Inpå Livet11 januari 2016 04:00

Gamla tänkare hjälper dig bromsa när livet skenar

Hetsen att ständigt utvecklas och förbättras är ett av vår tids gissel. Danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann försöker skapa en motståndsrörelse. Med antika filosofers hjälp vill han ge oss fotfäste.

Allt snurrar fortare och fortare. Känner du igen känslan?
Ständigt nya mål och omorganisationer på jobbet. Snabbt skiftande livsstilstrender. En teknisk utveckling som har en sådan hastighet att alla prylar och program känns gamla redan när du börjar använda dem.
Svend Brinkmann är professor i psykologi vid Aalborg universitet i Danmark. Han har alltid varit intresserad av psykologiska problem i ljuset av samhällsutvecklingen.Bild: Julia Lindemalm
Hur ska vi tackla detta? Ja, lösningen har länge varit att lära sig navigera i ständig förändring. Vi går på kurser, skaffar coacher och plöjer självhjälpsböcker för att bli anpassningsbara och prestera mer.
Men det finns gränser för hur mycket utveckling människan tål, menar Svend Brinkmann, professor i psykologi vid Aalborg universitet.
I sin bok "Stå fast - vägra vår tids utvecklingstvång" riktar han djup kritik mot samhällsandan och kraven på individerna. Boken har blivit en bästsäljare i Danmark och hans föreläsningar drar fulla hus.
Många människor upplever att de är pressade, stressade och inte kan hänga med i den snabba utvecklingen. De vill ta en paus, ha ett långsammare tempo.
Framgången har överraskat honom.
– Boken skiljer sig från de forskningsböcker jag gett ut förut och var ett experiment. Den är satiriskt och parodiskt skriven – det är ju en självhjälpsbok mot självhjälpsböcker – men samtidigt allvarligt menad.
Intresset vittnar om ett starkt sug efter alternativa strategier för att få ett bra liv, menar han.
– Många människor upplever att de är pressade, stressade och inte kan hänga med i den snabba utvecklingen. De vill ta en paus, ha ett långsammare tempo. Men de har svårt att själva formulera ett motstånd.
Vad kan antikens filosofer lära nutidsmänniskan? Det svarar Svend Brinkmann på i sin succébok "Stå fast".Bild: Maria Werner
Allt förvärras av att vi uppmanas att söka i vårt inre för att hitta drivkrafterna att ständigt röra oss framåt. Lyckas vi inte är det vårt eget fel. Och hur mycket vi än anstränger oss är det aldrig bra nog.
Konsekvensen blir psykisk ohälsa, förklarar Svend Brinkmann.
– Det är en gåta att välfungerande samhällen som Sverige och Danmark har så hög förekomst av människor som känner stress, blir utbrända, är deprimerade och har ångest. Utvecklingstvånget är inte psykiskt bärkraftigt, det finns en gräns för hur mycket vi klarar av.
Det är svårt att bygga upp tillit och lojalitet om vi inte kan stå fast vid något.
Det får även etiskt problematiska följder, menar han.
– Det är svårt att bygga upp tillit och lojalitet om vi inte kan stå fast vid något. En viss kontinuitet är nödvändig för att relationer och samhällen ska fungera.
Svend Brinkmann är professor i psykologi, men varnar för att psykologiskt tänkande får spela en alltför stor roll i dagens samhälle. Lösningarna på alla problem finns inte inom oss, påpekar han.Bild: Julia Lindemalm
Trots att Svend Brinkmann själv är psykolog är han emot att psykologiska arbetsmetoder och förklaringsmodeller breder ut sig i samhället.
– Psykologin kan jämföras med en religion i dag. Vi går inte längre till prästen utan till psykologen eller läser självhjälpsböcker för att finna svar på våra problem. Men i psykologin ligger en risk för ett överdrivet individualistiskt tänkande. Vi försöker göra om människor istället för att göra om samhället.
Stoikerna var skeptiska till utveckling och tillväxt som något gott i sig. De menade att det viktiga i livet är vad vi har här och nu – och att vara en god människa.
Inåtblickandet leder bara till att vi blir vilsna och känner meningslöshet. För att nå välmående ska vi göra precis tvärtom, nämligen vända oss utåt, förklarar Svend Brinkmann.
Han har inspirerats av de antika stoiska filosoferna med självbehärskning, integritet, pliktkänsla, sinnesro och begrundande av livets förgänglighet som rättesnören.
– Tankarna är ett par tusen år gamla, men pekar på grundläggande existentiella frågor. Stoikerna var skeptiska till utveckling och tillväxt som något gott i sig. De menade att det viktiga i livet är vad vi har här och nu – och att vara en god människa.
Den romerske kejsaren Marcus Aurelius är en av de mest kända stoikerna.
Moral, plikt, traditioner och relationer behöver uppvärderas, anser Svend Brinkmann. Då kan vi återfå orienteringsförmågan.
Individualismen var frigörande då den på 1960-talet fungerade som ett uppror mot en kvävande förbudskultur. Men nu har den i sig blivit förtryckande, anser han.
– I dag är individualismen det konforma. Alla vill vara autentiska och unika, men alla nås av samma impulser i samhället och blir därför ändå likadana.
Om alla medarbetare är radikala och innovativa i ett företag och upptagna med att reformera och rekonstruera fungerar det inte.
Så sluta känna efter i dig själv. Fundera istället på vad som är betydelsefullt runt omkring dig. Fokusera på det negativa, börja säga nej och blicka bakåt för vägledning. Det är några av råden i boken.
En person som gör så låter som en riktig bakåtsträvare – arbetsgivares värsta mardröm. Eller?
– Om alla medarbetare är radikala och innovativa i ett företag och upptagna med att reformera och rekonstruera fungerar det inte. Både stabilitet och förändring behövs för att överleva långsiktigt.
En viktig inspirationskälla för Svend Brinkmann har varit hans farmor, som lärde honom förnöjsamhet.Bild: Julia Lindemalm
Hur ser du på slowrörelsen som hyllar långsamhet på livets alla områden?
– En del av rörelsen liknar den individuella självutvecklingen, den blir bara ett nytt koncept som människor köper för att bli lyckliga. Men samtidigt finns en grundläggande längtan efter något annat och den ska man ta på allvar. Det är en samhällelig uppgift att skapa en struktur som gör de mer humana livsformerna möjliga för alla, inte bara de med pengar.
Det finns problem vi inte klarar att lösa, men vi kan lära oss att leva med dem.
En annan viktig inspirationskälla för Svend Brinkmann är hans farmor på Västjylland. Hon använde det jylländska uttrycket ”komme om ved det”.
– I vår tid finns en önskan om att fixa allt, men det går inte. Det finns problem vi inte klarar att lösa, men vi kan lära oss att leva med dem. Hon lärde mig också förnöjsamhet, att vara glad för det man har och inte alltid sträva efter något nytt.

