Inpå livet

Jämställt bemötande minskade sjukskrivningar

Succémodellen sprider sig över landet.

– Vi tyckte vi var proffsiga. Men vi upptäckte att det inte var så. När vi såg över våra sjukskrivningar upptäckte vi att nästan alla långtidssjukskrivna var kvinnor. Vi frågade oss varför. Och insåg att vi behandlade män och kvinnor olika.
Kerstin Jigmo är läkare på vårdcentralen i Skurup. Hon blev så nyfiken på anledningen till de olika sjukskrivningsmönstren att hon började gå igenom alla journaler sedan ett år tillbaka.
Hon granskade hela vårdkedjan: ordinationer, remisser, recept, sjukskrivningar, vårdutredningar och medicinska slutsatser i journalerna.
Några av resultaten:
Män fick frågor om bruk av alkohol, inte kvinnor.
Kvinnor fick berätta om hur de hade det hemma och hur de hade det med balansen i livet, det fick inte män.
Och varken män eller kvinnor fick frågor om de upplevt sig illa behandlade fysiskt eller psykiskt av någon hemma eller på jobbet.
– Förr hade läkarmottagningar anslag om att patienten inte fick tala med läkaren om annat än det besvär den sökte för. Nu frågar vi om allt möjligt, säger Lena Hedin, sjukgymnast och ansvarig för samordningen av rehabiliteringen.
Den som söker för smärtor i kroppen får dessutom ett annat frågeformulär utformat av en psykolog som visar om man borde utreda vidare om smärtorna också har andra skäl än rent fysiska.
Kerstin Jigmo kom efter sin analys av journalerna fram till att det framför allt var fem områden där läkare riskerade att fråga eller agera olika beroende på patientens kön.
Så hon konstruerade ”genushanden”, en modell för en jämställd sjukskrivningsprocess som sjukvårdspersonalen ska kunna på sina fem fingrar (se faktaruta).
– Sjukvården är konservativ. Det krävs nytt tänkande. Nu far jag land och rike runt och berättar om våra metoder, säger Kerstin Jigmo.
I Skåne har metoden börjat användas allmänt med hjälp av ett femtiotal ”genusambassadörer” som fört vidare metoderna för mer jämlika utredningar av patienter.
Antalet sjukskrivningar har minskat och/eller förkortats sedan metoden infördes i Skurup. Men minskningen har bromsats av att folk i allmänhet har blivit sjukare, en tendens i hela Sverige de två senaste åren.
Stressrelaterade besvär och annat som påverkar den psykiska hälsan ökar hos både män och kvinnor.
– Men kvinnor blir mer utsatta eftersom de oftare bär större del av ansvaret hemma också. Det finns inte en käft som klarar att helskinnad jobba heltid både hemma och på arbetet. Män i den situationen får samma besvär som kvinnor, säger Kerstin Jigmo.
Bland de upptäckter som har förvånat vårdteamen i Skurup mest är att så många kvinnor som har fysiska eller psykiska besvär utsätts för våld i hemmet.
Tidvis har hälften av de långtidssjukskrivna kvinnorna haft sådana problem. Aktuella eller tidigare upplevelser som har satt psykiska spår.
– Vi har naturligtvis diskuterat fram och tillbaka hur känsligt det är att fråga om sådant, men eftersom vi formulerar det som huruvida det är någon som har gjort något mot dig som inte känns ok blir det inte så drastiskt, säger Lena Hedin.
Av tradition är vården duktig på fysiska besvär, även om det finns mer kunskap och forskning kring mäns sjukdomsbilder än kvinnors.
På Skurups vårdcentral har man numera ett brett batteri för att hantera både fysiska och psykiska problem: läkare, sjukgymnaster, kuratorer, psykologer, smärtbehandling, stresskurser, grön rehabilitering, kognitiv beteendeterapi och recept på fysisk aktivitet.
– Vi kan visa pusselbitarna och verktygen. För kvinnor kan det också handla om att reda ut vardagsbalansen och visa hur vågskålen står och hur den kan justeras. Sedan är de flesta människor rätt kloka, säger Lena Hedin.
När Kerstin Jigmo började som läkare var sjukskrivning en självklarhet för de flesta besvär.
– Man trodde man gjorde patienten en tjänst. Nu vet vi att sjukskrivning kan göra patienten sjukare om inte första sjukskrivningsdagen också är första dagen för rehabiliteringsarbetet.
Men då måste man också veta vad som faktiskt ska rehabiliteras, vilka de egentliga problemen är. Och då måste man fråga, ingående och på samma sätt inför både kvinnor och män. För, som Kerstin Jigmo säger:
– Utan spaning ingen aning. Så enkelt är det.

Genushanden

Genushanden hjälper läkare att ställa samma frågor till kvinnor och män på följande fem områden:
1 Familjesituationen. Kvinnor får ofta frågor om den, mer sällan män trots att den kan ha betydelse.
2 Våld. Kvinnors hälsa påverkas av fysiskt våld. Men män kan också vara utsatta, inte minst för psykiskt våld.
3 Fysisk eller psykisk diagnos. Kvinnors besvär tolkas slentrianmässigt oftare som psykiska, mäns som fysiska.
4 Riskbruk. Kvinnors drickande är mer skambelagt, standardsynen på mäns vanor kan göra att de inte tas tillräckligt allvarligt.
5 Rehabiliteringsplanen. Kvinnors rehabilitering är ofta mindre inriktad på återgång till arbete än mäns.
Gå till toppen