en roll som manager åt Tim Bergling.
– Arash hade redan från början en klockren plan. Han såg potentialen i musiken och att det kunde bli stort, berättar Bergling.
Planerna var inte direkt blygsamma. Målsättningen var att göra Avicii till världens största artist. Arash Pournouri kallade de storslagna visionerna för ”Avicii-projketet”. Avicii skulle inte vara en dj som Tiësto eller producent som Timba­land utan en artist som utryckte sig genom att spela skivor och vars verk är produktionerna.
Strategin gick ut på att förena en professionell inställning från den mer traditionella affärsvärlden med den elektroniska dansmusikscenens nyfikna inställning och orädda gör-det-själv-ideal.
– Baserat på de erfarenheter jag hade från att boka utländska dj:s insåg jag att det gick att arbeta på ett mycket proffsigare sätt än de gjorde. De gjorde många fel, säger Arash Pournouri.
– Vissa av dem ville inte synas. Andra spelade helt annorlunda musik som dj:s än vad de gjorde när de själva producerade eller brydde sig inte om att leverera på samma nivå som deras gager, fortsätter han.
Som bokare och musikfan hade han följt de mest betydelsefulla housebloggarna och insett vad som fick mycket uppmärksamhet.
– Jag var jätteinne på research och statistik och utgick väldigt mycket från hårda fakta över hur saker och ting blev stora. Jag har aldrig känt att hits varit beroende av tur. Det är inte rocket science att göra en sommarhit. Det finns faktorer som påverkar. Att musiken håller är självklart en förutsättning. Men det finns även and­ra saker som gör att vissa låtar blir stora hits och andra inte. Det är inga tillfälligheter, menar Arash Pournouri.
Anledningen till att de själva har lyckats beror enligt Pournouri till 110 procent på deras val av strategi.
– Det har mycket att göra med profilering, marknadsföringstänk och kreativa lösningar på hur man ska få uppmärksamhet. Vi har aldrig känt att vi är världens bästa producenter.
Avicii började spela skivor ute så sent som 2010. Förra året utsågs han till världens sjätte mest populära discjockey av tidningen DJ Mags läsare.
Ett av de första stegen i Avicii-projektet var just att lära Tim Bergling uppträda som dj. När han och Arash Pournouri först träffades hade Bergling aldrig rört ett par cd-spelare.
– Inledningsvis var det viktigt att Tim inte underlevererade. Om någon promotor bokade honom skulle den personen var supernöjd efteråt. Inte bara bokaren utan även alla fans. Det var viktigt att Aviciis framträdande var lika bra som hans produktioner.
En medveten strategi var att göra Aviciis dj-spelningar unika och exklusiva.
– Jag ville inte att någon skulle kunna återskapa ett dj-set med Avicii. Därför såg vi redan från början till att vi hade osläppta egna låtar eller egna omarbetningar av andra stora låtar som ingen annan dj kunde spela. Vi har alltid haft omkring 90 procent eget material i spelningarna, säger Arash Pournouri.
Tack vare rötterna i den afro- och latinamerikansk gayscenen i New York har klubbmusikscenen av tradition en historisk koppling till alternativa och normbrytande sammanhang. När den första vågen av amerikansk house och techno svepte över Europa i slutet av 80-talet var illegala och ljusskygga ravefester de enda sammanhang där musiken kunde höras.
Förutsättningarna skapade en gemenskap och en exklusivitet som odlade en naturlig romantisering kring utanförskap och undergroundkultur.
Även om enstaka låtar tidigt nådde toppen av försäljningslistorna fortsatte dansmusikscenen länge att utvecklas i en parallell värld.
Det var egentligen först när den breda festivalpubliken började upptäcka och uppskatta house och electro i mitten av 00-talet som de tydliga gränserna mellan den alternativa klubbvärlden och popmusikens motorvägar började suddas ut.
Men romantiseringen kring utanförskapet och det exklusiva sammanhanget lever fortfarande kvar.
– Det speciella med house och det som gav mig energi till en början var att uppleva musiken på plats. När man väl hade gjort det förstärktes minnena av musiken när man hörde den i efterhand. Därför var vi beroende av att människor hörde Aviciis musik i rätt forum och vårt forum kommer alltid att vara klubbar. Det är där musiken hör hemma, men sedan finns det arenalåtar som även är perfekta för stora festivaler, säger Arash Pournouri.
Vad som anses vara rätt forum och var gränsen går mellan en intim klubbupplevelse och en slentrianmässig arenaspelning som råkar ackompanjeras av house varierar garanterat beroende på vem du frågar.
En viktig skillnad mellan Avicii och äldre framgångsrika namn som David Guetta, Eric Prydz och Swedish House Mafia är att de senare har rötter inom en alternativ musikscen som Bergling aldrig varit en del av. När han var tillräckligt gammal för att springa på klubbar hade musiken redan kommersialiserats och blivit en folklig rörelse.
