Vetenskap25 januari 2016 00:30

De kan vara ett brännande ämne på spåret

Skånska forskare har funnit ett ämne som bildas i musklerna och blodet när vi tränar och fastar. Ämnet påverkar kroppens ämnesomsättning. Det har aldrig tidigare förekommit i träningssammanhang.

Det kan inte stämma, säger forskaren Ola Hansson. Han och doktoranden Ola Ekström tittar på mätresultaten. Reportern som nyss genomlidit tolv minuter på testcykeln undrar oroligt vad som inte kan stämma.
– Det här är vad Charlotte Kalla har i syreupptagningsförmåga, förklarar de.
Scenen utspelas i det "metabola laboratoriet" vid Clinical Research Centre i Malmö. Rummet ser ut som en sjuksal. Forskarna konsulterar sina tabeller och börjar räkna. De kompenserar det uppmätta testresultatet med hänsyn till försökspersonens ålder, kroppsvikt, nyss genomförda arbete och medelpuls. Till slut har de fått ner värdet till en rimligare nivå.
– Inte illa ändå, säger Ola Hansson, cellbiolog och specialist på vad som händer i musklerna när vi tränar. Välkommen i försöksgruppen.
Det sista menar han inte på allvar för det är bara män upp till 50-årsåldern som platsar i den muskelstudie som nu pågår vid Lunds universitets Diabetescentrum. Trettio vältränade herrar ska hjälpa forskarteamet (se faktarutan) att kartlägga ett ämne som utsöndras i blodet när vi tränar och som reglerar kroppens ämnesomsättning.
Vad är det för ett ämne?
– Det vill jag helst inte gå in på, säger Ola Hansson som leder träningsstudien. Inte ännu. Inte förrän studien är klar.
Men när detta händer blir det en stor nyhet, för även om ämnet är känt sedan tidigare har det aldrig förekommit i de här sammanhangen.
– Det är oerhört kul, säger Ola Hansson och det märks att han gärna vill bli klar med det tålamodsprövande arbete som nu sysselsätter forskargruppen: att genom ett stort antal upprepningar förvissa sig om att det man tror sig ha upptäckt verkligen stämmer.
Berättelsen om det mystiska ämnet börjar i Östersund, där Nationellt Vintersportcentrum bedriver världsledande forskning inom idrottsområdet. När forskarna där ville ta reda på hur mycket fett en människa kan bli av med på väldigt kort tid genom att ändra livsstil, så kontaktade de Lunds universitets Diabetescentrum, också det ett forskningscentrum på global toppnivå.
– De lät femton överviktiga män vandra i bergen nio timmar om dagen i fyra dagar utan mat, säger Ola Hansson.
Försökspersonerna gick femtusen kilokalorier back varje dag. Efter fyra dygn hade de tappat två kilo fettvävnad per person. En rätt så galen studie, men väldigt spännande, tycker muskelforskaren.
Tre gånger under försöket fick deltagarna lämna ifrån sig muskelprover, biopsier. En grov ihålig nål sticks in i muskeln och när den dras ut följer tvåhundra milligram muskelfibrer med. Proverna från Jämtland skickades till Malmö för analys.
– Vi hittade ett protein som reagerade väldigt kraftigt i muskulaturen under försöket, troligen som svar på energibristen, säger Ola Hansson.
Detta protein utsöndrar ett ämne i blodet. Ett ämne som reglerar ämnesomsättningen.
– Det är det ämnet som vi studerar nu, för att få reda på hur det fungerar. Vid vilka tillfällen utsöndras det? Räcker det att bara fasta eller måste man träna också?
– Vi tror att det här ämnet är någonting som kommer från muskeln och som styr hela kroppens ämnesomsättning. Det verkar som om det räcker med att fasta för att det ska utsöndras. Vad det är för ett ämne vill jag som sagt inte gå in på, men det är något nytt i de här sammanhangen och nu följer vi upp det med olika studier.
