Sverige

Säpo har stoppat 45 misstänkta terrorister i år

Säpo har hittills i år stoppat 45 personer från att få uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap för att de bedömts som "säkerhetsrisker".

En avhoppare från terrorarmén Islamiska Staten (IS) som norska NRK träffat i Turkiet berättade i förra veckan att det finns sovande terrorceller i Europa som väntar på order att slå till – också i Sverige.
Mannen uppgav att han varit stationerad i staden Raqqa i Syrien, "huvudstad" i det islamistiska kalifat som IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi utropat i erövrade landområden.
Nyligen varnade al-Baghdadi USA och de EU-länder som nu försöker hejda terrormilisens framfart i Syrien och Irak för att det finns kapacitet att slå till långt utanför stridszonen i Mellanöstern.
– Vi kan väcka vulkaner i väst!
Professor Magnus Ranstorp, terrorexpert vid Försvarshögskolan, menar att hotet från sovande celler inte ska överdrivas. Islamiska statens fokus ligger på att bygga kalifatet i Syrien och Irak.
– Men IS har kapacitet och strukturer i Sverige. Det finns personer här som rekryterar individer som kan vara användbara för olika syften, säger han.
Hittills i år har 72 000 personer sökt asyl i Sverige. Nästa år kommer, enligt Migrationsverkets prognos, uppåt hundratusen.
Hur skyddar sig samhället mot att det smyger sig in terrorister bland alla dessa människor som flytt från krig och förtryck i Syrien, Irak, Somalia och Eritrea?
Sydsvenskan har begärt ut uppgifter från Säpo om hur många personer som nekats asyl och svenskt medborgarskap på grund av att de bedömts som säkerhetsrisker. Statistiken visar att fler har stoppats de två senaste åren jämfört med tidigare.
Under 2014 har Säpo fram till nu sagt nej till 21 personer som sökt asyl och ytterligare 24 personer som redan haft uppehållstillstånd, men ansökt om svenskt medborgarskap. Totalt 45 avslag.
Under 2013 avstyrkte Säpo uppehållstillstånd i 21 asylärenden och 31 ansökningar om medborgarskap – sammanlagt 52 avslag.
Åren dessförinnan var antalet negativa yttranden färre än tjugo per år.
Säkerhetspolisens yttranden i asyl- och medborgarskapsärenden är inte formellt bindande för Migrationsverket. Men i praktiken fäller de nästan alltid avgörandet.
– Vi har regelbundna mötet med säkerhetspolisen. Där drar vi ärenden där det i vår utredning kommit fram uppgifter om att den sökande kan vara medlem i en viss terrorgrupp, förklarar Helene Hedebris, stabsjurist på Migrationsverket.
Hur får ni veta det? Ingen asylsökande säger väl "Jag är medlem i Islamiska staten"?
– Jo, det händer faktiskt.
Hittills i år har Migrationsverket på det här sättet tagit upp drygt femtusen ärenden med Säpo – som alltså haft invändningar i knappt en procent av fallen.
I vissa särskilt allvarliga fall kräver Säpo att få ta över hela ärendet från Migrationsverket.
– Då måste vi släppa det helt och hållet, säger Helene Hedebris.
Just nu pågår, enligt västerländska säkerhetstjänster, den största nyrekryteringen av terrorister sen terrornätverket al Qaida bildades under kriget i Afghanistan på 1980-talet.
Enligt västerländska säkerhetstjänsters samlade bedömning har minst 15 000 jihadister på kort tid lämnat sina hemländer och anslutit sig till stridande terrorgrupper i Syrien och Irak, framförallt till den snabbt växande terrorarmén Islamiska Staten.
De flesta av de "utlänningar" som slåss för kalifatet kommer från Tunisien, Saudiarabien, Jordanien och Marocko. Men runt 3 000 är unga män från Europa.
Enligt Säpo har minst hundra identifierade personer bosatta i Sverige– det verkliga antalet kan vara det dubbla – gett sig av för att ansluta sig till IS i Syrien och Irak. Minst 22 av de svenska jihadisterna har dödats. I förra veckan kom information om att ytterligare tre IS-svenskar från Göteborg och Stockholm mist livet i strider runt staden Kobane vid gränsen mellan Syrien och Turkiet.
Säpo har upprepade gånger varnat för att de svenska jihadisterna ska radikaliseras ytterligare, skaffa sig kunskap om exempelvis bombattentat och resa hem i onda avsikter.
– Vi har länge pekat på risken för att de här personerna återvänder till Sverige med avsikt och förmåga att begå terrorhandlingar här, säger Säpos talesman Fredrik Milder.
Så länge jihadisterna befinner sig i Sverige övervakas de noga, inte sällan med telefonavlyssning och buggning. De blir personligen uppsökta av Säpo både innan de ger sig av på jihadresor och efter att de kommit hem.
På så vis uppger säkerhetspolisen att flera terrordåd har avvärjts. Exakt hur det har gått till är hemligstämplat. Men så här förklarar Säpo i en rapport sina ingripanden: "Vid brottslighet med potentiellt stora konsekvenser måste vi ingripa tidigt. Att inte agera kan riskera liv. Det kan handla om att gå in och gripa en skäligen misstänkt gärningsman för ett mindre allvarligt brott för att skydda allmänheten, även om det finns misstankar om stämpling till terroristbrott."
Efter IS-milisens blodiga härjningar i somras fattade FN i september en resolution där medlemsländerna uppmanades stoppa sina medborgare från att ansluta sig till terrorarmén.
I Sverige har justitieminister Morgan Johansson tagit initiativ till en snabblag som gör det brottsligt för svenskar att strida med grupper som terrorstämplats av FN eller EU.
Hur fungerar kontrollen av dem som kommer till Sverige för första gången?
Inte särskilt bra, enligt Magnus Ranstorp.
De allra flesta asylsökande i Sverige har själva flytt från islamistisk terror och kommer hit för att få en fristad.
– Men Migrationsverket och Säpo har väldigt små möjligheter att kontrollera varje individ, säger Magnus Ranstorp.
Läs alla artiklar om: Terrorarmén Islamiska staten
Gå till toppen