Skåne16 december 2013 00:45

”Det gäller att jobba både med morot och piska”

Dra in a-kassan för ungdomar som vägrar att flytta. Så vill Arbetsförmedlingen lösa den skyhöga arbetslösheten bland unga i Skåne.

Arbetsförmedlingens tf generaldirektör Clas Olsson vill i större utsträckning dra in a-kassan för ungdomar som vägrar att flytta dit jobben finns.Bild: Lars Brundin
Bland de tio kommuner med högst ungdomsarbetslöshet i Sverige är sju skånska.
Arbetsförmedlingens tf generaldirektör säger att han vill ta till piskan för att lösa krisen.
– Vi måste öppna upp rörligheten på arbetsmarknaden. Det gäller att jobba både med morot och piska. Vi måste ställa krav på ungdomarna, säger Clas Olsson.
– Det betyder att ungdomarna måste förstå att de kanske måste flytta. Det vi kan göra är att visa dem att jobben finns på andra orter. Men också använda piskan genom att dra in ersättningen från a-kassan om de inte flyttar.
Clas Olsson ser inga problem med att på det här sättet stimulera till högre sysselsättning.
– Vi måste våga ställa krav på den enskilde, och då är en väg att gå att man ifrågasätter utbetalning av a-kassan och rätt till ersättning.
Men många arbetslösa ungdomar har inte rätt till a-kassa. Hur ska ni göra med dem?
– Då får man hitta andra vägar. En väg att gå är att ge de här ungdomarna utbildning. Det är på de gamla bruksorterna som ungdomslösheten är värst och där har ungdomarna också lägst utbildningsnivå. Många av dem har inte klarat skolan. Här tror jag att det är viktigt att vi satsar.
Hur kan kommunerna bli bättre på att få ner arbetslösheten bland unga?
– Framförallt genom att inte försöka få ungdomarna att stanna på orten. Jag vet att avflyttningskommuner försöker göra allt för att få invånarna att stanna. Men jag menar att de inte borde göra det. Kommunerna tappar naturligtvis en del pengar om någon flyttar, men som jag ser det så tappar man inte så mycket skatteintäkter på just den här gruppen.
Clas Olsson säger också att kommunerna måste jobba ännu hårdare för att locka till sig företag och att underlätta för dem att växa. Men det finns också stora skillnader mellan kommunerna i Skåne, menar Clas Olsson.
– Malmö till exempel skiljer sig mycket från bruksorterna i Skåne. Här har man satsat och det har varit framgångsrikt. Men Malmö har haft otur. Samtidigt som man har gjort satsningar så har en stor inflyttning skett vilket har gjort att det blivit en hög arbetslöshet, trots att sysselsättningen faktiskt har ökat.
Hur ser framtiden ut för Skåne?
– Vi har haft otur tycker jag. Dels har vi haft stora ungdomskullar som precis kommit ut på arbetsmarknaden och dels har lågkonjunkturen kommit. Men det känns som det vänder nu. Jag ser det som sannolikt att ungdomsarbetslösheten kommer sjunka framöver.

Ungdomsarbetslösheten hög i Skånska kommuner

Sju skånska kommuner ligger högst när man mäter Sveriges kommuners ungdomsarbetslöshet. Det visar en undersökning från 2013 som gjorts av Temagruppen Unga i arbetslivet där man gått igenom lokala siffror från 2011.
Temagruppen Unga i arbetslivet är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Undersökningen har gjorts mer strikt jämfört med SCB:s framtagning av arbetslöshetssiffror. Här har man bland annat tagit hänsyn till om personer haft studiemedel eller om de har arbetspendlat utomlands.

Här är arbetslösheten högst

Andel unga 16-25 år som varken studerar eller arbetar, procent.
Plats. KommunAndel i procent
1. Haparanda 15,9
2. Perstorp 14,4
3. Landskrona 14,2
4. Burlöv 14,1
5. Åstorp 13,9
6. Klippan 13,8
7. Filipstad 13,7
8. Bjuv 13,7
9. Malmö 13,2
10. Högsby 13,1

Här är arbetslösheten lägst

Andel unga 16-25 år som varken studerar eller arbetar, procent.

Plats. KommunAndel i procent

290. Ydre 5,0

289. Storuman 5,1

288. Lund 5,2

287. Dorotea 5,6

286. Lidingö 5,7

285. Täby 5,8

284. Jönköping 5,8

283. Lomma 6,1

282. Tjörn 6,1

281. Knivsta 6,2

Gå till toppen