Signerat

Malin Nävelsö: Sluta tjata om bostadsbristen och fixa pendlingen

Malin Nävelsjö om att det borde vara lättare att pendla i Skåne.

Stopp i trafiken är det alldeles för ofta. Ett gott liv i Skåne kräver fungerande infrastruktur.Bild: Sonny Thoresen
Det behöver alldeles säkert byggas fler bostäder i Malmö. Och i Stockholm och Göteborg. Vad som behövs ännu mer än en insikt om att alla människor inte vill och inte behöver bo i storstäder.
Särskilt för Skånes del vore denna insikt hos de ansvariga välkommen. Skåne är inte särskilt stort och med fungerade infrastruktur finns här rika möjligheter att bo lantligt och arbeta urbant. Om nu pendlingen hade fungerat, alltså.
Av sex tågresor på en jobbvecka har en (1) fungerat utan förseningar eller andra problem. Det kan inte hjälpas att man drabbas av kollektivtrafiktvivel när man står där på perrongen och väntar på det tåg som redan borde ha gått. Å andra sidan är det inte så kul att sitta i bilkö och känna hur man bidrar till miljöförstöringen.
Det måste gå att pendla smidigt i en region som Skåne, om denna region ska kunna realisera sina många stora tillgångar. Allting kan inte handla om pågatåg heller. Det är fullt på spåren och hela Skåne kommer aldrig att ligga vid en pågatågsstation. Det behövs fungerande busslinjer, både lokalt, express och som matarlinjer till tågen. Det behövs faktiskt också vettiga vägar och parkeringsmöjligheter för dem som måste ta bilen.
Jan Amcoff, docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet, gör på DN Debatt ett försöka att avliva myten om Sveriges rekordsnabba urbanisering. Amcoff visar att Eurostats ofta använda statistik från 2012 klassar endast Stockholms län som en urban zon, varför den inte säger så mycket om urbaniseringstakten i landet som helhet. Den stora inflyttningen till Stockholm beror till stor del på att Sverige befolkning ökar snabbt, men det gör den även i övriga landet.
Det är inte så att hela Sveriges befolkning ligger i startgroparna för att flytta till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Tvärtom bor de flesta i en mellanstor eller mindre stad och trivs bra med det. Sverige urbaniseras, men inte i rasande takt och inte bara till de tre stora städerna. Urbaniseringen är dessutom ingen naturkraft, utan något som uppstår i skärningen mellan arbete, politik och människors vilja. Politiskt kan man välja att driva på eller dämpa urbaniseringen.
Storstäder har genom alla tider dragits med bostadsbrist, utom när epidemier tillfälligt lett till minskad befolkning. Det betyder förstås inte att det bara är att rycka på axlarna åt problemet. Det behöver byggas och hindren för det måste bli färre. Men det behövs också en bredare utblick i en region som Skåne. Här är förutsättningarna för ett bra liv goda, förutsatt att det går att pendla säkert till och från jobb.
Tågen måste vara hela, rena och i tid. Tänk att man ska behöva skriva det. Busslinjerna måste läggas där flest vill åka och komplettera tågnätet. Också självklart. Det måste faktiskt också gå att köra bil till de stora städerna. Varför inte testa så kallad "park and ride" i till exempel Malmö? Ett sådant system innebär att den som kommer med bil parkerar i ytterområden och i stället för dyr parkeringsavgift kan lösa en biljett på matarlinje med stadsbuss. Vill man, kan man förstås bygga in rabatter för miljövänliga bilar i systemet.
Om rekordurbaniseringen visar sig vara mer av myt och känsla än faktiskt fenomen, är det verkligen dags att börja fundera på annat än bostadsbyggen i de stora städerna. Det måste gå att tänka på rationella, kompakta städer och väl sammanknuten landsbygd samtidigt. Det ska vara möjligt att leva och arbeta i Skåne även för den som vill bo lantligt. Livet i småkommunerna kan vara gott – om tågen går i tid.
Gå till toppen