Gästskribenten

Anette Novak (anette_novak@hotmail.com) är mediekonsult, debattör och talare, och svensk representant i World Editors Forum: ”Ge Snowden asyl i Sverige”

En som ger sitt liv för andra är bland de mest arketypiska hjältar vi har.
Edward Snowden, mannen som slog larm om USA:s massiva övervakning, har förlorat familj och karriär. Och inte minst sin personliga frihet.
Allt för att väcka världen kring de brott vi utsatts för.
Han befinner sig två timmars flygresa från Stockholm.
Varför erbjuder inte Sverige honom asyl?
Regeringen lägger varje år ansenliga summor på bistånd, ämnat att stärka demokratiseringsprocesser världen över. En hörnsten, anser regeringen, är yttrande- och kommunikationsfrihet.
Enligt FN:s flyktingkonvention, svensk lag och EU:s regler har en person rätt till asyl om hen känner välgrundad fruktan för förföljelse.
Migrationsverket preciserar att förföljelsen "kan komma från hemlandets myndigheter".
Edward Snowden är inte bara rädd för att vara förföljd, han är det.
Således är Snowden flykting. Att erbjuda honom asyl vore att visa att Sverige lever som landet lär.
Men Sverige tiger. Och inte nog med det. Vi – och Storbritannien – lägger veto mot ett EU-initiativ för att inleda samtal med USA om övervakningsskandalen kring NSA, National Security Agency.
Enligt svenska EU-representationen är den officiella orsaken att Sverige inte vill blanda ihop övervakningsfrågan med de pågående frihandelssamtalen.
En alternativ tolkning är att Carl Bildt inte vill protestera mot att ditt privatliv kränks av främmande makt. Att relationen till USA är viktigare än den till väljarna. Om den stämmer är svårt att utröna då utrikesministerns pressekreterare hälsar att han varken dementerar eller bekräftar vetots existens. I ett mejl får jag det som sägs beskriva Sveriges hållning:
"Det måste finnas utrymme för myndigheter att bekämpa allvarlig brottslighet. Eventuella inskränkningar måste ha stöd i lag och vara proportionerliga och nödvändiga."
Om den globala övervakningen anses oproportionerlig skulle uttalandet kunna ses som kritik mot USA; om den anses "nödvändig": att vi stöttar NSA-programmet. Men jag får ingen hjälp från Bildts stab med att välja version.
Jag har verkat som journalist i nära trettio år. Genom alla dessa år har jag varit stolt över våra lagar som stöttar fria medier och granskning av makten.
Om en offentliganställd misstänker oegentligheter kan hen utan risk för repressalier slå larm.
Som undersköterskan Sarah Wägnert, som inte stod ut med att se vanvården på sitt äldreboende.
Som ingenjören Ingvar Bratt, som larmade om hur Bofors sålde vapen till icke godkända exportländer.
Om det blir någon Lex Snowden återstår att se.
Oavsett finns det ett före och ett efter NSA.
Ett före, då vi kommunicerade fritt, i vild glädje över det underbart gränslösa internet. Ett efter, då vi drar öronen åt oss i självbevarelsedriftens censur.
Carl Bildt skriver på regeringens hemsida att "cyberspionage ... kan hota användarnas frihet".
Nu gäller det att han sätter handling bakom orden – även när fienden inte längre är Kina eller namnlösa cyberterrorister. 
Gå till toppen