Malmö

Många frågor efter explosionen

Utanför Malmö reagerar man starkt efter att ännu en sprängladdning har detonerat utanför den judiska församlingen.

Utanför Malmö reagerar man starkt efter att ännu en sprängladdning har detonerat utanför den judiska församlingen natten till den 28 september — ett dygn efter högtiden yom kippur.
Vågar man bo i Malmö?
Är staden säker för judar?
Vågar jag åka hit med mina barn?
Det är frågor som efter smällen strömmat in till Stadshuset. Från allmänhet och från journalister.
Svaret från de ansvariga i Stadshuset har ofta varit tystnad.
– Jag har inte hört någonting, säger Jonathan Shaw i London.
Han är jude, gift med en svenska, har tre barn, och familjen funderar på att flytta till Skåne där man har familj. Malmö är inte okänt för dem, mycket tack vare Aq-va-kul.
– Min fru har visat mig ett underbart land, med ett annorlunda sätt att leva. Folk respekterar varandrar, samhället bryr sig, blir det problem så löser man dem. Men det är erfarenheter som inte stämmer med det jag läser om Malmö och det är trist, säger Jonathan Shaw.
Ointresse mötte också den anrika tidningen Jewish Chronicle i London, utgiven sedan 1841. Här har tidningens utrikesredaktör Orlando Radice följt utvecklingen i Malmö. Några dagar före smällen undrade han om kommunledningen är bekymrad över attackerna mot Malmös judar och vilken policy man har för att ta hand om attackerna – men svaren uteblir.
– Jag blev mest förbryllad över att kommunen inte hade några egna svar alls, utan hänvisade mig till den judiska församlingen för svar. Antingen är kommunledningen oförmögen eller ovillig att ta ansvar för situationen, säger Orlando Radice.
Fred Kahn, ordförande i judiska församlingen, förbryllas också över att kommunledningen tycker att det är han, som utomstående, är den som bäst kan förklara kommunens policy kring antisemitism.
Fred Kahn tycker att kommunen kunde göra mera.
– Det är säkert bra att ha en allmän policy mot diskriminering, men jag tycker att kommunen kan bli tydligare kring antisemitismen.
Fred Kahn efterlyser en uttalad policy mot hatbrott, där antisemitism nämns. Inte, som idag, en 32 sidor tjock handlingsplan mot diskriminering som inte någongång nämner ordet antisemitism.
När Sydsvenskan tar upp alla dessa frågor med Malmö stads ansvariga möts även vi av bortförklaringar.
Om de uteblivna svaren till Jewish Chronicle:
– Vi hänvisar alltid till den person som vi anser är bäst lämpad att svara, säger Jesper Theander, chef för avdelningen för integration och arbetsmarknad.
– I det här fallet var det Björn Lagerbäck i Dialogforum. Han var tyvärr borta. Sen kom det en helg emellan.
FP-politikern Björn Lagerbäck är samordnare för Dialogforum. Han jobbar sex timmar i veckan.
Högsta chef för Dialogforum är Jesper Theander.
Om avsaknaden av en uttalad policy mot antisemitism:
– Policyn är att i alla möjliga sammanhang motverka hatbrott. Antisemism är en form, sen har vi hatbrott mot romer, mot muslimer, mot afrikaner, säger Björn Lagerbäck.
– Vi har skapat Dialogforum, där fyra minoriteter ingår. Och jag har skrivit brev till alla Malmöborna och sagt att var och en måste ta ansvar.
– Vi måste våga se, höra och tala när vi träffar på diskriminering. Vi upplever att vi gör gott och vi tror att de insatser vi gör är betydelsefulla.
– Men vi har alla ett gemensamt ansvar där vi måste fråga oss vad har jag för fördomar, vem är jag, vad har jag gjort i dag, har jag spritt dynga eller är jag en positiv människa?
Kan det finnas en otydlighet i er policy?
– Det viktiga för oss är att vi vet vad vi gör och kan ställa upp för det. Sen kan det finnas andra ambitioner. Det kan finnas en dold agenda som gör att man aldrig kommer att erkänna att Malmö stad gör positiva saker.
Gäller det även Jewish Chronicle?
– Det vet jag inte, jag har ingen uppfattning om dem. Vi måste fokusera på det positiva, säger Björn Lagerbäck.
Kommunalrådet Hanna Thomé (V), med ansvar för diskrimineringsfrågor, är för sin del bekymrad om Malmö stads kamp mot hatbrott uppfattas som otydlig.
– Jag tycker att vi jobbar mycket med de här frågorna, men nånstans finns det ett förtroendeglapp. Och det är hemskt, säger Hanna Thomé.
– Det här handlar om mänskliga rättigheter och vi har ju som kommun uttalat att vi är för mänskliga rättigheter. Det känns självklart att vi är emot antisemitism, men tycker man att det skulle vara bra med en tydligare policy så är jag öppen för att göra det.
Har du inte hört detta tidigare?
– Det jag har hört är att det finns en otydlighet från staden, att vi måste ta krafttag kring antisemitism, men inte att vi skulle ta fram ett särskilt dokument.
En dag senare ringer Hanna Thomé tillbaka. Hon har pratat med Fred Kahn i den judiska församlingen.
– När vi reviderar handlingsplanen mot diskriminering nästa år måste vi se till att få med ordet antisemitism, säger Hanna Thomé.
– Inom allt arbete med diskriminering är det viktigt att vara tydlig.

