Malmö

Skräpmarken berikar mångfalden

Oasen finns några steg in från lastbilstrafiken på Borrgatan. Det är en av 172 platser som klassats som skyddsvärda i Malmös nya naturvårdsplan.

– För mig finns inget ogräs. Allt är viktigt i naturen, säger Magnus Wedelin, som lett projektet med att leta upp såväl okända pärlor som kända utflyktsplatser.
Syftet är att spara miljöerna åt djur, växter och friluftstörstande människor så långt det går. Det är inte säkert att de värderade markbitarna får ligga för evigt. Men bedömningen ska beaktas i arbetet med en ny översiktsplan. Förhoppningen är att den natur som trots allt bebyggs kompenseras så att djur som blir bortkörda får chans att överleva på annat håll.
Magnus Wedelin kan tänka sig att utveckla den undanskymda grönremsan mellan Borrgatan och Västkustvägen till ett promenadstråk. Den typen av övervuxna industriminnen kallas ruderatmark och har förvandlats till parker på många håll i världen, bland annat på Manhattan i New York där en hög järnvägsramp blivit High Line-parken sedan tågtrafiken lagts ner.
Malmös kommunekolog Mats Wirén säger att det finns två andra värdefulla ruderatstråk i Limhamn, resterna av det som kallas brottets bana vid Kalkbrottsgatan och ett gammalt spår innanför kvarteret Glasbruket.
– För kallade man sådant för skräpmark. Men det är ofta en intressant miljö som berikar mångfalden av djur och växter, säger han.
Den nya naturvårdsplanen innehåller en dubbelt så lång lista på skyddsvärda områden som det tidigare naturvårdsprogrammet från år 2000. Magnus Wedelin och hans medarbetare har tittat på flygbilder och kartor för att hitta inklämda, bortglömda ytor som de sedan undersökt på plats och satt på listan bredvid Bunkeflo strandängar och mer kända utflyktsmål.
Betesmarker i Krumby, ängar vid Sege, kritdammar i Södra Sallerup, förvildade trädgårdar, skogsdungar och dammar lite varstans i staden beskrivs i den nya naturvårdsplanen.
Spårområdet vid Borrgatan är ett av dem som finns på promenad- eller cykelavstånd från centrum. Det har fått klass nummer två av fyra i värderingen, vilket betyder mycket högt naturvärde.
I det vildvuxna gräset mellan spåren har naturvårdsplanens författare upptäckt ett sjuttiotal växter. Baldersbrå, blåeld, gulsporre, hästhov, kanadensiskt gullris och mycket annat frodas bland fetknopp, björnbär och nässlor. Mest speciell är en vitlila växt som heter strimsporre.
Södra industrihamnen, som området kallas i naturvårdsplanen, är också en oas för fjärilar. Åtta olika arter har upptäckts bland blommorna.
Författarna till naturvårdsplanen föreslår att markytan harvas med två till tre års mellanrum.
– Det är en jättefin flora. Men står det orört för lång tid kan det växa igen, säger Magnus Wedelin.
I nordöstra änden av spårstråket ligger Sjölundadammarna, inklämda mellan Västkustvägen och södra stambanan. De har också fått näst högsta värdet i natuvårdsplanens klassning.
– Men här har något hänt, säger Magnus Wedelin.
Tidigare var dammarna kända fågellokaler med svarthalsad dopping och en stor koloni av skrattmåsar. Det finns fortfarande skäggdopping, sothöns och knölsvan vid dammarna, men många arter har flyttat.
– Vi vet inte om det är vattnets kvalitet som försämrats eller om fiskar och annat djurliv i vattnet förändrats, säger Magnus Wedelin.
Han vill ta reda på orsakerna genom att göra en limnologisk undersökning.
Naturvårdsplanen godkändes igår av kommunfullmäktige. Den kommer att läggas ut på kommunens hemsida. Det är också meningen att den ska tryckas.
1
foto: ingemar d kristiansen
Gå till toppen