Inpå livet

”Max trettio procent kvinnor kan jag tänka mig”

Paula Fisker har gjort lumpen och tjänstgjort i Kosovo och Afghanistan. Hon tycker inte att försvaret ska vara jämställt.

Paula Fisker menar att kvinnor gör den svenska försvarsmakten mindre sexistisk. Trots mansdominansen har hon inte känt sig ovälkommen. Men när hon tjänstgjorde i Afghanistan ville tyska soldater inte dela logement med henne.Bild: Julia Lindemalm
Jargongen i lumpen var tuff. I början kände Paula Fisker sig underlägsen. Hon tänkte att alla övningar var gjorda för killar. Hade hon tagit sig vatten över huvudet? Skulle hon kunna prestera lika bra som killarna?
I dag är Paula Fisker 34 år och kör värdetransporter. Hon minns att hon ville bli polis när hon gick på Rosengårdsskolan. Ändå valde hon barn- och fritidslinjen på gymnasiet.
– Jag älskar barn men visste redan då att jag ville göra lumpen.
Mönstringen var lite skrämmande. Bland alla som gjorde testerna var det bara hon och en till som inte var killar.
Men snart märkte hon att de där testen, de var inte omöjliga.
– Det handlade bara om vilja. Det kändes rätt. Jag fick tjänst som signalist men sa direkt att jag vill röra på mig mer. Så jag sökte mig till Karlskrona som skyddsvakt.
I logementet väntade killarna med att gå in i duschutrymmet tills Paula Fisker kommit ut. Med tiden brydde sig ingen längre. De blev mer som syskon.
– Som tjej kunde jag välja att göra lumpen och visste att det skulle vara nästan bara killar där. Det var nog svårare för dem, de var tvungna att göra värnplikten och räknade kanske inte med att de skulle bo med en tjej.
I början var Paula Fisker orolig för om hon skulle prestera lika bra som killarna. Hon kände sig pressad. Men snart märkte hon att många killar inte ens klarade av hälften av det hon gjorde. Allt handlade om uthållighet och envishet.
Det visade sig dessutom att hon hade ett slags naturlig fallenhet för skytte.
– Jag tror inte att pojkar blev till män av lumpen. Men alla hittade nya sidor hos sig själva. De mognade. Så var det för mig också. Och när jag sökte arbete väckte min tid i lumpen nyfikenhet och sågs som något positivt.
Ett och ett halvt år efter lumpen åkte Paula Fisker på utlandstjänst till Kosovo. Några år senare åkte hon till Afghanistan. Där fick hon inte dela logement med sina manliga kollegor. Det var känsligt för tyskarna.
– De tyckte inte att vi kvinnor hade något att göra i det militära, om vi inte var sjukvårdare.
I det svenska försvaret har Paula Fisker aldrig känt sig ovälkommen. Hon säger att kvinnor gör att den så manligt dominerade myndigheten blir mindre sexistisk. Jargongen och stämningen ändras. I många krisområden är kvinnor extra utsatta, där kan kvinnliga soldater vara en nödvändighet.
Trots det tycker hon inte att försvaret ska vara jämställt.
– Max trettio procent kvinnor kan jag tänka mig. Hälften-hälften skulle bli jobbigt, för mycket gnabb och tjabb. Generellt ska kvinnor vända och vrida på allt. Killar är mer raka, nu gör vi detta, nu kör vi.
Tillbaka efter sju månaders tjänstgöring i Afghanistan fick Paula Fisker höra att kvinnor har det enklare i försvaret. På fester satt folk och pratade om att kvinnor inte behöver göra lika svåra test som killar.
Blev hon inte förbannad över att höra det efter allt hon gjort och upplevt?
– Nej, jag berättade bara hur det egentligen är. De hade ju ingen aning.

Kvinnor i försvaret

6 procent av de värnpliktiga var kvinnor år 2009.
13 procent av de antagna till GMU var kvinnor år 2011.
6 procent av de anställda inom försvaret (icke civila) var kvinnor år 2012.
Gå till toppen