Aktuella frågor

Debattinlägg: "Hälsa och välfärd måste ses som investeringar, inte som kostnader."

Malmö behöver en social investeringspolitik, de kommunala processerna måste förändras och styrningen av staden behöver demokratiseras.
Det skriver Malmökommissionen, som idag presenterar sin slutrapport.

De satsningar som görs på modellprojekt i Lindängen och längs Amiralsgatan och kontinentalbanan ska motsvara den som gjordes inför Bo01, skriver Malmökommissionen.Bild: Henrik Rosenqvist
Skillnaderna i återstående livslängd mellan de Malmöbor som har lång och kort utbildning har ökat de senaste tjugo åren, trots att den genomsnittliga hälsan i Malmö har förbättrats avsevärt under samma tid.
Idag lever kvinnor med eftergymnasial utbildning i snitt 4 år längre än dem som enbart har en förgymnasial utbildning, för män är motsvarande siffra 6 år.
Att minska skillnader i hälsa är en fråga om etik och mänskliga rättigheter, om hållbar utveckling, om demokrati och delaktighet i samhället och om jämställdhet.
Under två år har vi tillsammans med forskare och experter publicerat drygt 30 vetenskapliga underlagsrapporter, haft kontakt med närmare 2 000 personer och diskuterat åtgärdsförslag.
Kommunen kan göra mycket inom ramen för sitt handlingsutrymme. Tillsammans med andra myndigheter, näringsliv och civilsamhället kan den åstadkomma ännu mer.
Kommissionens första övergripande rekommendation är att det behövs en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällets olika system, som utbildning, arbete, inkomst och hälso- och sjukvård, mer jämlika.
Människors utveckling och hälsa måste sättas i centrum för samhällsutvecklingen. Satsningar på hälsa och välfärd ska ses som investeringar, inte som kostnader.
Vi föreslår insatser för att halvera barnfattigdomen i Malmö fram till 2020, för att minska boende- och skolsegregation och för att fler elever ska klara skolan och kunna utbilda sig vidare.
Investeringar i människor, särskilt under barndomen, ger vinster på längre sikt, som visar sig bland annat genom att fler klarar skolan, utbildar sig, arbetar och kan försörja sig och har en god hälsa. För att få önskad effekt av de insatser som görs krävs ett nytt synsätt och ett styrsystem som sträcker sig över flera budget- och mandatperioder.
Att alla barn får en bra start i livet är kanske det allra viktigaste, både för det enskilda barnets framtida liv och hälsa och för samhällets utveckling i stort. Vi har därför lagt stor vikt vid de rekommendationer som påverkar barn.
Barns livsvillkor beror på föräldrarnas livsvillkor. Våra förslag till åtgärder syftar till att redan från graviditeten upptäcka och arbeta förebyggande med barn som riskerar fysisk, psykisk och social ohälsa.
Vår andra övergripande rekommendation handlar om att de kommunala processerna måste förändras och styrningen av staden måste demokratiseras. Strategiska beslut måste föregås av konsekvensanalyser för hållbar utveckling och öppnare processer där problem identifieras av en bredare krets än traditionellt och där slutmålet inte preciseras i detalj. Allt i syfte att utveckla ny kunskap och hitta nya lösningar.
Malmö behöver bli bättre på att ta till vara på den kunskap och de erfarenheter som finns hos befolkningen. Att känna sig delaktig påverkar också människors hälsa och bidrar till att de kan och orkar ha kontroll över sina liv.
Malmö bör också arbeta mer över gränser och använda kunskapsallianser, i sitt utvecklingsarbete satsa på jämlika samarbeten mellan forskare och intressenter från till exempel förvaltning, föreningsliv och näringsliv.
Malmökommissionen är ett exempel på en kunskapsallians där forskning mött praktisk erfarenhet i syfte att ta fram bästa möjliga förslag till lösningar. När kommissionen nu upplöses ska det ses som starten på nya processer för att ta arbetet vidare på fler nivåer och med fler aktörer. En sådan process är löpande bevakning av ojämlikhetens utveckling i Malmö.
Hållbar samhällsutveckling kräver att lika stor vikt läggs vid den sociala aspekten som den miljömässiga och ekonomiska. De senaste decenniernas fokus på ekonomisk tillväxt som enda mått på samhällsutveckling står under hård kritik och alltfler röster höjs för nya sätt att mäta. Vi föreslår därför att Malmö tillsammans med forskare och andra aktörer ansluter till det arbete som pågår internationellt för att utveckla nya mått på samhällsutveckling.
En av de åtgärder kommissionen förelår är ett praktiskt exempel på hur dessa mått kan tas fram och användas genom en satsning på två stora modellprojekt i Lindängen och längs Amiralsgatan och kontinentalbanan. Ambitionsnivån ska där motsvara satsningen inför Bo01 och omvandlingen av Västra Hamnen och inbegripa både arbetsmarknads- och utbildningsinsatser, delaktighets- och inflytandeprocesser och hälsoekonomiska konsekvensanalyser.
Förutom de två övergripande rekommendationerna innehåller vår slutrapport 24 mål och 72 åtgärder. Nu överlämnar vi dem för vidare beredning i Malmö stads folkhälsoråd och kommunstyrelse.
Vår förhoppning är att kommissionens arbete och slutsatser ses som inledningen på en långsiktig process som syftar till att målmedvetet och utifrån bästa tänkbara kunskapsunderlag minska hälsoskillnaderna i Malmö och verka för en hållbar utveckling ur alla perspektiv. Vi hoppas också att vi bidrar till att öka förståelsen för behovet av att inleda ett offensivt arbete mot hälsoskillnader även på nationell nivå.
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Sven-Olof Isacsson
Anna Balkfors
Nihad Bunar
Ulf Gerdtham
Eva Engquist
Marie Köhler
Annelie Larsson
Christer Larsson
Kerstin Larsson
Katarina Pelin
Sven Persson
Maria Rosvall
Tapio Salonen
Mikael Stigendal
Denny Vågerö
Per-Olof Östergren
Gå till toppen