Till exempel den studie som nu pågår. Den inleddes med att deltagarna vid första besöket fick sätta sig på testcykeln i labbet och trampa. Det är detta moment som tidningens reporter får pröva på, och det behövs för att ge en bild av deltagarnas kondition.
Många av de trettio män som anmälde sig frivilliga till studien är vältränade och smala idrottare. Det är både en tillfällighet och inte, säger Ola Hansson.
– Egentligen hade det varit intressantare att studera otränade personer, för det är de som behöver röra sig mer. Samtidigt är det de aktiva som är intresserade av det här. Vi betalar ju ingen ersättning, men deltagarna får en gratis hälsoundersökning och ett mått på sin fysiska kapacitet. Det är aktiva idrottare mer intresserade av.
Före och efter varje träningspass i labbet får deltagarna lämna blodprov. Forskarna mäter halten av det aktuella ämnet. Dessutom tas muskelbiopsier.
– Från biopsierna utvinner vi muskelstamceller som vi sedan kan odla i laboratoriet. Vi gör om dem till muskelliknande vävnad, som vi kan göra olika experiment på. Vi kan exempelvis svälta cellerna och se om det här ämnet utsöndras.
Det gör det, men forskarna fortsätter försöket med fler individer.
– Vi måste ha tillräckligt många prover för att kunna säga att detta är statistiskt sant. Det är där vi är nu. Därför kan vi inte gå ut och säga hur det är, men vi är ganska säkra på att det är som vi tror.
Någon gång i vår hoppas Ola Hansson och hans kollegor kunna berätta om ämnet. Frågan vad upptäckten får för betydelse på lång sikt får därför inget svar nu, men forskaren räknar med att den blir ett samtalsämne.
Frågan vad som är okej att göra för att förbättra den fysiska prestationsförmågan är ett infekterat ämne med svåra gränsdragningar. Ett exempel är proteinet erytropoetin (EPO) som ökar produktionen av röda blodkroppar och därmed blodets syretransportförmåga. EPO ges som läkemedel men räknas som dopingpreparat inom idrotten.
– Om man nu skulle hitta ett ämne som hjälper oss att få bättre kondition, ska vi ge det till motionärer då? Det skulle ju kunna motivera oss att träna ännu mer, för om man inte märker någon skillnad med sin träning är det svårt att behålla motivationen, säger Ola Hansson.
Men å andra sidan.
– Det vete tusan om jag vill gå den vägen. Men diskussionen lär komma upp.
Det finns nämligen ett sätt att helt utan preparat bli starkare, piggare och friskare, samt motverka det åldrande som drabbar musklerna för alla som passerat de fyrtio, säger Ola Hansson.
– Träna.

Forskar om muskler

• Lunds universitets Diabetescentrum grundades 2006 och är världsledande inom diabetesforskning.
• Forskningen bedrivs på Clinical Research Centre i Malmö och Biomedicinskt Centrum i Lund. Ungefär 400 forskare är knutna till centret.
• Fysisk träning minskar risken att drabbas av diabetes typ 2, så kallad åldersdiabetes. Därför bedrivs cellforskning om muskler och träning vid centret.
• I en nyligen prisbelönt studie visar forskargruppen att den som har nära anhöriga med diabetes 2 måste träna mer än andra för att uppnå samma resultat.
• Genom att studera genaktiviteten i cellerna har forskarna också lyckats visa att fysisk aktivitet motverkar skelettmusklernas biologiska åldrande.
• Den pågående träningsstudien som nämns i artikeln leds av cell- och molekylärbiologen Ola Hansson. Karl-Fredrik Eriksson, docent och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, är medicinskt ansvarig. Forskningssjuksköterskan Ylva Wessman rekryterar deltagare och har en samordnande funktion. Läkaren och doktoranden Ola Ekström gör undersökningarna på deltagarna.
Gå till toppen