Malmö

Historien träder fram

Upptäcktsfärd. – Det är lite som när man var barn och smög med ficklampa, säger Johan Frenning.
Ett trettiotal vandrare söker sig fram bland nedlagda industrier och ödetomter på Norra Sorgenfri, guidade i mörkret av bloggaren Jörgen Andersson.

Norra Sorgenfri är ingen sorglös punkt på Malmökartan. Det är ett slitet industriområde – ett av Malmös äldsta.
Här har många arbetare böjt rygg bland giftiga och stinkande utsläpp. Här vilade också Malmös bussar och spårvagnar om natten.
Under september månad har Jörgen Andersson inom ramen för projektet Ungbo12 guidat i kvarteren.
– En tvåhundra personer har jag nog visat runt, men det här är första gången jag gör det i mörker. Det är spännande, säger Jörgen Andersson som sedan 2009 har dokumenterat kvarteren i sin blogg ”Norra Sorgenfri Nu” och nu arrangerat en vandring i samarbete med Radiohjälpens insamling för Världens Barn och Ali Atié som då och då guidar i Sankt Johannes kyrka.
Promenaden går längs Industrigatan, Östra Farmvägen och Celsiusgatan. Vi passerar Ferrosans gamla industrilokal, numera mottagning för Migrationsverket. På en tegelvägg har hundratals asylsökande i väntan på sin tur ristat sina namn.
– En plats som har fått en ny användning för nya människor, menar Jörgen Andersson.
På andra sidan gatan står ett gammalt päronträd och minner om en tid då det låg lantgårdar som Katrinelund och Eriksdal i området. Strax bortom den nedlagda Dux-fabriken, över några stickspår från kontinentbanan och längs dess gamla banvall står vi framför Tripasinhuset, den gamla korvskinnsfabriken. Tripas betyder tarm, men dessa korvskinn tillverkades av avfall från garveriindustrin.
– Under Hitlers tid ville de tyska ägarna säkra produktionen och flyttade tillverkningen till Malmö och Sorgenfri. Här stank det och det har berättats att åkarnas hästar brukade stegra sig när de passerade här, berättar Jörgen Andersson.
I hörnet av Nobelvägen och Industrigatan finns kanske områdets mest spännande ödetomt, under många år förorenad av tung kemisk industri. Den så kallade Stäppen är ett populärt ställe för filmteam, bostadslösa och urbana uttryck. På 1990-talet blev de övergivna byggnaderna ett Hall of Fame för Malmös graffitimålare. En spontan skatepark har byggts i ett hörn av tomten. Här finns också ett improviserat stenhuggeri i det fria. I ur och skur förvandlar bildhuggaren Noel från Zimbabwe ett upphittat granitblock till ett hästhuvud.
Båghallarna, det gamla omnibusgaraget från 30-talet kommer att bevaras. Vad de ska användas till är ännu inte kläckt. Nu ligger de där öde och ouppvärmda. Ali Atié öppnar dörren för de nyfikna kvällsvandrarna. Vi går in, ser oss omkring och långt bort i den stora hallens mörker ljuder en ensam saxofon. I ficklampornas sken framträder Johan Riedenlow.
– Viken otrolig akustik, utbrister Joachim Reiter, nybliven arkitekt som under flera år har följt bloggen, områdets historia och utvecklingen av Norra Sorgenfri med spänning.
Blir det fler vandringar i det gamla industriområdet?
– Ja, det hoppas jag – kvällsvandring var ju ett kul påhitt, och så har jag återkommande vårvandringar, säger Jörgen Andersson.
1

Då: Betesmarker som blev industriområdet

Området har fått sitt namn efter farm nr 12 Sorgenfri, namngiven redan 1842 och då troligen efter slottet i Lyngby utanför Köpenhamn. Gårdens trädgård är idag Arildsplan och på delar av dess åker uppfördes i mitten av 20-talet ”de fattigas rike”, nödbostäder som kom att kallas Hollywood.
Industriområdet öster om kyrkogårdarna, också kallat Norra Sorgenfri, var ursprungligen betesmarker och en del av Östra Plantagemarken. Industrialiseringen började i slutet av 1800-talet.
En hartzfabrik var bland de första industrierna att etablera sig i området, följd av:
Malmö Oljeslageri (sedermera MOHAB).
Nya Gasverket
AB Alfred Benzon & Co och sedermera Addo
Malmö Läderfabrik (Malmö Skofabriks AB)
Tripasin
Madrass-fabriken Dux AB,
AB Gartex
Wangels kemtvätt.
Mitt bland starka dofter av gas och tvål, odörer från garveri, kemiteknisk industri och korvskinnstillverkning, låg det också långt in på 1930-talet ett antal mer eller mindre oorganiserade koloniområden.

Nu: Bostäder och skolor planeras i området

Idag har Norra Sorgenfri högsta prioritet som förnyelseområde med skolor, mötesplatser och nybyggda bostäder. En del kulturhistoriskt värdefulla byggnader ska bevaras medan andra är rivningshotade eller riskerar att förvanskas.

Konstnärer och småföretagare som idag har billiga ateljéer och lokaler i området måste flytta medan några industrier blir kvar och i vissa fall expanderar.

Gå till toppen