Kultur & Nöjen

Nej, man blir inte muslim för att man äter halalslaktad kyckling.

Rickard Lagervall om halaldebatten.

Halalslakt i Bosnien.
I höst har frågan om halalkött åter kommit upp i debatten. Enligt Svedala kommun strider det mot lagen om offentlig upphandling att välja bort halalmärkt kött bara för att det är halalmärkt. Trelleborgs kommun antog däremot i september en ny kostpolicy som utöver riktlinjer om att mat som serveras på skolor och äldreboenden ska produceras på ett etiskt hållbart sätt fick tillägget: ”Kött från djur som slaktats med religiösa slaktmetoder, halal samt kosher, får ej serveras.”
I april hävdade kommunens kostchef i Trelleborgs Allehanda att det inte serverades något halalkött: ”Vi har fyra kycklingprodukter som är välsignade av en imam men själva slakten är inte halal.” Hon förklarade detta med: ”När man slaktar halal bedövar man inte innan. Men det måste man göra enligt svenskt djurskydd.”
Så hur kan ett kött vara halalmärkt och ändå inte halal? Enligt klassiska islamiska och judiska religiösa regler ska ett djur slaktas genom skäktning, vilket innebär att det genom ett snitt i halspulsådern töms på blod innan det avlivas. Det ska också vara oskadat och det är denna princip som ger upphov till teologiska diskussioner i mötet med svenska slaktregler.
Många muslimska auktoriteter hävdar att bedövning innebär att djuret skadas före slakt och därmed är köttet inte halal. Andra godkänner den kompromiss som svensk- och danskproducerat halalkött bygger på: att djuret bedövas före slakt, är vänt mot Mecka och att en muslim läser en bön över det. Andra muslimer nöjer sig med att undvika griskött medan åter andra inte följer några religiösa kostregler överhuvudtaget. Detta innebär att medan vissa föräldrar i Svedala och Trelleborg förfasas över att deras barn tvingas äta halalkött finns det muslimer som inte erkänner samma kött som halal.
Men efter att ha fokuserat på själva slaktmetoden omformulerades diskussionen till att handla om köttets religiösa karaktär. Det är nu den muslimska bönen som är problemet eftersom denna anses göra köttet religiöst. Istället för svenska djurskyddsregler hänvisas nu till Skollagens bestämmelse att utbildningen i kommunala skolor ska vara icke-konfessionell.
Men skulle skolbarnen påverkas religiöst av att äta halalmärkt kött utan att veta om det? Ett kött vars halalkaraktär dessutom är omtvistad bland muslimer.
I ett inlägg på bloggen Religionsvetenskapliga kommentarer förra veckan menar min kollega Jonas Svensson vid Linnéuniversitet att debatten bygger på en seglivad mänsklig föreställning om smittoöverföring från orena objekt, i synnerhet genom kontakt via munnen: ”Genom att köttet varit i kontakt med ’religion’ dras (omedvetet och snabbt) slutsatsen att det på något sätt också, genom denna kontakt, innehåller ’religion’ och att ’religionen’ ifråga sedan kan smitta över till barnen som faktiskt äter köttet.”
En sådan uråldrig föreställning bakom ett till synes sekulärt argument kan verka motsägelsefull, men är typisk för religionsdebatter som bygger på idén om klara skiljelinjer mellan religion och icke-religion.
Gå till toppen