Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Haven kommer att stiga. Hur snabbt är ganska ointressant.”

Till våra barn ska vi lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Så säger generationsmålet, antaget av Sveriges riksdag, påpekar Anika Agebjörn, forskningsinformatör vid Linköpings universitet.

Framtida generationer riskerar ärva en situation med allvarliga konsekvenser som de inte kan påverka och som de inte har orsakat. Regeringars misslyckande med att bekämpa klimatförändringarna är ett brott mot kommande generationers mänskliga rättigheter.
Halten av växthusgaser i atmosfären får inte överstiga 350 ppm (parts per million) om klimatförändringarna ska bli hanterbara. Det är världens klimatforskare överens om. Men redan 2012 låg den över 390 ppm, och den fortsätter att öka. Data från miljoner år tillbaka visar att nivån nu är den högsta på senaste tre miljoner år.
Om utsläppen hade börjat minska 1995 hade det räckt med 2,1 procent per år för att komma ner i 350 ppm år 2100. Om trenden vänds först 2015 blir det årliga minskningskravet 6 procent. Dröjer det till 2020 måste utsläppen minska med 15 procent per år.
På punkt efter punkt visar forskare det orimliga i att inte snabbt börja minska utsläppen. Ett exempel gäller havsnivåns höjning. Klart är att haven kommer att stiga. Frågan hur snabbt det sker är ganska ointressant. Många stora kuststäder kommer att ligga under vatten om klimatförändringarna inte bromsas. Miljoner människor blir klimatflyktingar, enbart på grund av stigande havsnivåer.
Utbredd torka och ökenspridning, förlust av arter, blekta korallrev med havererade marina näringskedjor som följd, är andra effekter av de klimatförändringar som pågår.
Generationsmålet lyder: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Men nu lämnar vi efter oss en planet där den ekologiska balansen har förstörts och den funktionella och genetiska mångfald som krävs för att upprätthålla livet som vi känner det har utarmats.
Valet borde vara lätt. Men idag satsar många länder enorma summor på att utvinna gas, olja och kol i känsliga områden som Arktis, djuphaven och Amazonas, med stor miljöförstöring som följd. I Kanada, exempelvis, behövdes år 2005 tolv gånger så stor yta som 1955 för att få upp samma mängd olja.
Alla världens länder behöver snabbt enas om en avgift på koldioxidutsläpp. De länder som inte vill införa en sådan avgift bör bestraffas med höga tullar på sin export.
Återstående fossila bränslen måste lämnas kvar i marken om den globala uppvärmningen ska kunna hållas lägre än två grader.
Men det finns en strimma av hopp. Satsningar på återplantering av skog och skonsamma odlingsmetoder kan fungera som kolsänkor och därmed bidra till att få ner utsläppen.
I juni anordnas Klimatriksdag 2014 i Norrköping där en rad svenska forskare medverkar. Syftet är att stödja svenska politiker i en snabb avveckling av fossila bränslen till en fossilfri värld.
Sverige har förbundit sig att vara klimatneutralt senast år 2050.
Klimatriksdag 2014 är öppet för allmänheten. Deltagarna får hjälp att ta fram väl underbyggda, radikala, men fullt genomförbara, förslag som snabbt kan ta Sverige till en fossilfri framtid, förslag som skickas vidare till landets politiker.
Klimatriksdagen stöds av i stort sett alla svenska folkrörelser som engagerar sig i miljöfrågan, bland andra Naturskyddsföreningen, Greenpeace, KFUM, Föräldravrålet, Klimataktion, Omställning Sverige samt 117 folkhögskolor.
Anika Agebjörn är forskningsinformatör vid Linköpings universitet och arbetar ideellt med Klimatriksdag 2014.
Gå till toppen