Kultur & Nöjen

Alla tiders testamente

Forskaren och författaren Ola Wikander är tillbaka med en ny bok. Som vanligt, kan man säga – hans produktivitet är svårslagen. Den här gången handlar det om Gamla testamentet.

Ola Wikander romandebuterade 2008 med ”Poeten och cirkelmakaren”. Han skrev den tillsammans med sin far Örjan.Bild: David Neman
Ola Wikander är för tillfället svårt förkyld, men håller ändå dygnsrytmen: Han jobbar ogärna före lunch. Han hittar sina bästa arbetstimmar på kvällen, sådär mellan sju och elva, då resten av Theologicum vid Lunds universitet är tomt.
Läggning blir det sällan före tre eller fyra.
– Stannar jag kvar på institutionen riktigt länge är jag oftast ensam, och då luras jag inte in i en massa intressanta diskussioner. Då kan man hinna skriva en hel del, säger Ola Wikander glatt.
Redan som femtonåring fascinerades han av klassisk hebreiska, och dubbades tidigt till språksnille och bevarare av utdöda språk.
Han får ofta frågan hur många språk han egentligen talar, och då måste han genast korrigera: De flesta av de språk han intresserar sig för är det ingen som talar längre. De finns bara i skrift. Och vidare, hur definierar man att ”kunna” ett språk?
– Det finns inga knivskarpa gränser, men kanske kan man säga att jag kan ungefär ett dussin. Räknar man strängt blir det lite färre, räknar man generöst kanske lite fler, säger Ola Wikander.
Nu vid 32 års ålder utkommer han med ”Gud är ett verb”, en essäsamling som vill visa vilken central plats Gamla testamentet har i vår samtida kultur. En sådan orientering, riktad till ”den bildade allmänheten”, menar Ola Wikander saknas:
– Studiet av Gamla Testamentet är ju det jag har doktorerat på, och i takt med min undervisning har jag hunnit utveckla en del tankar som jag tyckte skulle passa i en samling som den här. Mitt perspektiv, att studera Bibeln historiskt–kritiskt och se den som en samling idéhistoriskt relevanta dokument, är inte så jättevanligt i populärlitteraturen. Många är inte medvetna om att den här typen av forskning finns. Men man hör ju hela tiden citat från och referenser till Gamla testamentet i populärkulturen. Här fanns något att göra.
Ola Wikanders fascination för Gamla testamentet föddes ur hans språkliga intresse.
– Många av våra studenter är ju präststudenter, men för mig var det hebreiskan, som jag märkte att jag älskar, som var vägen in.
Gamla testamentet är för Ola Wikander en ständigt fascinerande samling texter, en märklig samling texter.
– Gamla testamentet är som ett bibliotek där texterna kan spreta åt många olika håll. Och det är ju inte så konstigt, texterna har tillkommit under ungefär ett millennium. Men det finns gemensamma nämnare, och jag försöker göra en stor poäng av det i min bok: Gamla testamentet är ofta förlorarnas litteratur. Det är ofta berättelser av människor som är satta i exil, som har sett sitt rike falla, som tittar på världen ur ett förtryckt perspektiv och försöker göra den begriplig.
Alla de tre abrahamitiska religionerna, kristendom, judendom och islam, har rötter i samma texter.
– På så sätt har Gamla testamentet ett fullständigt sanslöst stort inflytande på nästan all västerländsk kultur.
Ola Wikander valde titeln ”Gud är ett verb” av flera skäl:
– Jag är ju inte den förste som formulerar det så, men för mig har det flera betydelser. Dels för mig personligen, eftersom jag känner exegetiken som ett språkligt arbete. Dels eftersom Gamla testamentets Gud ofta beskrivs som en handlande gud, en gud som agerar i historien, som är oerhört engagerad i historiska händelser. Där finns ett verb, i själva handlandet. Det tredje skälet är att det är ganska troligt att ordet ”Jahve”, den gammaltestamentlige gudens namn, kan vara en hebreisk form för orden ”han är”. Om det är en korrekt tolkning finns det delade meningar om.
Ola Wikander är, som vanligt, redan på gång med nästa bokprojekt. ”Gud är ett verb” är hans tionde.
– Nu är det så här med mig att jag är en person vars arbetsintensitet varierar ganska starkt. I perioder jobbar jag fruktansvärt hårt och har lite fritid. I andra perioder tar jag det ganska lugnt. Det är en fråga om att vara beredd att lägga ner kraften vid rätt tillfällen.
Ola Wikander ser särskilt fram emot att vårda sina sköra språk. Kanske allra mest ugaritiskan, som inte har talats på 3 000 år, och i dag behärskas av ganska få.
– Det är ett underbart språk med underbara texter. Att försöka vara ambassadör för ugaritiskan i Sverige är något jag verkligen uppskattar.

Ola Wikander

Född: I Lund 1981.
Familj: Hustru Rebecca, pappa Örjan.
Bor: På Linero i Lund.
Aktuell: Med tionde boken ”Gud är ett verb”.
Yrkesliv: Forskare på Teologicum i Lund.
På fritiden: Tv-spel, musik, läsande och ”tyvärr allt mer sällan” rollspel.
Läser just nu: ”Heir to the empire” av Timothy Zahn.
Ugaritiska? Utdött språk som talades i Ugarit i nuvarande Syrien år 1300–1100 f Kr. Skriftspråket återupptäcktes av franska arkeologer 1928.
Gå till toppen