Aktuella frågor3 augusti 2015 17:08

"Malmö bör bli först i landet med en kommunal polis."

Det finns skäl att överväga att inrätta en kommunal polis som i huvudsak är inriktad på brottsförebyggande arbete, skriver Torsten Elofsson och Ardavan Khoshnood (KD).

Kriminella i Malmö har lyft brottsligheten till en ny nivå. Handgranater används flitigt, skottlossningarna fortsätter och narkotikaförsäljningen har ökat.
Den organiserade brottsligheten breder ut sig. Kriminella sitter med trumf på hand i ett samhälle med minimalgränsbevakning, en liberal kriminalpolitik ochen politisk tvekan när det gäller att ge polisen och åklagarväsendet de resurser de behöver.
Antalet poliser i Malmö har minskat de senaste 20 åren, samtidigt som staden haft en kraftig befolkningsökning. Från drygt 1 000 poliser i början av 1990-talet är styrkan idag i stort sett halverad och nu, sommaren 2015, jobbar ännu färre poliser. Orsaken är semestrar, föräldraledigheter och tjänstledigheter.
Sammanslagningen av landets polismyndigheter har inte förbättrat läget och ytterligare centralisering har skett. Utredningsverksamheten har stora brister och delar av personalen visar tecken på uppgivenhet och resignation, inte minst i chefsleden.
Polisen i Malmö har fullt upp med att bemanna de polisbilar som ska ingripa om något akut händer och att hantera utredningar av människor som blivit gripna. Andra brottsanmälningar blir till stor del liggande eller avskrivna.
Kriminalpolisens traditionella verksamhet har dränerats. Antalet personuppklarade ärenden och antalet som redovisats till åklagare och gått vidare till åtal har haft en nedåtgående trend de senaste 20 åren. Utredningar av så kallade vardagsbrott har handlagts av nyutexaminerade poliser, vilket har påverkat såväl kvalitet som resultat. Andelen resurskrävande ärenden har ökat. Polisområdets spaningsverksamhet har tagit stryk.
De stora förändringarna av svensk polis började på 1990-talet med närpolisreformen under justitieminister Leila Freivalds (S). Tanken var att förebygga brott med hjälp av närpoliser. Lite tillspetsat kan man säga att satsningar gjordes på generalister snarare än på specialister. I linje med det infördes polisens nationella utredningskoncept, där tanken var att poliser på plats både skulle inleda och slutföra ett ärende. Men det fungerade inte. Resurser för brottsförebyggande verksamhet åts snabbt upp av akuta ingripanden.
I den mån det idag förekommer brottsförebyggande verksamhet sker det till stor del i form av tidsbegränsade insatser. Resurser för ett långsiktigt arbete saknas.
På kort sikt måste Malmöpolisen få den hjälp som krävs för att angripa och stoppa användningen av handgranater genom att gripa och lagföra gärningsmännen. Hur det ska lösas är en taktisk fråga för polisen, men det krävs också politiskt stöd.
På lite längre sikt bör polis och politiker ta lärdom av goda exempel i andra länder. New York har vänt en negativ brottstrend genom den så kallade ”broken windows”-teorin som går ut på att beivra all form av brottslighet, något som gjort att fler poliser också har anställts.
Den svenska polisutbildningen är lång och dyrbar. Regeringen vill dessutom göra utbildningen till en högskoleutbildning. Men det är tveksamt om poliser med en så kvalificerad utbildning är intresserade av att patrullera stadens gator och ta sig an mindre allvarliga brott och förseelser. Det finns därför skäl att överväga att inrätta en kommunal polis som i huvudsak är inriktad på brottsförebyggande arbete. Idag finns det företeelser som av resursskäl sällan eller aldrig blir föremål för tillsyn och lagföring, till exempel skadegörelse, nedskräpning, trafikbrott och mindre ordningsstörningar.
Fördelen med en kommunal polis är att kommunledningen får ett tydligare ansvar för det brottsförebyggande arbetet samtidigt som resurser frigörs inom den ordinarie polisverksamheten. Det kan leda till bättre satsningar på grov och organiserad brottslighet.
En kommunal polis kan också arbeta långsiktigt i stadens olika områden, vara ute på gatorna och i nära samverkan med övriga kommunala organ.
Utbildningstiden för en kommunal polis skulle kunna vara mellan 6 och 12 månader. En tid vi kommit fram till efter att ha tittat på hur det ser ut i andra länder.
Vi föreslår att Malmö rekryterar 300 – 400 poliser. Idag är kostnaden för en polis ungefär 700 000 kronor per år (lön, lokaler, utrustning med mera). Det gör att de kommunala Malmöpoliserna skulle kosta mellan 200 – 300 miljoner kronor.
Sett mot den nuvarande situationen bör Malmö bli först i landet med en kommunal polis och tjäna som pilotprojekt. Vi inser att förslaget innan det förverkligas bör bli föremål för utredning och en översyn av gällande lagstiftning, men frågan bör hanteras skyndsamt.
Torsten Elofsson
Ardavan Khoshnood

SKRIBENTER

Torsten Elofsson (KD) har varit chef för kriminalpolisen i Malmö och kriminalunderrättelsetjänsten i Skåne.
Ardavan Khoshnood (KD) är före detta ledamot Malmös polisnämnd med mastersexamen i kriminologi från Malmö högskola och en kandidatexamen i underrättelseanalys från Lunds universitet.
Gå till toppen