Nyheter

Andreas Ekström: Andreas Ekström: Högt i tak i Danmark – när det passar

Andreras Ekström tycker det är märkligt att danska chefredaktörer inte publicerat Per Svenssons censurerade text om nordisk högerextremism.

Andreas Ekström är kulturjournalist och krönikör i Sydsvenskan.Bild: Håkan Röjder
I Danmark är det högt i tak. Så brukar det i alla fall heta när sexism, rasism eller allmän vulgaritet försvaras – det finns fina exempel, bara från det gångna året.
I Sverige däremot, där är det tyst. Där får man inte tala fritt, ity då straffas man av de politiskt korrekta.
Om den här bilden nu stämmer, så får jag medge att jag känner mig lite förvirrad.
Jag förstår inte vad som just nu inte händer i Danmark.
Därför riktar jag den här texten alldeles särskilt till chefredaktörerna för de tyngsta danska tidningarna: Berlingskes Lisbeth Knudsen, Politikens Bo Lidegaard, Jyllands-Postens Jørn Mikkelsen, Informations Christian Jensen, Weekendavisens Anne Knudsen.
Hur kommer det sig att ingen av er har hört av er till Sydsvenskans Per Svensson, och frågat om ni får publicera hans censurerade artikel?
Ni kan inte ha missat bakgrunden: Per Svensson skrev en exposé över nordisk högerextremism och populism, och den trycktes i flygbolaget SAS egen tidning. Det var en mild och pedagogisk text. Men eftersom Fremskrittspartiet i Norge tyckte att det var så jobbigt att behöva läsa om sina ideologiska rötter krävde partiets företrädare att artikeln skulle dras tillbaka.
SAS tillmötesgick detta med imponerande nit. Alla tidningar samlades in och förstördes, vartenda flygplan plockades rent, vartenda ställ vid varenda gate i alla länder. Webbutgåvan togs bort från nätet.
Anständiga svenska medier såg då givetvis till att genast publicera Per Svenssons text. Den har tryckts i både Sydsvenskan, Dagens Nyheter och Helsingborgs Dagblad. Även norska medier har tagit ansvar och sett till att artikeln inte blir oläst.
Men i SAS tredje hemland, Danmark, händer ingenting alls.
Varför gör det inte det? Danmark är ju så långtgående i sin syn på yttrandefrihet att man ibland betraktar rasistisk konst riktad mot enskilda privatpersoner som rimlig och rentav behjärtansvärd.
Jag har en teori:
Per Svenssons artikel beskriver den historia och det klimat som har gjort partier som Dansk folkeparti möjliga. Den hjälper läsaren att förstå hur gränserna flyttas, hur udden riktas mot människor från andra länder, hur den populistiska agendan tränger ut det seriösa samtalet.
Artikeln är således misshaglig. Jobbig att läsa för den som röstar på Dansk folkeparti och älskar sin yttrandefrihet.
Men nu är det ju så besvärligt att om man verkligen älskar yttrandefrihet, så måste man visa det genom att dra en lans även för sina meningsmotståndare. Det är liksom själva idén.
Om landets flygbolag nu saknar ryggrad att stå emot när politiker lägger sig i, då är det seriösa tidningars plikt att se till att en stoppad text får spridning.
Svenska publicister har gjort det. Norska publicister har gjort det. Det är bara i det för Dansk folkeparti politiskt korrekta Danmark som det är alldeles tyst.
Gå till toppen