Skåne

Löfven: Svårt att regera utan DÖ

Sydsvenskan har följt statsministern på en bussturné genom Skåne. Det blev ett samtal om allt från skola, jobb och flyktingmottagande till vad som händer om DÖ spricker. 

Stefan Löfvens första halvår vid makten har varit tufft.
Efter 209 dagar som statsminister ligger Socialdemokraternas opinionssiffror på Juholtnivå – 27,2 procent i Novus senaste väljarbarometer.

Sådana mätningar viftar Löfven bort med sin vanliga formel: "Det finns bara ett resultat som räknas och det är valresultatet."

Men det är tydligt att han är frustrerad över att ha fått vänta ända till vårbudgeten den 15 april innan han fick igenom lite rödgrön ekonomisk politik i riksdagen.
Först nu kan regeringen på allvar börja jobba för att förverkliga sitt mest storslagna mål: Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år.
Vår budget är lagd. Arbetet är påbörjat. Jag ger mig inte. Vi ska ner till Europas lägsta arbetslöshet, säger Löfven i sin turnébuss på väg genom Skåne.
***
Statsministern har just sjunkit ner i soffan runt det golvfasta bordet. Förstamaj-märket är redan fäst på kavajslaget. "Kunskap, frihet, framtid", lyder årets slagord.
Bild: Bild: Lars Brundin
Innan vi börjar intervjun kollar han snabbt igenom de senaste nyheterna på mobilen. Tar en klunk ur en plastflaska med mineralvatten. Växlar ett ord med sin pressekreterare och sin stabschef, som sitter ett par säten fram med portföljen full av dokument.

Jag börjar med att fråga om målet.
Enligt den prognos som finansminister Magdalena Andersson presenterade i vårbudgeten kommer arbetslösheten bara att sjunka långsamt, trots regeringens satsningar på skola och jobb.

Vid utgången av 2019 ligger den kvar på 6,4 procent, vilket knappast blir lägst i Europa.
Det betyder att regeringen måste ta fram fler jobbreformer och fler skattehöjningar – och driva igenom dem i riksdagen.
Jag tvekar inte. Behöver vi göra mer för att klara målet så ska vi att göra det, slår Löfven fast och dunkar pekfingret i bordsskivan.
Men då krävs åtminstone en sak: att decemberöverenskommelsen (DÖ) håller mandatperioden ut.

Nu knakar uppgörelsen i fogarna.
Decemberöverenskommelsen. Statsminister Stefan Löfven (S) passerar bakom Alliansens Anna Kinberg Batra (M), Annie Lööf (C), Jan Björklund (FP) och Göran Hägglund (KD) vid en pressträff i riksdagen den 27 december förra året där det meddelades att extravalet i mars inte skulle bli av.Bild: ARKIV: MAJA SUSLIN/TT
Moderatledaren Anna Kinberg Batra pressas hårt av en stark opinion i sitt parti att riva upp avtalet. Tunga moderata kommunalråd i Kävlinge, Vellinge, Lomma samt en rad partiavdelningar och distrikt runt om i landet tycker att hon har kastat in handduken och lämnat vägen fri för regeringen att med stöd av Jonas Sjöstedt driva politiken åt vänster.

I höst ska tre borgerliga partistämmor – Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet – ta ställning till krav på att skrota överenskommelsen.

Vad händer om DÖ spricker?

Statsministern svarar som den fackföreningsman han en gång var: avtal ska hållas.
Jag spekulerar inte. En överenskommelse är en överenskommelse. Den håller man! Jag hör inga andra signaler från de andra partiledarna, säger Löfven och hugger med ett karateslag den ena handflatan i den andra.
Det blocköverskridande fredsavtalet ingicks av sex partier den 27 december. SD och allianspartierna hade fällt den rödgröna budgeten och utlöst regeringskris. Löfven hade flaggat för nyval.