För många människor i Aviciis ålder är house mer förknippat med nattklubbarna kring Stureplan och på Ibiza än ljusskygga fester i gamla industrilokaler. Den som aldrig har varit del av en motståndskultur eller haft en romantiserad syn på att verka utanför de breda sammanhangen ser inte lika lätt ett problem i att synas och exponeras maximalt.
När Avicii gästade Miami Ultra Music Festival för två år sedan och ännu var ett relativt okänt namn hade Arash Pournouri hyrt tre turnébussar med Tim Berglings ansikte tryckt på sidorna. Varje dag cirkulerade bussarna längs South Beach där dansmusikvärldens allt och alla befann sig.
De som inte visste vem Avicii var innan festivalen gjorde det garanterat när de åkte hem.
– Jag ser inget behov i att vara underground och förstår inte varför något ska behöva vara det. Jag gör alltid den musik som jag tycker är bra och vill bara att den ska nå ut till så många som möjligt, men jag tänker inte anpassa min musik för att göra massorna nöjda, säger Tim Bergling.
Får du mest kickar av att jobba i studion eller att spela ute?
– Definitivt av att spela. När jag kommer på en melodi eller hör något i en låt jag håller på med och känner att det är så bra att jag dör är det nästan som att jag mentalt teleporterar mig till en spelning framför alla människor. Jag får samma känsla och tänker ”shit, när jag väl spelar det här ute då kommer folk att bli helt galna”. Sedan när du verkligen står där och spelar och ser det hända är det ändå ingenting som slår det.
Arash berättade att målet är att Avicii ska bli världens största artist. Vad säger du om det?
– Arash har en stor vision, säger Tim Bergling och skrattar.
Vad är din målsättning?
– Att spela och hålla på med musik. Jag har redan nått mitt mål för ett och ett halvt år sedan. Helt seriöst. Jag känner mig nöjd som det är. Det är klart att det är hur grymt och kul som helst att spela på O2 Arena och nå ut till massor av människor. Men allt det är bara en bonus.
Svenska dj-maffian regerar
Avicii är inte den enda svenska dansmusikstjärnan som nått stora framgångar. Snarare surfar han på en svensk elektronisk dansmusikvåg som de senaste åren sköljt över dansgolv och klubbar världen över.
Swedish House Mafia. Bossarna över den vräkiga svenska arenahousen. Steve Angello, Axwell och Sebastian Ingrosso är några av dansmusikens största namn. Tillsammans bildar de ett ostoppbart housesyndikat som bland annat sålde ut Madison Square Garden i New York vintras.
Eric Prydz. Har tre gånger om placerat svensk house på de översta platserna av brittiska singellistan. Tillhörde tidigare den svenska house­maffian men en svår flygfobi och ett ointresse av att synas gjorde att han återvände till mindre kommersiella sammanhang och mer anonyma alias som Pryda och Cirez D.
Dada Life. Electrohouseduo från Stockholm bestående av Olle Corneer och Stefan Engblom. Har de senaste åren växt sig enormt stora i framförallt USA och bland annat fått i uppdrag att remixa Lady Gaga, Madonna och Kylie Minogue.
Adam Beyer. Veteranen i sammanhanget. Har i närmare femton år tillhört världens allra mest populära techno-discjockeys och producenter. Att Dagens Industri nyligen valde att göra ett porträtt på honom och hans skivspelande sambo Ida Engberg säger en del om familjens framgångar internationellt.
John Dahlbäck. Mångsidig och överproduktiv producent och dj som bland annat har legat bakom skivbolaget Pickadoll. Introducerades för elektronisk dansmusik genom sin äldre kusin Jesper Dahlbäck som tidigare producerade electropopstjärnan Tiga och var en av dem som tillsammans med Adam Beyer placerade svensk techno på världskartan i mitten av 90-talet.
Andra svenska dansmusiknamn att hålla koll på: Skudge, Minilogue, Rebecca & Fiona, Studio Barnhus, Oni Ayhun, Nause, Adrian Lux och Cazzette.

Avicii spelar snart i Malmö

Vem är Avicii? 22-årig svensk dj och dansmusikproducent från Stockholm som fick sitt stora kommersiella genombrott förra året med singeln ”Levels”. 2011 utsågs Tim Bergling, som han egentligen heter, till världens sjätte största dj av dansmusiktidningen DJ Mags läsare.
Konsert. Onsdag 16 maj gör Avicii två spelningar på Malmö Arena. Först en alkoholfri matinéspelning för alla under 18 år och sedan ytterligare ett framträdande för de över 18 år.
Gå till toppen