Aktuella frågor

Debattinlägg: "Nej till kärnavfallslager i Barsebäck"

Vattenfalls dotterbolag Barsebäcksverket har lämnat in en ansökan
om ett mellanlager för radioaktivt avfall i Kävlinge kommun. 

Barsebäcksverket vill bygga ett mellanlager för kärnkraftsavfall på en plats som skulle kunna bli ett fantastiskt bostadsområde vid Öresund, skriver Pia Almström och Thomas Lövskog.Bild: Arkivfoto: Martin Lindeborg
Dåvarande statsminister Göran Persson (S) räddade sig och sin regering genom att av politiska skäl stänga Barsebäcksverket och därmed få stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet. Priset för detta regeringsstöd var en energipolitisk katastrof med nya priszoner och högre elpriser för alla i Sydsverige.
Nu vill Barsebäcksverket bygga ett lager för kärnkraftsavfall vid Öresund, och detta på en plats som skulle kunna bli ett fantastiskt bostadsområde.
Där Moderaterna i Kävlinge tänker sig Barsebäcks sjöstad, med boende på unikt läge, söker man nu ett permanent bygglov för ett kärnavfallslager.
Ingen, vare sig från regeringen eller från kärnkraftsindustrin, kontaktade Kävlinge kommun inför att beslutet om stängning skulle fattas eller under förhandlingarna om avvecklingen. Varken de kort- eller långsiktiga konsekvenserna för oss "ute i verkligheten" ville man höra talas om. Inte heller ville man höra talas om de samhällskostnader som uppstod i kommunen på grund av en avveckling i förtid: minskade skatteintäkter, överdimensionerad räddningstjänst och en mängd små- och medelstora företag som tappade sin viktigaste kund och fick lägga ned eller flytta.
Varje kärnkraftverk ska bekosta sin egen rivning. Därför skapades det i Sverige en kärnavfallsfond. Denna fond har byggts upp av en särskild skatt på varje, från kärnkraft, producerad kilowattimme. Storleken på skatten har dimensionerats så att verket under sin livslängd genererar så mycket pengar via denna skatt att det räcker till rivningen. Men Barsebäcksverket stängdes i förtid och därför räcker inte de avsatta pengarna.
Att stänga ett kärnkraftverk i förtid är en riktigt dålig affär. Inte nog med att man mister elproduktion som måste kompenseras på något sätt – för att kunna riva verket måste man skjuta till pengar som hade funnits i fonden om verket hade funnits kvar hela sin livslängd.
Det stora problemet för oss politiker i Kävlinge är dock att man rimligen inte kan riva reaktorerna, eftersom det saknas ett slutförvar både för kärnkraftsdelarna och för rivningsmassorna.
Hur kunde det bli så?
Det politiska beslutet att lägga ned reaktor 1 på Barsebäcksverket fattades 1997. Redan då aviserade kärnkraftsindustrin själv att ett fungerande slutförvar för högaktivt avfall, använt kärnbränsle och låg- och mellanaktivt rivningsavfall behövdes.
Detta har Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, arbetat med sedan 1980-talet. I mars 2011 lämnade SKB en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, om att anlägga ett högaktivt slutförvar i anslutning till det beslutade – och innan ens det är påbörjat försenade – slutförvaret i Forsmark för låg- och mellanaktivt avfall.
Om dessa anläggningar ska stå färdiga 2020 behöver besluten fattas senast 2013. Minsta försening leder till att rivningen av Barsebäcksverket skjuts ännu längre in i framtiden.
Moderaterna i Kävlinge kommun ville att rivningen av verket skulle starta redan 2010. Dåvarande Strålskyddsinstitutet – idag en del av SSM – menade att en rivning skulle kunna starta då. Kärnkraftsindustrin stoppade detta och hänvisade till att en rivning skulle fylla nuvarande lager för driftavfall från reaktorerna i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals med Barsebäcksverkets avfall.
Nyligen lämnade Vattenfalls dotterbolag Barsebäcksverket in en ansökan om att få uppföra ett mellanlager på Barsebäcksverkets fastighet i Kävlinge kommun. Det rör sig om ett lager för radioaktivt avfall som man uppger sedan ska skeppas vidare till ett slutförvar – ett slutförvar som än så länge bara finns på papper och knappt det. Vidare vill inte kärnkraftsindustrin ha rivningsavfallet i nuvarande lager i Forsmark.
Innan regeringen har fattat beslut om ett slutförvar, och innan Östhammars kommun har godkänt bygglovet för att bygga anläggningarna, kan Kävlinge kommun inte godkänna ett mellanlager för kärnavfall på Barsebäcksverket.
Ett sådant lager, om vi fattar beslut idag, kan bli ett första beslut om slutförvar på Barsebäcksverket i Kävlinge.
Vi är inte beredda att ta den risken och kommer därför att säga nej till ett mellanlager.
Pia Almström (M) är kommunstyrelsens ordförande i Kävlinge.
Thomas Lövskog (M) är ordförande i miljö- och byggnadsnämnden i Kävlinge.
Läs alla artiklar om: Kärnavfallet i Barsebäck
Gå till toppen