Men tack vare uppgörelsen – som innebär att oppositionen lovat att släppa igenom minoritetsregeringens budget – kunde Löfven sitta kvar.
De som säger att decemberöverenskommelsen ska rivas upp borde tänka på vilken situation vi faktiskt befann oss i. Sverigedemokraterna valde att ställa till kaos för sitt eget höga nöjes skull. Så kan vi inte ha det i svensk politik. Då gjorde vi en uppgörelse. Det var bra för Sverige.
Är DÖ en förutsättning för att du ska kunna regera till 2018?
– För en minoritetsregering är det självklart avgörande att få igenom sin ekonomiska politik. Får du inte igenom den blir det svårt, medger Stefan Löfven.
***
Det råder ingen tvekan om vad regeringen satsar på i sin vårkampanj.

"Skolbuss" står det med stora röda bokstäver på den vitmålade bussen som glider in på Elinebergskolans parkering. "Framtiden börjar i skolan." Och så den röda S-rosen.
Bild: Bild: Lars Brundin
Utanför entrén står rektorn Patrik Persson och väntar bredvid Tonka Frodlund, ordförande i Helsingborgs arbetarekommun.
Löfven är klädd i mörkblå kostym. Lätt framåtböjd lunkar han dem till mötes med sina livvakter i släptåg.

– Stefan du är min idol! ropar en liten kille och vinkar frenetiskt från ett öppet fönster på andra våningen.
Statsministern skrattar och vinkar tillbaka.

En stund senare sitter han vid ett ovalt bord med sina medarbetare och några av skolans lärare. Med händerna knäppta runt ena knäet lyssnar han på Patrik Perssons berättelse om hur skolan som tappade elever blev en av de populäraste i Helsingborg genom att införa teman som "fotboll" och "fame".

– Det är jätteviktigt att man har ett innehåll i konceptet, säger rektorn.
Bild: Bild: Lars Brundin
Löfven hummar och nickar: "Låter bra.

Sen tar hans stabschef Kristina Persdotter över powerpointen och visar grafer medan statsministern redogör för regeringens skolsatsningar i vårbudgeten. De flest kurvor slokar neråt: Svenska elever har halkat ner på Pisas kunskapsranking. Allt fler klarar inte gymnasiet.
Skola och jobb är de två viktigaste sakerna på vår agenda, förklarar Löfven.
Den rödgröna regeringens skolreformer har tre fokus: Tidigare insatser för elever som inte klarar sig. Mindre klasser. Och skickligare lärare. I budgeten för 2016 anslås tre miljarder till högre löner.
De skolor som har sämst resultat ska få de vassaste lärarna. Så skapar vi en jämlik skola, säger Löfven.
Sen är det dags för bullfika med ett gäng niondeklassare. De ställer frågor om allt mellan himmel och jord.
Bild: Bild: Lars Brundin
Så undrar en kille som heter Adam: "Ska ni införa betyg från fyran?"

Löfven sväljer sin bulle.

Tidigare betyg är ju inte alls socialdemokratisk politik. Men i februari kallade den miljöpartistiska utbildningsministern Gustav Fridolin och Folkpartiledaren Jan Björklund till presskonferens och meddelade att regeringen och alliansen gjort upp om betyg från årskurs fyra. Dock bara på försök i max hundra skolor.
Vi socialdemokrater tycker inte att man ska ha betyg så långt ner. Men vi fick kompromissa, säger Löfven och skruvar lite på sig i stolen.
***
I bussen ner mot Malmö gör Stefan Löfven ingen hemlighet av att han gillar det där med att kompromissa.

Det är ju inte för inte som han gjort karriär som fackföreningsman i IF Metall.

Redan samma dag som Löfven radade upp sina nyutnämnda ministrar på Lejonbacken intill slottet den 3 oktober slog han fast att det var en "samarbetsregering".

