Kultur & Nöjen13 december 2015 02:11

Detta är en människa. När Danmark vill råna flyktingar måste vi höja våra röster.

Olof Åkerlund om danskt flyktingmottagande.

Asylsökande får behålla vigselringar.Bild: Hasse Holmberg / TT
När började till exempel Förintelsen? Redan vid maktövertagandet 1933 eller Novemberpogromerna fem år senare? Låg den rentav dold i den långa, förfärliga historia av antisemitism som Europa än inte har lyckats frigöra sig från?
I april 1938 blev judarna i Tyskland skyldiga att registrera alla sina tillgångar. Endast personlig hushållsutrustning och föremål med ett sammanlagt värde under 5 000 riksmark undantogs. Det var början på en plundring som inte skulle stanna ens vid de mördades kroppar.
Historien upprepar sig inte, det är viktigt att komma ihåg. Men det gör det inte mindre viktigt att varna när vissa mönster går igen.
I Danmark har regeringen tillsammans med övriga blå partier samt Socialdemokraterna nyligen nått en politisk överenskommelse om striktare asylregler som snart tros bli beslut i Folketinget. Tidningen Politiken kunde i veckan berätta mer om det mest uppseendeväckande förslaget: att polisen ska söka igenom de asylsökandes väskor och beslagta pengar och värdesaker som betalning för uppehället på asylboenden. Detta har nu på utlännings- och integrationsdepartementet fått en byråkratisk konkretion som går som en ilning längs ryggraden: de får behålla max 3000 danska kronor i kontanter samt ”vanliga personliga bruksföremål som exempelvis vigselringar, klockor och mobiltelefoner”. Det är som om man hör det öronbedövande ekot från historien och vill försäkra: ”Vi kommer i alla fall inte att ta era guldtänder”.
Flyktingar kostar pengar och om de kommer hit med sin nöd får de alltså också se till att betala för sig. De enskilda ansiktena suddas ut i kalkylen. Men att förvandla människor till en kostnadsmassa går inte över en natt, det kräver år av små förskjutningar. Och plötsligt en dag planeras statligt sanktionerade rån. Hur blev det så här? Hur kunde det hända?
Vår tid kräver av oss att vi behåller lugnet. Att vi inte möter eld med eld. Men det är också en tid då vi ständigt och tydligt måste påminna om de grundläggande värderingar som vi skriver under på när det inte stormar. Dessa signaturer skrevs inte i vatten.
När någon skriker glåpord åt en tiggande eller vill mota nödsökande personer med kulsprutor måste vi vidhålla: Detta är människor. De har rättigheter.
Och som medborgare måste vi påminna beslutsfattare som stirrar sig blinda på kalkyler och siffror: Detta är människor.
Vi har redan deklarerat vårt nej, i tal och i skrift. Och det gäller fortfarande.
Detta inte är värdigt Danmark. Inte värdigt Europa. Inte värdigt mänskligheten.
Aldrig någonsin. Aldrig igen.
 
Fotnot. Sedan artikeln skrevs har förslaget, som nu röstats igenom, ändrats något. Summan en asylsökande får ha är nu 10 000 danska kronor. De nya reglerna medför även sänkta ersättning för asylsökande som också får vänta tre år på familjeåterförening.
Gå till toppen