Aktuella frågor17 juli 2013 00:45

"Sverige utestänger kvalificerade studenter från viktiga utbildningar."

Att dra ner på antalet platser på universitet och högskolor försvagar
landets konkurrenskraft, menar Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

Hälsningsgille för nya studenter på AF-borgen i Lund. Antalet sökande till Lunds universitet och flera andra lärosäten har under en följd av år ökat och arbetsmarknadens efterfrågan på utbildningarna i Lund är stor, skriver Per Eriksson.Bild: Foto: Hussein El-Alawi
Sverige har under lång tid tillhört de länder i världen som haft högst utbildningsnivå. Utbyggnaden under 1990-talet har gett många möjlighet till högskoleutbildning. Det är en stor vinst både för många unga människor och för Sveriges konkurrenskraft i en alltmer kunskapsbaserad internationell ekonomi. Men nu utestänger Sverige kvalificerade studenter från viktiga utbildningar.
Regeringen har dragit ner på antalet utbildningsplatser och satsar på en elitistisk inriktning för universiteten. Andra länder bygger ut den högre utbildningen. Det försvagar Sveriges position och konkurrenskraft.
Många av dem som utestängs blir arbetslösa. Det gäller även för utbildningar till yrken som är starkt eftertraktade på arbetsmarknaden: civilingenjörer, högskoleingenjörer, sjuksköterskor, jurister och psykologer.
Häromdagen fick många som vill studera negativa antagningsbesked, fler än tidigare från Lunds universitet. Orsaken? Rekordmånga sökande till färre platser.
Regeringens politik är för mig obegriplig och måste snarast omprövas.
Tittar man på Sverige jämfört med andra OECD-länder när det gäller utbildningsnivå för befolkningen (25–64 år), med minst tvåårig eftergymnasial utbildning inkluderat yrkeshögskoleutbildning, placerade sig Sverige år 2010 på 16:e plats. Det är fem placeringar sämre än tio år tidigare. Kanada låg på första plats såväl år 2000 som 2010. Sydkorea ligger på tredje plats och där har utvecklingen varit särskilt snabb. Både Norge och Finland ligger före Sverige.
Ser man mer specifikt på högskoleutbildning för den unga befolkningen 25–34 år leder Norge före Sydkorea. Sverige ligger på nionde plats, en försämring sedan toppåret 2006 med fyra placeringar, enligt en rapport från Högskoleverket 2012.
En framtidsprognos, baserad på andelen unga som tar ut examen, visar att länder som Danmark och Storbritannien ökar sin andel högskoleutbildade medan Sverige minskar och kommer att ligga under OECD-genomsnittet framöver. I Danmark pågår en utbyggnad med mål att öka andelen från 50 till 60 procent. Det gör det bland annat möjligt för Aalborg universitet att bygga upp ny verksamhet i Köpenhamn i Nokias gamla lokaler.
De framgångar på den internationella marknaden som Sydkorea har genom företag som Samsung, LG, Kia och Hyundai saknar Sverige. Detsamma gäller om man jämför antalet anställda inom läkemedelsindustrin i Danmark med Sverige, plus 61 procent för Danmark och minus 43 procent för Sverige under perioden 2000–2012, enligt en färsk rapport från Öresundsinstitutet. Dessa länders satsningar på högre utbildning har bidragit till framgångarna. Själv såg jag på nära håll under min tid som rektor för Blekinge tekniska högskola hur en profilerad utbildningssatsning på IT-telekom var med och skapade stor tillväxt inom det lokala näringslivet.
Märk väl att en satsning på högre utbildning är en relativt billig investering för framtiden och som kommer många till del. Regeringens forskningsproposition på 4 miljarder kronor var utmärkt men nu behövs en utbildningssatsning.
För att uppnå internationell toppkompetens krävs en god utbildningsbas. Som en jämförelse kan nämnas att 4 miljarder räcker till mer än 50 000 utbildningsplatser. Lunds universitet begärde 2 000 nya platser.
Antalet sökande till Lunds universitet och flera andra lärosäten har under en följd av år ökat och arbetsmarknadens efterfrågan på våra utbildningar är stor. Man får alltså jobb. Och det var därför universitetet begärde ett utökat utbildningsuppdrag på 2 000 platser. En allt starkare forskning och vår internationella profil gör att Lunds universitet kan förvalta ett sådant uppdrag långsiktigt med hög kvalitet och kompetens. Det stora söktrycket gör att även minskande årskullar kan hanteras utan att äventyra utbildningens kvalitet.
Jag utgår ifrån att regeringen förnyar sin politik i höstbudgeten och istället för att minska väljer att långsiktigt bygga ut utbildningarna vid Sveriges universitet och högskolor, särskilt där antalet sökande är stort och utbildningarna efterfrågade på arbetsmarknaden, som vid Lunds universitet. Inte avser väl regeringen att utestänga kvalificerade studenter från högre utbildning så att svenska ungdomar, på grund av platsbrist här, tvingas söka sig utomlands, till exempel till Danmark?

Per Eriksson
Per Eriksson är rektor för Lunds universitet.
Gå till toppen