För en vecka sen gjorde regeringen upp med tre allianspartier om försvaret, sedan Folkpartiet hoppat av i sista stund. För perioden 2016-2020 tillförs 10,2 miljarder extra till bland annat fler förbandsövningar och ett stridsvagnskompani till Gotland.
Det krävdes en socialdemokratisk regering för att öka försvarsanslagen, säger Löfven nöjt.
Det där med ökning är dock en sanning med modifikation. Enligt en uträkning av FOI (Försvarets forskningsinstitut) kommer anslagen mätt som andel av BNP snarare att minska. Och häromdagen slog ÖB Sverker Göranson fast att han behöver mycket mer pengar om försvaret ska få råd att köpa de nya Jas-plan och ubåtar som politikerna vill ha för att skrämma bort ryssen.
Men Löfven håller fast: "Vi har nu börjat höja vår militära förmåga".

Och det behövs, anser han. Ryssland har rustat upp, annekterat Krim och hotar Ukraina. Främmande ubåtar opererar på svenskt vatten. Och ryskt stridsflyg har flera gånger kränkt svenskt luftrum.
Vi betraktar inte Ryssland som ett direkt militärt hot mot Sverige. Men det som pågår i luftrummet när man flyger utan transpondrar är inte bra. Det finns en aggressivitet där. En utmanande attityd.

– Det som händer i Ukraina oroar mig djupt. Men det är också viktigt att hålla koll i vårt närområde. Därför förstärker vi vårt militära samarbete med Finland. Och vi utvecklar också gärna vårt samarbete med Nato.
Bild: Bild: Lars Brundin
Bild: Bild: Lars Brundin
För Löfven är Nato en het potatis. Inte minst för att han regerar i koalition med Miljöpartiet.

Trots en samfälld borgerlig begäran om att åtminstone utreda ett medlemskap sade regeringen tvärt nej.
Den frågan är digital. Vi ska vara militärt alliansfria. Vi ska inte gå med i Nato. Då finns det ingen anledning att utreda det.
Varför är det hugget i sten att Sverige inte ska gå med i Nato?
– För att det inte skulle tillföra oss någon säkerhet i närområdet. Det skulle tvärtom skapa mer osäkerhet. Det är bra att Sverige och Finland är alliansfria. Då har du två geografiska ytor fria. Då vet du att på de här ytorna är det alliansfritt. Då har du inte direktkontakt, säger Löfven. 
***
Samma dag som vi följer Stefan Löfven på hans Skåneturné utspelas ännu ett slag i Sverigedemokraternas inbördeskrig.

I Stockholm beslutar SD:s partistyrelse att utesluta ungdomsförbundet SDU:s båda ledare Gustav Kasselstrand och William Hahne för "samröre med högerextremister".

Men trots att Jimmie Åkesson och hans förtrogne Mattias Karlsson nu tvingats sparka ut långt över hundra näthatare, rasister, och nazisympatisörer ökar stödet för SD. I de senaste opinionsmätningarna ligger partiet runt 15 procent.

Vad är det tecken på?
Oro, svarar statsministern.
Jag har rest runt mycket i landet. Folk är oroliga. Vad händer i den globala ekonomin? Klarar Sverige det här? Vad händer om jag blir av med jobbet nu när a-kassan är så urgröpt att den inte är värd namnet? Efter åtta år med skattesänkningar och nedrustning av den svenska välfärden känner sig många otrygga.

– Då letar man efter enkla lösningar. Ett parti som säger att om bara vissa människorna inte fanns här i landet så skulle allt ordna sig.
– Det är därför vi satsar så oerhört hårt på skolan och jobben.

För Stefan Löfven tycks det alltså enkelt. Höjer man bara skatten, satsar på välfärden, justerar upp a-kassan och fixar fler jobb så kommer väljarna att överge SD.
Bild: Bild: Lars Brundin
En källa till mångas oro är flyktinginvandringen. Åttiotusen asylsökande i fjor och lika många i år, spår Migrationsverket. Lägg därtill anhöriginvandring. I statens budget har kostnaden för migration och integration stadigt ökat. För 2015 avsätts 34 miljarder kronor.

