Aktuella frågor

Alliansen: "Den som förorenar klimatet ska betala för sig"

Idag svarar regeringen på Riksrevisionens granskning av Alliansens klimatpolitik.
För oss är det viktigt att miljöpolitiska styrmedel i så stor utsträckning som möjligt utformas så att den som förorenar klimatet ska betala för sig, skriver Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Annie Lööf (C) och Göran Hägglund (KD), som nu lägger fram regeringens svar i riksdagen och tillsätter utredningen Klimatfärdplan 2050.

Vi har lyckats kombinera ambitiösa klimatmål och minskade utsläpp med fler jobb och ökad tillväxt. Sverige är den mest koldioxideffektiva ekonomin inom EU med lägst utsläpp per producerad BNP-enhet.
Sverige har högst andel förnybar energi i EU och en näst intill koldioxidfri elproduktion, mycket tack vare vattenkraft och kärnkraft.
Alliansregeringen vill att Sverige ska fortsätta ha den mest klimatsmarta ekonomin i en värld med allt hårdare konkurrens.
Vi tillsätter nu Klimatfärdplan 2050, en utredning som ska ta fram en strategi för hur Sverige ska nå visionen om en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050. Det är ett viktigt steg när det gäller att ta fortsatt ansvar för klimatet.
För klimatets del spelar det ingen roll var i världen utsläppen sker – det viktiga är att de minskar.
Sverige står för ungefär en promille av världens samlade utsläpp. Vi ska fortsätta minska de svenska utsläppen, men för att de globala utsläppen ska minska måste många andra länder göra mycket mer.
Vi arbetar för att nå en global klimatöverenskommelse, som också omfattar de länder som har störst utsläpp.
Vi arbetar också för ambitiösa klimatmål i EU. Alliansregeringen vill att EU ska enas om ett klimatmål där utsläppen ska minska med sammantaget 50 procent till år 2030.
Internt inom EU ska 40 procentenheter uppnås, under förutsättning att det sker genom en kostnadseffektiv fördelning mellan EU:s medlemsländer. De resterande 10 procentenheterna ska ske via internationella mekanismer i samband med att andra utvecklade länder tar sin andel av utsläppsminskningarna.
Sveriges utsläpp av växthusgaser har minskat med 20 procent sedan 1990. Idag ligger de på ungefär samma nivå som i mitten av 1960-talet. Sedan 2006 har bioenergin gått om oljan som landets största energikälla, antalet miljöbilar har femtonfaldigats på vägarna och vindkraften står nu för tio gånger mer el än 2006.
För fem år sedan lades grunden för Alliansregeringens energi- och klimatpolitik, med ambitiösa mål och långsiktiga spelregler för energimarknadens aktörer. Till exempel möjliggör vi kontrollerade generationsskiften i den svenska kärnkraften.
Vi vill att Sverige ska minska utsläppen med 40 procent redan till 2020, jämfört med 1990 års nivåer. Det är långt mer ambitiöst än EU-målen. Vår vision är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050.
Våra målsättningar till 2020 är viktiga delmål för att kunna nå vår vision till 2050. Naturvårdsverket och andra myndigheter har gjort en bred inventering av vad som görs i samhället. Nu tar vi nästa steg för att ta fram lämpliga etappmål för hur utsläppen ska minska till 2050.
Våra politiska motståndare är splittrade i hur de ser på klimatpolitiken. Deras förslag handlar mer om att bestraffa företagande och tillväxt än att möta klimatförändringarna och samtidigt stärka Sveriges konkurrenskraft. Medan vi tror på att samarbeta inom EU och på kostnadseffektiva klimatinvesteringar i utvecklingsländer, ger oppositionen uttryck för klimatnationalism.
När EU-kommissionen lade fram sitt förslag till klimat- och energimål betonas vikten av att samtidigt verka för lägre beskattning av företagande och jobb. Socialdemokraternas politik leder i motsatt riktning. Miljöpartiet vill införa ett svenskt prisgolv i handeln med utsläppsrätter. Det innebär att svenska företag förutom EU:s utsläppspris ska betala en miljöskatt i Sverige. Den politiken leder inte till minskade utsläpp, utan till att både jobb och utsläpp flyttar till länder med sämre klimatpolitik.
För Alliansregeringen är det viktigt att miljöpolitiska styrmedel i så stor utsträckning som möjligt utformas så att den som förorenar klimatet ska betala för sig. Grunden i vår klimatpolitik är principen om ett pris på koldioxid.
Klimatfärdplan 2050 ska analysera såväl ekonomiska styrmedel som styrmedel för samhällsplanering och infrastruktur. Även handeln med utsläppsrätter och internationella klimatinvesteringar ingår.
Det globala klimathotet kräver konsekventa och kostnadseffektiva lösningar. Genom att staka ut vägen framåt till 2050, med en tydlig inriktning för hur utsläppen ska minska, och med väl avvägda styrmedel och regelbunden uppföljning av svensk klimatpolitik, tar vi långsiktigt ansvar för klimatet. På så sätt kan vi fortsätta att driva på det internationella klimatarbetet och samtidigt värna Sveriges konkurrenskraft.
Fredrik Reinfeldt Jan Björklund Annie Lööf Göran Hägglund
Gå till toppen