Sverige

Analys: Flyktingkrisen tvingar regeringen att låna och skära i välfärd

Flyktingkrisen tvingar Sverige att skära i välfärden – och låna mer pengar.
Det medger nu regeringen öppet efter Migrationsverkets prognos om upp till 190 000 asylsökande i år och nästan lika många 2016.
"Fortsätter det månad efter månad är det ohållbart för Sverige", sade justitieminister Morgan Johansson på en pressträff i Rosenbad.
Läs mer:#EfterFlykten – Följ mottagandet under ett dygn!
Statsbudgeten från september är redan irrelevant.
Migrationsverkets kostnader för nästa år dubblas till 60,2 miljarder; för 2017 väntas de stiga till 73 miljarder kronor. Då gäller det bara det akuta mottagandet. Utgifterna för integrationen – bostäder, skola, sjukvård och jobb – ökar minst lika drastiskt.
"Vi kommer att behöva både låna och spara", sade finansminister Magdalena Andersson.
En stor del av kostnaden för integrationen belastar kommunerna, som redan knäar av sina akuta insatser.
Både statsminister Stefan Löfven och Moderatledaren Anna Kinberg Batra pressas hårt av sitt kommunfolk.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) kräver "full kostnadstäckning" av staten.
Gör upp om flyktingpolitiken nu! uppmanar Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).
"Vi måste få en stabil överenskommelse som ger oss i kommunerna långsiktiga förutsättningar att möta de människor som kommer hit."
Egentligen skulle de sju partier (alla utom SD) som deltar i flyktingsamtalen i Stockholm ha mötts på torsdagen. Men mötet sköts upp. Enligt vad Sydsvenskan erfar är en uppgörelse nära. Troligen läggs den fram under fredagen.
För Katrin Stjernfeldt Jammeh är ett brett avtal om långsiktiga regler för flyktingmottagandet viktigt. Hon vill se tvång för alla kommuner att ta emot flyktingar (som S och MP vill) och införa gränskontroller (som M, FP och KD kräver).
Dessutommåste staten öka anslagen till kommunerna kraftigt om inte kvalitet och resultat i skolan ska försämras.
För att få loss pengar tänker regeringen alltså, enligt Magdalena Andersson, ta upp större lån. Målet om att få Sveriges offentliga finanser i balans skjuts på framtiden.
Ännu mer pengar tas från utlandsbistånd, en rockad som redan fått hjälporganisationerna att rasa: Varför ska fattiga kvinnor i Afrika betala svenskt flyktingmottagande?
Dessutom måste regeringen skära i välfärden. Jobbinsatser samt vård, skola och omsorg ska fredas, lovade Magdalena Andersson. Däremot blir det åtstramningar i sjukförsäkringen och assistansersättningen.
Regeringen och alliansen är överens om att ensamkommande flyktingbarn ska inhysas i enklare "stödboenden". Möjligheten för invandrare med barn att kvittera ut föräldrapeng retroaktivt från barnets födelse avskaffas.
En av de sista stötestenarna är Moderaternas krav på tillfälliga uppehållstillstånd – som S och MP motsätter sig.
Att inte göra upp är otänkbart både för Löfven och Kinberg Batra. Hela Sverige kräver ett avtal.
Partiledarna säger det ogärna rakt ut. Men ett viktigt syfte är att färre ska söka asyl i Sverige.
Hur effektiv en uppgörelse blir i det avseendet återstår att se.
Migrationsverket poängterar att alla siffror i prognosen är osäkra. Hur många människor som verkligen kommer till Sverige beror i hög grad på vad EU gör.
Regeringen vill gärna ge sken av att EU:s fokus är på att dela upp flyktingar mer solidariskt.
Men sanningen är en annan: Till och med Tysklands glorifierade förbundskansler Angela Merkel lägger nu mest krut på att förmå Turkiet att hjälpa till att täppa till unionens yttre gräns för att hindra flyktingar från att komma in.
Läs alla artiklar om: Flyktingkrisen
Gå till toppen