Men i motsats till Jimmie Åkesson är Stefan Löfven övertygad om att en stor flyktinginvandring är bra för Sverige.
Vi måste göra den här investeringen för att det ska bli bra långsiktigt. Invandringen påverkar välfärden positivt. Vi har ett väldigt litet födelseöverskott i vårt land. Om vi inte har någon invandring kommer befolkningstalet att bli så här, säger Löfven och ritar med handen upp en plan kurva i luften.
Sveriges befolkning blir allt äldre. Vi får allt fler 80-plussare med multipelsjukdomar. Om då allt färre ska försörja allt fler går det åt skogen med ekonomin och välfärden, resonerar statsministern.
Ett litet exportberoende land som Sverige har allt att vinna på att det kommer hit människor från andra delar av världen. Vi ska utnyttja den globala ekonomin. Exportera till den globala medelklass som växer så att det knakat. Om vi då har kunskaper och erfarenheter från andra länder så är det en gigantisk tillgång.

Det tar idag åtta år innan hälften av de nyanlända flyktingarna fått jobb. Många kommer aldrig in på arbetsmarknaden.

– Vi måste bli mycket snabbare på att få folk i arbete, säger Löfven och pekar på att regeringen nu satsar på tidigare svenskundervisning och på att övertala fler företag att ta emot praktikanter.
Låt mig ge ett exempel: Trettio procent av flyktingarna från Syrien har högskoleexamen. I Sverige saknar vi ingenjörer och läkare. Om vi kan utnyttja flyktingarnas kunskap är det en gigantisk fördel.
Finns det något tak för hur många flyktingar Sverige kan ta emot?
– Nej, det finns ingen gräns. Vi ska ta emot enligt de konventioner vi är bundna av. Vi har klarat det tidigare. I början av 1990-talet kom det många från det forna Jugoslavien. I dag är de en naturlig del av det svenska samhället. De bidrar jättemycket.
Malmö och några andra kommuner tar stort ansvar för flyktingmottagandet. Andra kommuner vägrar. Vad ska du göra åt det?
– Alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot flyktingar. För det är inte en enskild kommun som tar emot de här människorna, utan landet Sverige. Då ska vi ha ett rättvisare ansvarstagande.
Betyder det att du är redo att lagstifta?
– Vi håller på att titta på exakt hur det ska gå till. Men eftersom alla kommuner ska vara skyldiga att ta emot flyktingar så får vi införa de regler som krävs.
Bild: Bild: Lars Brundin
För en vecka sen var Stefan Löfven på EU-toppmöte i Bryssel. Europas stats- och regeringschefer höll krismöte efter båtkatastroferna i Medelhavet, där över tusen flyktingar drunknat på bara några dagar.
EU:s ledare beslutade att tredubbla resurserna för att bekämpa flyktingsmugglare och rädda livet på deras offer.

Men ett stort problem kvarstår: Sverige och Tyskland tar emot hälften av alla asylsökande, medan en rad länder som Finland och Polen tar ytterst få.

Svenska regeringar har i åratal tjatat i Bryssel för att få en jämnare fördelning. Nu finns en luddig skrivning från EU-toppmötet om att alla länder måste ta ansvar.
Jag är inte naiv. Men det känns som vi fått ett trendbrott. Det är fler som vaknat upp. När människor drunknar i tusental, då är det klart att något måste hända, säger Stefan Löfven.
***
Innan Löfven sent på kvällen tar regeringsplanet från Sturup till Bromma ska han göra två stopp till på sin turné.

Först på Malmö högskola, där han tar emot en vädjan från kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh och rektorn Stefan Bengtsson om att göra högskolan till universitet. Löfven säger tvärt nej.

Därefter ska det bli studentafton under de pampiga ljuskronorna i en fullsatt aula på Lunds universitet.
Bild: Bild: Lars Brundin
Bild: Bild: Lars Brundin
Men först ska vi hinna prata utrikespolitik på bussresan genom Skåne. Ett ovant ämne för Löfven innan han blev statsminister. Men på 209 dagar har han hunnit få en del erfarenhet.

