Sverige2 februari 2015 04:00

Polisen rasar mot kryphål vid gränsen

Kriminella släpps in trots att de är spärrade i Schengen och i vissa fall bedöms som farliga.

Inrikesministrar från elva Schengenländer var överens när de möttes efter terrorattentatet mot franska satirtidningen Charlie Hebdo. Gränsbevakningen ska skärpas, och myndigheter ska ges utökade möjligheter att övervaka såväl internet som resebolagens passagerarlistor.
– Vi måste orka tänka tanken att det som har hänt i Belgien, det som har hänt i Frankrike, det som har hänt i Norge också kan hända i Sverige. Vi ska göra allt vi kan för att skydda oss mot det, sa Sveriges inrikesminister Anders Ygeman (S), till TT i samband med mötet.
Utspelet har kritiserats för att vara början på en ny massövervakning, men får nu också kritik från ett helt annat håll som går ut på att gränskontrollen redan är hård och att problemet är att Migrationsverket släpper igenom personer som är spärrlistade.
Tidningen har tagit del av dokument ur Schengens informationssystem SIS II, som visar hur två statliga myndigheter drar åt olika håll.
Exempel: Libanesisk man, född 1962, stoppas på Malmö Airport den 21 december 2014. En slagning i SIS visar att mannen spärrades av Danmark i november samma år. Informationen är knapphändig - tanken är att mottagarlandet ska ta kontakt med landet bakom spärren för att få veta mer. I det här fallet står det ”beväpnad” under rubriken ”farlighetsbedömning”. Mannen ska vägras inresa i Schengenterritoriet.
Mannen söker då asyl, vilket innebär att ärendet automatiskt tas över av Migrationsverket. På grund av spärren och farlighetsbedömningen begär polisen att mannen ska tas i förvar medan asylskälen snabbutreds. Så blir det inte. Migrationsverkets Arlandajour beställer istället en taxi så att mannen på egen hand kan ta sig till Migrationsverket. Enligt uppgift till tidningen tipsar Migrationsverket senare säkerhetspolisen om mannen de just släppt på fri fot. Han ska dock ha tagit sig till Migrationsverket två dagar senare (se sidoartikel).
Fallet är inte unikt. Tidningen har tagit del av handlingar som visar att ytterligare sex personer kringgått SIS-spärrar på liknande sätt de senaste veckorna.
Gränspolisernas kritik handlar inte om vanliga asylsökande som spärrats för att de nekats uppehållstillstånd och utvisats. Sådana spärrar gäller som regel i två år, och aldrig i mer än fem år. Bland de ärenden som tidningen tagit del, och som företrädesvis gäller flighter från Balkan, finns spärrar på upp till nio år, vilket indikerar att brottslighet i ett eller flera Schengenländer ligger bakom. Spärrarnas syfte är då att förhindra fortsatt brottslighet som kan anses vara ett hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten.
Typ av brott nämns sällan i SIS spärrlista. Ett fall gäller "narkotikabrott", ett annat "brott mot allmän ordning och säkerhet". I ett fall har den sökande använt tio olika alias. Flera är spärrade i mer än ett EU-land. Den sortens indikationer borde föranleda vidare utredning innan en spärrlistad person släpps, anser gränspoliser tidningen talat med. Under 2014 sökte 33 spärrade personer asyl. Två togs i förvar.
Jens Åslund är gruppchef vid gränspolisen på Malmö Airport.
– Under de två år jag varit här har det kanske hänt tre eller fyra gånger att Migrationsverket satt någon spärrad person i förvar. Och då har vi verkligen propsat på det. Det har aldrig hänt att de gjort det på eget initiativ.
Leif Fransson, chef vid gränspolisen i Skåne, bekräftar bilden.
– Regeringen säger att vi ska upprätthålla gränskontrollen till hundra procent samtidigt som en annan statlig myndighet inte verkar tycka att det vi gör är viktigt. Det blir en sorts trojansk häst för säkerheten i Europa för kriminella behöver ju inte direkt smyga över gränsen för att komma in i Schengen, säger han.
Leif Fransson uppskattar att Migrationsverket säger nej till förvar i "99 av 100 fall".
– Det är anmärkningsvärt. Vi ska bedriva en gränskontroll enligt konstens alla regler och har till och med fått personalutökning för att kunna uppfylla alla kriterier, samtidigt som vi har en annan statlig myndighet som kör en helt annan linje.
Patrik Engström, sektionschef på gränspolissektionen vid nationella operativa avdelningen, säger att upprördheten bland gränspoliser gäller hela landet.
– Jag vet att det förekommer flera gånger per vecka. Jag kan förstå frustrationen, och håller till viss del med om att det är ett problem. Det kan potentiellt sett innebära risker att personer som har verkställts med återreseförbud på grund av brottslighet kan röra sig fritt, säger han.

Schengens informationssystem (SIS II)

I SIS II finns bland annat information om personer som:
Är efterlysta för brott (artikel 26).
Är anmälda försvunna (artikel 32)
Ska inställa sig i en domstol eller till verkställighet av straff (artikel 34)
Ska ställas under hemlig övervakning (artikel 36)
Ska nekas inresa i Schengenområdet (artikel 24).
Föremål som ska tas i beslag, till exempel stöldgods (38)

Vanligast vid Malmö Airport är spärrar enligt artikel 24 R (en absolut spärr där personer "ska" nekas inträde).

2014 stoppade gränspolisen på Sturup 100 personer som spärrats enligt artikel 24 R.

33 valde att söka asyl. Gränspolisen föreslog att samtliga skulle sätta i förvar. Två togs i förvar av Migrationsverket.

Att söka asyl är en mänsklig rättighet, som inte få nekas oavsett spärr.

Gå till toppen