Malmö

Matten bättre när eleverna bestämmer uppgifter

Test med täta mellanrum, och elever som själva bestämmer vilka slags matteuppgifter de behöver öva på.
Nydalaskolan i Malmö lade matteböckerna åt sidan och förbättrade resultaten.

Klass 4C har mattelektion. Eleverna jobbar i grupper: varje grupp får ett matematiskt problem som de ska lösa, och förklara hur de har räknat ut det. Sedan byter grupperna lösning med varandra och rättar varandras uträkning.
– Kom ihåg att i er feedback ska det vara två saker som är bra med uträkningen, och så en önskning om vad man kan tänka på till nästa gäng, säger Lina Tomelius, förstelärare i matematik.
För några år sedan gick hon frustrerad till skolans speciallärare Jessica Håkansson. Hon visste vart hon var på väg, men tyckte aldrig att hon kom ända fram. All undervisning var bara en kamp mot klockan innan nästa område skulle gås igenom.
Jessica Håkansson plockade fram ett rutsystem som hon hade jobbat en del på. Utifrån det började de två och Linda Swärd, lärare i matte och SO, att utveckla det arbetssätt som de har idag: Eleverna ska själva hela tiden veta vad de behöver öva på, och därmed slippa ägna tid åt sådant som de redan kan.
Läs mer:Lärare ska forska själva för bättre skolresultat
Rent praktiskt går det till så att eleverna testas ofta. I början av läsåret får barnen göra ett test på allt som de ska öva på under det kommande läsåret. Resultatet redovisas som ett rutmönster, där de röda rutorna markerar hur många som inte klarade respektive uppgift. Tillsammans med lärarna bestämmer eleverna sedan vilka saker klassen behöver öva på. Om lärarna och eleverna har olika uppfattning, är det elevernas åsikt som bestämmer.
– Då äger de sitt lärande. Om jag talar om för dig vad du ska göra, eller om du själv kommer på att det här vill jag göra, det är jättestor skillnad på din motivation och lust att lära, säger Jessica Håkansson.
Varje elev går också igenom sina egna resultat med läraren, och bestämmer vad den behöver öva på.
– Barnen är väldigt medvetna om att det här är grunden för att kunna förstå fortsatt matematik. Då förstår de varför vi gör detta, det finns en mening, säger Linda Swärd.
Sedan betar de av område efter område. Efter varje matematikområde har de ett test, och kan jämföra och se hur många röda rutor som har blivit gröna.
– Vi har ett matteschema i klassrummet med våra fokusområden. Om många i klassen behöver jobba med bråk så gör vi det, och sen tar vi nästa grej som de flesta hade röda på, säger Ayaan Abdullahi Bashir i klass 4C.
Nydalaskolan ligger i ett ganska utsatt område. Förutom att det pushar eleverna att se hur rutorna går från rött till grönt, så handlar det om mer än att bara lära sig bråk eller subtraktion.
– Att kunna känna att man lyckas inom någonting kan göra att man känner att man är en lärande människa, att jag har kontroll över den här situationen, jag kan påverka. Det kan sprida sig till andra ämnen, säger Jessica Håkansson.
I mellanstadiet använder de ett digitalt matteverktyg där var och en kan öva på precis det som den behöver. När det handlar om att räkna rutinuppgifter är digitala program överlägsna den gamla metoden med lärarrättning, menar Jessica Håkansson, eftersom de inte tillåter eleverna att nöta in felaktig räkning. Man kommer inte vidare till nästa uppgift förrän man har svarat rätt på den förra.
– Förr gjorde man talen i sin mattebok, fröken rättade och efter ett par dagar fick man tillbaka och fick veta: Oj, jag har gjort fel på allt detta. Om du sitter och gör fel på fel så lagras det i din hjärna som korrekt matematik. Då bygger du vidare på någonting som du tror är matematisk sanning, men inte är det.
Rutmönstret mäter bara rutinuppgifterna i matten. Och rutinuppgifter fyller bara en av veckans tre mattelektioner. De andra fylls av dels problemlösning i grupp, dels matteverkstaden där de olika förmågorna övas med spel, tärningar, klossar och pussel.
– Faktiskt är matte mitt favoritämne, säger Ibtisaam Abukar Raage i klass 4 C. Vi kan vi lära oss på flera sätt med spel och så, och i matteverkstan.
Våren 2014 var 70,8 procent av skolans sjätteklassare godkända i de nationella proven i matematik. I våras var det 84 procent, högt över Malmösnittet. Och barnen är vana vid att se vad de kan och inte kan. Förra årets sjätteklassare hade koll både på sin egen och klassens måluppfyllelse, och pushade varandra att jobba.
– De ställde också ganska höga krav på mig – "nu är jag redo att visa dig det här, nu vill jag stryka det i mitt mål". Den terminen var de oerhört självgående för de visste precis och de satt och gjorde saker som de inte kunde, säger Lina Tomelius.
När sjätteklassarna gick vidare till en högstadieskola, dröjde det inte länge innan de klagade hos rektorn på att de övade mattetal som de redan kunde.
Snart åker de tre lärarna till en nationell konferens om matte för att föreläsa. Och deras metod har spridit sig till de andra lärarna på skolan, som försöker ta fram motsvarande rutmönster i alla ämnen.
Läs mer om skola och utbildning, följ Emma Leijnse på Facebook

Matteresultat neråt

Svenska elevers matematikresultat i Pisa har gått neråt sedan millennieskiftet.
Vid senaste testen 2012 hade 27 OECD-länder högre matteresultat än Sverige, medan sex länder hade lägre.
Nedgången är något större bland högpresterande elever än bland lågpresterande.
Källa: Skolverket
Gå till toppen