Först drog regeringen på sig borgerlig vrede när man erkände Palestina.

Sen var det stormen mot utrikesminister Margot Wallström för att hon kallat Saudiarabiens sharialagar och spöstraffet av bloggaren Raif Badawi groteskt och "medeltida".

Själv har Löfven vägrat ta ordet "folkmord" i sin mun om Turkiets massaker av armenier för hundra år sen. Och när han var i Kina var det stört omöjligt att få honom att säga det uppenbara: att Kina är en diktatur.
Jag ser inget värde av att sätta etiketter, säger Löfven.
Men har det inte med trovärdighet att göra, föreslår jag.

Som gammal metallare är du väl van att man kallar en skiftnyckel för en skiftnyckel?

– Vi ska beskriva vad vi tycker är problemet. I Kina beskrev jag väldigt tydligt för premiärministern och presidenten att vi anser det är problem med åsiktsfriheten och yttrandefriheten. Jag tog upp ett antal fall med Kinas ledare. Så ska vi fortsätta jobba, säger Löfven.

Etiketter tycker han bara står i vägen för det som alltid ligger honom varmast om hjärtat: svensk export och svenska jobb.
Sverige har över femtusen företag som har med Kina att göra. Visst är det viktigt att tala om var man står. Men sen måste vi jobba för bra relationer också med länder där vi inte tycker om allt som sker.

Stefan Löfven häver sig fram en bit över bordet i bussen.
– Jag företräder Sverige, säger han med eftertryck.

Stefan Löfven

Född: 21 juli 1957.
Bor: Sagerska palatset i Stockholm tillsammans med hustrun Ulla.
Bakgrund: Svetsare på Hägglund&Söner i Örnsköldsvik. Studerade på socialhögskolan i Umeå, men tog ingen examen. Gjorde karriär i IF Metall. Förbundsordförande 2005. Året därpå invald i Socialdemokraternas verkställande utskott. Partiledare 2012.
Gör på fritiden: Umgås med familjen, Ullas barn och barnbarn. Gärna i fritidshuset utanför Örnsköldsvik.

Löfvens 209 dagar som statsminister

3 oktober: Löfven presenterar sina 24 ministrar. S-MP-koalitionen tillträder.
30 oktober: Regeringen ger besked att man ska erkänna Palestina.
19 november: Löfven reser till USA för att lobba för Sverige i FN:s säkerhetsråd.
2 december: SD ger besked att de ska fälla den rödgröna statsbudgeten.
3 december: SD och alliansen röstar för alliansens budget. Löfven flaggar för nyval.
27 december: Extravalet ställs in. Regeringen och alliansen har ingått DÖ-avtalet. Oppositionen lovar släppa fram minoritetsregerings budgetar i framtiden.
1 januari: Löfven reser till Brasilien.
11 januari: Löfven deltar i manifestation för yttrandefrihet i Paris efter terrordådet.
25 februari: Träffar Angela Merkel i Berlin.
9 mars: Margot Wallström förbjuds tala inför Arabförbundet i Kairo efter kritik mot Saudiarabien.
10 mars: Löfven träffar Ukrainas ledare i Kiev. Samma dag säger regeringen upp militärt samarbetsavtal med Saudiarabien.
25 mars: Regeringen presenterar satsning på byggande av 15 000 nya hyresrätter.
27 mars: Löfven reser till Kina och träffar president Xi Jinping. Vägra kalla Kina "diktatur".
30 mars: Löfven träffar vicepresident Joe Biden på resa till New York och Washington.
15 april: Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten: Höjd a-kassa, mer pengar till äldreomsorg. Satsning på skola med mindre klasser och högre lärarlöner. Med traineejobb och fler utbildningsplatser ska 90-dagarsgarantin för unga börja uppfyllas.
1 maj: Löfven talar i Sundsvall.
29 maj: Löfven inviger sin första S-kongress som statsminister.
Läs alla artiklar om: S-kongressen 2015
Gå till toppen