Heidi Avellan

Tätt mellan frackarna

Herrar som prisar andra herrar.
Idel pingviner på pingvinberget.
Idag är det dags igen. Nio män tar emot Nobelpriset ur konungens hand, så som skett i decennier, med en och annan kvinna inkilad i muren av frackar: av 861 Nobelpris hittills har bara 44 gått till kvinnor.
Nu har en rad författare, forskare och andra kända svenskar fått nog. På DN Debatt efterlyser de alternativ:
Varför inte i inbjudningsbreven till världens lärosäten framhålla att lika många kvinnor som män bör föreslås till prisen? Varför inte skapa en namnbank med excellenta kvinnor?
Ja, varför inte?
Eller är det helt enkelt inte något problem att priset nästan alltid går till män i övre medelåldern, i regel dessutom vita män – alltså amerikaner och européer? Det handlar ju inte bara om bristen på kvinnor, det handlar lika mycket om brist på vissa världsdelar och brist på yngre förtjänta. Överhuvudtaget saknas ett mångfaldsperspektiv.
Man kan tänka sig att priset helt enkelt avspeglar verkligheten – i akademien och litteraturens värld är det fortfarande männen som dominerar. Men det kan också vara så att det konserverar verkligheten – de som utser pristagarna ser inte alternativen eller har inte lust att lyfta dem och förändra.
Hur som helst blir följden att prisets varumärke påverkas. Nobelpriset framstår som något som lever kvar i en svunnen tid och inte ens försöker leta efter morgondagen.
Fracktätheten i kväll kan bero på att män faktiskt är duktigare forskare, fast det kan också handla om att män har bättre vägar in i salongerna där vinnarna väljs.
Ett belägg för det senare är listan på DN Debatt:
• Nobelstiftelsen som förvaltar arvet efter Alfred Nobel har sju ledamöter, en är kvinna.
• I Kungliga Vetenskapsakademien, som utser pristagare i fysik, kemi och ekonomi, sitter cairja 575 ledamöter. Runt 12 procent är kvinnor.
• De två Nobelkommittéerna för prisen i fysik och kemi samt Riksbankens Nobelkommitté för ekonomipriset har totalt 24 ledamöter, 5 är kvinnor. Samtliga ordförande är män. Av 426 Nobelpris i dessa ämnen har 7 gått till kvinnor. Endast en kvinna har fått priset i ekonomi (2009) och de fyra kvinnor som erhållit kemipriset fick det 2009, 1964, 1935 och 1911. Två kvinnor har fått fysikpriset, år 1903 och 1963.
• I Karolinska institutets Nobelförsamling finns 50 professorer, 9 är kvinnor.
• I Nobelkommittén för priset i fysiologi eller medicin sitter 4 män och 1 kvinna. Ordförande är man. Av hittills utdelade 201 Nobelpris i medicin har 10 gått till kvinnor.
• I Svenska Akademien, som utser pristagare i litteratur, sitter 13 män och 5 kvinnor.
• Kvinnorna dominerar dock i kommittén för Fredspriset, 3 kvinnor och 2 män.
Kvotering är inte rätt väg när det gäller att utjämna könsskillnader, meritokrati ska självklart gälla. Men visst finns det skäl att fundera lite över denna lista.
Om det bara är de bästa rönen som belönas – och valen inte handlar om att män ser män – så borde dagens anstormning av kvinnor till universitet och högskolor så småningom slå igenom också på Nobelprisnivå; trögheten är som känt stor här.
Och färgklickarna bli fler på pingvinberget i Stockholms konserthus varje år den 10 december.
Gå till toppen