Mejlen mellan Jewish Chronicle och Malmö stad

21 september 2012
Orlando Radice på Jewish Chronicle ber om en intervju med Jesper Theander.
Från: Orlando Radice.
"I understand you are busy today - is there a convenient time when I can call you?"
Från: Jesper Theander. "Om möjligt ring på måndag kl 15."
Från: Orlando Radice.
"Litet för sent för mig. Skulle du kunna svara på några snabba frågor innan dess?
Hur ser kommunledningen på dagens omfattande hotelser mot judar i Malmö?
Vilken anser kommunledningen är anledning?
Finns det en plan för att hjälpa stadens judar i en sådan situation?
Hur anser du att kommunstyrelsens ordförande har skött denna situation?"
Från: Jesper Theander. "Den som bäst kan besvara frågorna (1, 2 och 4) är Fred Kahn, ordförande för judiska församlingen. Björn Lagerbäck är bäst på att svara fråga 3." 24 september
Från: Orlando Radice.
"Vänligen svara på mitt email tidigare i dag. Lagerbäck har inte svarat. Du hänvisade mig till judiska församlingen, men mina frågor gäller kommunledningens policy. Får jag inget svar under dagen kommer jag att skriva att ni vägrar besvara frågor om judarnas problem i Malmö."
25 september
Världens äldsta judiska tidning
Från: Julia Branting, [politiskt utsedd stabschef hos Ilmar Reepalu (S)]
"Jag har läst dina email till Theander. Det du tänker skriva vore en tarvlig lögn och jag är väldigt förvånad över att en välkänd tidning ställer utpressningsliknande krav."
Från: Stephen Pollard (chefredaktör Jewish Chronicle].
"Jag noterar att ingen har besvarat Radices frågor. Vi kan blott dra slutsatsen att ingen i kommunledningen är intresserade av judar."
Från: Julia Branting.
"Ansvarig tjänsteman kommer att besvara alla frågor när han åter är i tjänst."
Från: Stephen Pollard .
"Alltså finns det inte en enda person i kommunledning som kan besvara grundläggande frågor om judarnas säkerhet i en stad ryktbar i hela Europa för problem med antisemitism. Det i sig är talande och chokerande."
Jewish Chronicle, grundad 1841, är världens äldsta judiska tidning. Utges en gång i veckan i London. Strävar efter bredd i sin bevakning och drivs som en stiftelse för större oberoende.
Julia Branting, Illmar Reepalus stabschef, har läst mejlen från The Jewish Chronicle till Jesper Theander och ingriper i mejlkorrespondensen. Tidningens chefredaktör, Stephen Pollard svarar.
Gå till toppen