Aktuella frågor

"Det är ingen brist på läkare."

Läkarna är inte för få, de har bara inte tid att vara läkare. Kanske tolkar någon argumentationen som att jag anser att läkare är för fina för att hålla på med något så trivialt som administration. Men den som gör det missar min poäng.
Det skriver Marco Manieri, som läser sista året på läkarprogrammet.

Det är ingen läkarbrist i Sverige. Läkarna är inte för få, de har bara inte tid att vara läkare. Läkarbristen är alltså en nettobrist och inte en bruttobrist. Den hållbara lösningen på överbelastningen i vården är inte att försöka krysta fram fler läkare, utan att låta läkarna vara just läkare.
Jag läser sista året på läkarprogrammet på Lunds universitet i Malmö. När jag gör praktik på sjukhusen och ser hur läkarna arbetar blir jag ibland mörkrädd.
På vissa avdelningar känns det som om de lägger större delen av sin tid på administrativa uppgifter och bara en bråkdel på att träffa patienter, tala med dem, undersöka dem och behandla dem. I stället ägnar de sig framför allt åt administrativa uppgifter, svårnavigerade journalsystem och olika datorprogram. (På SUS Malmö körs journalsystemet på gamla, underdimensionerade datorer så att allt tar ännu längre tid.)
Det jag påpekar är ingen subjektiv uppfattning från en blåögd student. Sverige ligger i botten av OECD:s lista över patientbesök per läkare. Inte under snittet utan i botten, med 900 besök per år och läkare. Snittet för OECD-länderna är 2 400. Det är 167 procent bättre än Sverige.
Det är inga konstiga länder som ligger runt genomsnittet, det är till exempel Belgien, Tyskland, Holland och Frankrike. Den enda slutsats jag kan dra är att om läkarna i Sverige hade fått tid att träffa patienter i stället för att administrera hade landets läkarbrist blivit ett minne blott.
Jag vill givetvis inte förringa den faktiska brist på läkare som många glesbygdskommuner brottas med. Men det är en annan fråga. Och det är inte helt otänkbart att om belastningen inom vården generellt skulle sjunka så skulle fler läkare kunna rekryteras till landsorten.
Kanske tolkar någon min argumentation som att jag anser att läkare är för fina för att hålla på med något så trivialt som administration. Men den som gör det missar min poäng. En svensk specialistläkare har minst 12 års medicinsk utbildning bakom sig. Allt för att kunna ta hand om sjuka patienter och trösta, lindra och i bästa fall bota dem. De flesta läkare har ingen utbildning i administration och har aldrig haft något intresse för det.
Att sätta läkare på administrativa uppgifter blir dubbelfel. Dels är det inte alls säkert att de är bra på det, så det tar dubbelt så lång tid som det skulle ta för en kunnig administratör. Dels har läkare två till tre gånger så mycket betalt som en administratör. Man behöver inte vara ekonom för att fatta att det är en idiotisk lösning. Det fattar till och med en läkarstudent.
Vården går på knäna sedan länge, och räddningen är inte att utbilda eller importera fler överbetalda och underkvalificerade administratörer. Låt läkare vara läkare och lämna administrationen till dem som har kompetens för det.
Marco Manieri
Marco Manieri läser sista året på läkarprogrammet på Lunds Universitet i Malmö. I fjol var han en av de tävlande i TV-programmet Sveriges Mästerkock, där han slutade på fjärde plats.
Enligt en ny rapport ökade antalet läkare i de flesta av OECD:s länder under mätperioden 2000-2011. Undantagen är Estland, Frankrike och Israel. Sverige ligger på sjätte plats med 3,9 läkare per tusen invånare. Snittet är 3 läkare per tusen invånare
Gå till toppen