Kultur & Nöjen

11 frågor och svar om gallerinatten – så ser du konst som en mästare

Ikväll är det gallerinatt i Malmö. Konstrum över hela stan fylls av besökare. Men hur gör man om man vill köpa något? Här är svaren på elva gallerifrågor du ännu inte vågat ställa.

Bild: Jenny Rydqvist
1. Jag kan inget om konst, men jag har hört att det är en bra investering på sikt. Vilka konstnärer ska jag köpa?
Göran Green: Det där är knepigt, att bara betrakta konst som investering. Det är bara de som har väldigt stora pengar som kan göra det, tror jag. Generellt tror jag man ska köpa konst man tycker om.
Claus Leger: Du får gå till någon som kan och lära dig, kanske en vän med intresse. Sedan får man göra sin egen bedömning. Du kan inte komma och säga ”jag har tvåtusen kronor över”. I så fall tycker jag att du ska köpa en aktie istället eller en bingolott.
Thomas Millroth: Om du vill köpa konst för att investera, låt bli. Det mesta som säljs kommer inte att bli dyrt framöver. Om du vill köpa konst för dig själv till rimliga priser tycker jag du ska satsa på unga konstnärer. I Malmö finns en av Europas bästa konsthögskolor, och i stan vistas mängder fantastiska konstnärer, vars konst ännu inte fått jättehöga priser. Många av de här konstnärerna kan vara bättre än de som redan har fått jättehöga priser.
2. Jag känner en konstnär lite grann. Kan jag inte köpa direkt från henne istället? Det känns onödigt att betala galleristen en massa pengar i onödan.
Charlotte Strömberg-Eliasson: Javisst kan du det! Det är verkligen inget tvång att köpa genom en gallerist. Ofta tar galleristen provision av konstnären, upp till femtio procent är inte ovanligt. Då kan du troligen betala ett något lägre pris direkt till konstnären, men räkna inte med att det blir så mycket som femtio procent lägre, då konstnären själv för dialogen med dig som köpare. Räkna inte heller med att konstnären ska sälja svart och bli utan sjukpeng och pension genom att hen inte betalar in sociala avgifter, moms och skatt.
3. Kan man pruta? Får man mängdrabatt om man köper fler konstverk?
Göran Green: Ja, det kan man oftast göra, det är vanligt. Alla prutar lite grann. Priset är inte hugget i sten. Man får resonera med konstnären och se var smärtgränsen når.
Johan Berggren: Absolut, om än inte jättemycket. För samlare som är aktiva kan man kanske hjälpa till att skapa förutsättningar. Jag har en väldig respekt för att människor ibland gör stora ekonomiska uppoffringar för att kunna följa konstnärer över en viss tid – något som också är bra för konstnärerna.
Claus Leger: Tacka fan för att man kan, men jag vet inte om det går. Varje konstverk och affär man gör med en konstnär har olika ekonomiska avtal. Men om det kan ge synergieffekter för galleriet är det inte omöjligt med rabatt.
4. Jag skulle gärna vilja ha ett verk av en viss konstnär. Tror du jag kan be henne att göra en målning av min trädgård?
Charlotte Strömberg-Eliasson: Du kan alltid fråga! Om du betalar rimligt för verket och inte lägger dig i hur konstnären arbetar så är det säkert möjligt. Beställningskonst har funnits i hundratals år.
5. Jag blir nervös av att gå in på gallerier. Det känns som man bli iakttagen och granskad. Hur ska jag uppföra mig?
Elena Tzotzi: Det ska absolut inte kännas så! Konst är en form av kommunikation, ett visuellt språk genom vilket man vill förmedla en berättelse, en ståndpunkt, ett sätt att se på och reflektera över sin omgivning och därmed öppna upp för tankar och frågor som skapar en dialog. Det finns inget ”rätt” sätt att förstå konst på, men man måste vara nyfiken och villig att undersöka, tänka, ställa frågor och engagera sig.
Johan Berggren: Jag förstår känslan. Tyvärr kan det kännas ganska respektingivande att gå in på ett galleri. Jag började själv hos Anders Tornberg i Lund när jag var ung. Där fick jag göra min egen resa, ställa alla dumma frågor jag behövde, så jag fick en bra start. Vi lever i en tid av ett enormt ekonomiskt välstånd för vissa, och då har det vuxit fram vissa rum, för vissa personer, som känns väldigt kyliga, fina och exklusiva. För oss gallerister är det nog inte så fint. Det är ett stenhårt jobb, mycket resande, mycket logistisk. Är det ett bra galleri ska du känna dig välkommen. Upplever du att du inte blir trevligt bemött, gå någon annanstans.
Thomas Millroth: Det förstår jag. Ett enda råd: känn dig passionerad, bli passionerad, våga bli förälskad i det du ser, också om det inte öppnar sig till hundra procent. Vad gäller de andra besökarna i galleriet, om de gör dig nervös: bry dig inte om dem, tänk och förstå att du upplever mycket mer än de. Det här är din grej. Ingen kan ta det ifrån dig.
Claus Leger: Hela din idé här är helt åt helvete fel! Vi hoppar inte på någon. Vi säger god dag när nån kommer in och folk får ställa vilka frågor de vill.
6. Finns det några typiska konstköpare? Är det bara rika personer?
