Lund

Från tiggeri till arbete – så säger Skatteverket

Vad gäller om en privatperson vill anlita en tiggare för enklare jobb?

Många EU-migranter har utbildningar och kvalificerar sig för varaktiga jobb. Andra har betydligt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Småländska Gnosjö, känt för sin entreprenörsanda, har bokstavligen fått tiggarna att resa sig från gatan. Gnosjöbor har gått samman och försett EU-migranterna med bröd, lingon och kantareller som de kan sälja. De klyver och packar ved.
– Det som skiljer entreprenören från icke-entreprenören är att entreprenören tänker "det här går, det här löser vi", medan icke-entreprenören tänker att "det här går aldrig". Nu har vi fått dem att bli arbetare och businessfolk istället för att vara tiggare, kommenterar Mats "Mackan" Johansson insatserna i en intervju i Sveriges radio.
Reportaget intill visar att det även i Lund finns initiativ för att hjälpa tiggarna att hjälpa sig själva. Men det finns också en okunskap kring vad man får och inte får göra som privatperson när det handlar om att anlita EU-migranter att utföra olika sysslor.
Enligt Migrationsverket behöver inte EU-migranter arbetstillstånd – i maj infördes nya regler och arbetstillstånd följer automatiskt med EU-medlemskapet.
Men gör man sig inte skyldig till svartjobb om man låter någon räfsa löv mot betalning?
– Det handlar om hur stor ersättningen är, säger Sofia Malmring, specialist på Skatteverkets rättsavdelning.
Hon hänvisar till Skatteverkets regler: ”Att anlita en privatperson”. De säger att betalar man högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter. Man behöver inte heller lämna någon kontrolluppgift.
– Mottagaren ska själv deklarera beloppet i sin årsredovisning. Så länge du håller dig under tusen kronor så är det inga bekymmer, säger Sofia Malmring.
Läs alla artiklar om: EU-migranter i Lund
Gå till toppen