Aktuella frågor

Debattinlägg: "Problemet är att komjölk inte är avsedd för människor."

Det skriver forskarna
 Tobias Linné och Helena Pedersen.

Inte många vågar kritisera användandet av komjölk som livsmedel eller tycka att det är kontroversiellt när politiker engagerar sig för att öka konsumtionen av mejeriprodukter.
EU arbetar för att barn ska äta mer mejeriprodukter genom det så kallade skolmjölksstödet där överproduktionen av mejeriprodukter köps upp för att erbjudas till skolelever.
Skolklasser gör studiebesök till mjölkgårdar där de serveras såväl komjölk som en okritisk bild av hur mjölkproduktionen går till.
Mejeriindustrin har både historiskt och i nutid lyckats framstå som ickekommersiell och vetenskapligt objektiv när den marknadsför sina produkter och associeras mer med Livsmedelsverket än med andra stora delar av livsmedelsbranschen.
Som få andra industrier har mjölkindustrin i sin marknadsföring lyckats skapa en falskt positiv bild av sig själv. I Bregottreklamen är det alltid sommar, och varje vår åker hundratusentals svenskar på kosläpp för att bevittna kor som lever i lycklig symbios med mjölkföretagen. I själva verket är det en mycket liten del av sinaliv som svenska kor får vara lyckliga ute på gröna ängar, större delen av sin tid tillbringar de inomhus, inte sällan fastbundna.
De senaste veckorna har en rad medier rapporterat om att Skåneföretaget Oatly, som tillverkar havredryck, stämts i Marknadsdomstolen av bransch- och lobbyorganisationen LRF-mjölk (tidigare Svensk Mjölk). Stämningen beror på att Oatly i sin marknadsföring enligt LRF-mjölk framställer komjölk som ett tvivelaktigt livsmedel.
LRF-mjölks agerande påminner om hur mejeriindustrins särställning i Sverige inneburit att kritiska frågor kring mjölk och mjölkkonsumtion sällan har synts i den offentliga debatten.
LRF-mjölks föregångare Svenska Mejeriernas Riksförening bildades på 1930-talet. Då som nu ägnade sig organisationen åt att sprida propaganda för mjölkprodukter. Under decennier skedde det dessutom i nära samarbete med stat och myndigheter.
LRF-mjölk vill förbjuda Oatly att via sin marknadsföring använda formuleringen "It's like milk but made for humans" eftersom det ger intryck av att mjölk till skillnad från havredryck inte är avsedd för människor. Problemet är att komjölk inte är avsedd för människor. Kons mjölk är till skillnad från vad LRF-mjölk hävdar avsedd för kons kalv.
Mejeriindustrin väljer oftaatt framställa det som att kor ständigt producerar mjölk och därför måste mjölkas. Men kor producerar bara mjölk efter att de fått en kalv. Därför insemineras korna inom mjölkindustrin och hålls i det närmaste konstant gravida för att kunna producera mjölk under de 4–6 år när de producerar tillräckligt mycket för att vara ekonomiskt lönsamma. Efter det skickas mjölkkorna till slakt.
LRF-mjölk vill också förbjuda Oatly från att i sin marknadsföring ”ge intryck av att havrebaserade livsmedel är ett klokare val än mjölkprodukter och att mjölkprodukter till skillnad från havrebaserade livsmedel är dåligt”.
Men jämfört med havreprodukter är komjölksprodukter dåliga i flera hänseenden. Den svenska organisationen Läkare för framtiden hänvisar till exempel till medicinska studier som visar att växtbaserade mjölkprodukter ur hälsosynpunkt är bättre alternativ än komjölksprodukter och att en helt och hållet växtbaserad kost visat sig minska risken för övervikt, diabetes typ 2 och hjärtkärlsjukdomar.
Komjölk är också ett oklokt och dåligt val ur klimatsynpunkt, särskilt jämfört med närproducerad havredryck.
Världens animalieproduktion står enligt FN-rapporter för cirka 15 procent av de globala utsläppen av växthusgaser som orsakas av människor och av dem står mjölkproduktion för en inte obetydlig del genom bland annat kors utsläpp av metan.
För de djur som utnyttjas och dödas inom mejeriindustrin är det förstås också en underdrift att hävda att produktionen av komjölksprodukter är något dåligt.
Istället för att ägna sig åt att propagera för komjölk genom att skrämma konkurrenter till tystnad borde LRF-mjölk ägna sig åt att diskutera den problematik och de utmaningar för människors hälsa, klimat och miljöpåverkan samt djuretik som produktionen och konsumtionen av komjölk innebär.

SKRIBENTER

Tobias Linné är doktor i sociologi och forskare i kritiska djurstudier vid Lunds universitet.
Helena Pedersen är docent i pedagogik och forskare i kritiska djurstudier vid Stockholms universitet.
Läs alla artiklar om: Mjölk
Gå till toppen