Thomas Millroth: Inte nödvändigtvis, det finns faktiskt många köpare som är väl insatta och älskar konst, utan att för den skull vara förmögna. Jag har träffat massor av rock- och jazzmusiker till exempel som är passionerade samlare av konst. Att gilla konst behöver ju inte alls betyda att köpa konst. Konst skall ses, kanske i hemmet men oftare på gallerier och museer.
Johan Berggren: En rolig sak med konstmässor är att man träffar mycket folk. Och då förnimmer man ganska snabbt – i alla fall gör jag det – när någon kommer in i ditt bås, om de har ett aktivt förhållningsätt, om konst är en nödvändighet, att man måste omge sig med det. Det märker man. Som gallerist ska man också kunna våga pusha folk, se till att möjliggöra ett köp. Sen är det ju så att några av de bästa samlingarna i världen har byggts av människor som inte har mycket pengar, men som känner att det är en absolut nödvändighet att omge sig med konst.
Claus Leger: Att tro att bara de med pengar är intresserade av konst är bullshit. Många som har mycket pengar har för dålig smak. Vi säljer på vårt namn och vårt rykte. Folk känner sig trygga hos oss.
7. Får man ta med sig tavlan hem direkt om man köper?
Göran Green: Nej, det får man inte. Man får tavlan när utställningen är slut. Möjligen om det är stora samlingsutställningar och kunden inte bor i stan.
Claus Leger: Om du köper en tavla som hänger i utställningen får du den när utställningen är slut. Men inget säger att du måste betala innan tavlan hänger på din vägg. Du måste ju se om den passar i din miljö.
8. Går det att byta om man inte är nöjd?
Göran Green: Det har väl hänt att folk har ångrat sig innan de betalat. Men har man väl gjort ett avtal så är det klart.
Johan Berggren: Absolut, självfallet. Däremot får man kanske ge gallerier lite tid på sig att köpa tillbaka verket och kolla intresset i sitt nätverk. Men har du en fungerande relation med ett galleri är det naturligast att erbjuda dem verket tillbaka. Vill du gynna en konstnär är det bättre än att ge sig ut i auktionssvängen.
9. Hur känner man igen ett bra galleri?
Elena Tzotzi: På programmets ambitionsnivå. Till exempel vilka konstnärskap som presenteras. Hur väl genomförda är utställningarna? Hur kommuniceras programmet? Hur ser galleriet på sin egen roll och sitt ansvar? Där märks kvaliteten.
Claus Leger: Ett seriöst galleri har ofta en rätt rejäl historia. Den typ av utställningar de gjort bekräftar vilken vision de har. De flesta konstnärer som ställer ut hos oss har ett riktigt cv. Det är en märklig bransch, för jag kan tänka mig många utställningar som kommersiellt hade varit väldigt bra, men som ändå hade gett negativ effekt för oss.
Göran Green: Det ser du på de konstnärer som ställs ut, att galleriet ställer ut med livet som insats, utan att snegla åt höger eller vänster. Att galleriet vågar ställa ut vissa saker, trots att det kanske inte är kortsiktigt gynnsamt. Och roligt nog är det ofta så att det är de riktigt modiga gallerierna som det går bra för.
Johan Berggren: Att galleriet vågar utmana sin publik. Att besökaren får vara med på en resa, blir utmanad. Sen syns det också snabbt om galleristen inte är ute och rör på sig och ser utställningar. Man måste hela tiden se konst för att hänga med.
Thomas Millroth: Ett bra galleri ger utrymme åt konsten oavsett hur den säljer. Det är möjligheten att pröva, undersöka och våga visa vad konstnärerna tycker är nödvändigt. Riktigt bra gallerier är platsen där konsten utvecklas.
10. Vad är egentligen skillnaden på ett galleri, ett konstmuseum och en konsthall?
Elena Tzotzi: Ett kommersiellt galleri representerar ett antal konstnärer och utvecklar ett nära samarbete med sina konstnärer. Man kan säga att de fungerar som en agent för sina konstnärer. Ett konstmuseums primära uppgift är att samla konst, vårda och presentera sin samling och genom samlingen presentera konsthistorien utifrån olika infallsvinklar. En konsthall är en icke kommersiell verksamhet som genom sitt utställningsprogram presenterar och introducerar konstnärskap och aktuella ämnen inom samtidskonsten för publiken.
12. Kostar en stor målning av samma konstnär alltid mer än en liten?
Charlotte Strömberg-Eliasson: Inte alltid. Ibland kan konstnären räkna på arbetstid. Det kan ta längre tid att göra en stor målning än en liten, men det kan också vara tvärtom. Ibland kan en konstnär ta mera betalt för en liten målning om hen ser den som ett ”nyckelverk”. Ibland kostar en stor målning mycket när den säljs första gången på ett galleri, men kan ibland om den säljs på en auktion flera år senare inte bli lika dyr. Efterfrågan, kändisfaktor och hajp är andra viktiga komponenter i sammanhanget.

Gallerinatten

Vad? Kvälls- och nattöppet på Malmös konstinstitutioner och gallerier. Visningar på svenska, arabiska, persiska, danska och engelska – till fots och med buss. Bakom arrangemanget står Konstfrämjandet Skåne.
Hur? 38 gallerier och utställningsrum medverkar. Från Moderna Museet till små konstnärsdrivna gallerier.
När? Lördag den 27 september kl 18-24.
Hela programmet? Finns på skane.konstframjandet.se.
Gå till toppen