Inpå livet

Skrev för att hantera sorgen

Den 4 maj skulle Lukas Neij fyllt fem år. Men han blev bara nio dagar gammal. Mamma Jeanette Neij har nu skrivit boken ”Medan körsbärsträden blommar”, om sorgen efter sin son.

Jeanette Nelj.Bild: Julia Lindemalm
– I början var det som en dagbok, i form av en dialog med Lukas. Skrivandet blev min smärthantering, ett sätt att andas i sorgen. Efter ett halvår, när jag kunde börja läsa andras berättelser, upplevde jag bekräftelse på att man faktiskt kunde överleva trots att det otänkbara inträffat. Så kom tanken att min berättelse kunde ge något till andra. Det var också viktigt att få berätta om Lukas.
Hur hanterade omgivningen sorgen?
– Inom vården finns idag kunskap och förståelse. Förr skulle döda barn, särskilt om de dött före födseln, helst glömmas bort. I dag uppmuntras familjen att samla minnen i form av hand- och fotavtryck, ta bilder och ordna en fin begravning.
– En del tror att sorgen efter ett litet barn är mindre för att man inte hunnit lära känna det. Men för familjen inträffar den sociala födseln långt tidigare än den biologiska. Man har känt sparkarna i magen och redan införlivat barnet i drömmarna om framtiden.
Genom Spädbarnsfonden fick ni kontakt med andra drabbade. Vad innebar det för er?
– De fem familjer vi träffade blev våra fina dödspolare och vi har följts åt genom åren. Det har blivit en väldigt speciell vänskap.
Hur skulle du beskriva sorgen efter Lukas idag?
– Tiden förändrar sorgen och gör att man kan leva med den. Det trodde jag inte, för fem år sedan, att jag skulle känna. Saknaden är livslång men det finns numera en tilltro till livet. Vi har dessutom två pojkar i livet, vilket är en enorm livsglädje.
Hur ska ni fira Lukas femårsdag?
– Som vi brukar, med tårt- och saftkalas i familjen. Sedan går vi till minneslunden och släpper upp varsin vit hjärtformad heliumballong.
Gå till toppen