Svend Brinkmanns råd för ett stabilare liv

Sluta känna efter i dig själv: Din magkänsla ger vare sig mening eller vägledning i livet. Var istället öppen för intryck omkring dig. Dina handlingar och relationer ger dig en sammanhängande identitet över tid. Viktigast är att göra sin plikt gentemot andra människor.
Fokusera på det negativa i livet: Tänk på din förgänglighet. Då uppskattar du livet mer, ökar din acceptans för andra och rustar dig för framtida motgångar. Sluta tänka positivt. Se saker som de är, klaga när något är dåligt och acceptera det du inte kan ändra på.
Ta på dig nej-hatten: Genom att säga nej visar du karaktär och integritet. Om du alltid säger ja av rädsla för att missa något eller inte verka tillräckligt företagsam kan du framstå som en vindflöjel och uppnår aldrig sinnesro.
Håll tillbaka dina känslor: I dag ska vi vara känslomänniskor i alla sammanhang. Vi ska kasta oss in i allt med passion, glädje, energi och förändringsvilja. Men våra känslor växlar och är inget att lita på. Sträva istället efter värdighet och öva på att hålla masken.
Avskeda din coach: Vi hittar inte alla svar inom oss själva. Yttre normer och värden behövs för att avgöra vad som är viktigt i tillvaron. Coachning kan också förvärra människors problem om det är just kraven på utveckling som orsakat dem. Ta en skogspromenad, gå på museum och skaffa en riktig vän istället.
Läs en roman – ingen självhjälpsbok: Självhjälpsböcker gör dig på dåligt humör när du inte kan uppnå lyckan som utlovas. Romaner gör dig lugn och ger perspektiv på tillvaron. Du påminns om hur komplex och slumpartad tillvaron är, men också att ditt öde beror på sociala, kulturella och historiska processer.
Dröj vid det förflutna: Rusa inte bara på framåt. Utan ett historiskt sammanhang och traditioner kan vi inte skapa en identitet, inte uppfylla våra förpliktelser eller orientera oss i nuet. Människan har en överlägsen förmåga att dra nytta av tidigare erfarenheter. Använd den och lär av dina misstag. Och kom ihåg: en del var bättre förr!

Stoikerna

Stoicismen föddes i antikens Grekland på 300-talet före Kristus. Ordet stoicism kommer från det grekiska ordet för pelargång och är kopplat till platsen i Aten där stoikerna undervisade.

Zenon var den första stoikern. Hans livsfilosofi gick ut på att ha ett gott liv genom att stå emot sina drifter, använda förnuftet och leva moraliskt rätt.

Tankarna spreds till Rom, där stoicismen kom att lägga tonvikten på sinnesron och förmågan att möta med- och motgångar med jämnmod. De viktigaste romerska stoikerna var Seneca, Epiktetos och kejsar Marcus Aurelius.

Gå till toppen