Inpå Livet25 januari 2016 04:00

Hustrun kunde inte visa empati och verklig kärlek

Lars hamnade i ett medberoende där hans egen självkänsla långsamt utplånades. ”Man måste våga erkänna att det inte finns möjlighet till kärlek och ta sig därifrån”, säger han.

Narcissisten har ett osunt behov av att stå i centrum, glänsa mest, bli ständigt bekräftad, kontrollera och manipulera omgivningen. För anhöriga innebär det ofta ett stort lidande.Bild: Julia Lindemalm
Narcissus var i den grekiska mytologin en vacker yngling, dyrkad och älskad. Men han avvisade alla som kom i hans väg. Det gjorde Nemesis, hämndens gudinna, så rasande att hon dömde honom att endast förmå älska sig själv.
Så beskrivs myten som gett namn åt narcissismen, en personlighetsstörning som kännetecknas av extrem självhävdelse (se fakta).
För de anhöriga till en sjukligt självupptagen person är det ofta svårt att sätta fingret på vad som är fel. Den som är sjuk söker väldigt sällan hjälp, utan lever i tron att det är omgivningen det är fel på.
Läs mer:Insikt först när den grandiosa självbilden spricker.
För Lars tog det lång tid att förlikas med att hans partner faktiskt inte kunde leva i en ömsesidig relation baserad på empati och kärlek. Deras relation började med att han var fascinerad och imponerad. Kvinnan han mött var både attraktiv och charmig – och hon hade valt ut honom.
Hon höll sig själv så högt, brydde sig inte om vad någon annan tyckte – hon var som en drottning. 
– Hon höll sig själv så högt, brydde sig inte om vad någon annan tyckte – hon var som en drottning. Bara genom att vara med henne blev jag en kung.
I över tio år var de ett par. Men det var först i efterhand som Lars blev övertygad om att expartnern hade en allvarlig störning.
– Hade jag varit sund och inte burit med mig idén från barndomen att kärlek handlar om att kämpa på, så hade jag lämnat. Men jag trodde att om jag bara gjorde mitt bästa, om och om igen, så skulle jag bli älskad tillbaka.
Läs mer:Chatta om narcissism – ställ din fråga nu.
Lars beskriver sitt äktenskap som en subtil härva av lögner, manipulation, makt och kontroll där hans fru tyckte att hon var berättigad till ett visst sorts liv.
– Och det var jag som skulle se till att det blev så. Hon kunde inte försaka något, utan satt fast i en missnöjdhet över att det inte såg ut som hon tänkt.
Jag tror att den undergivna kärleken hos mig gav upphov till föraktet, det triggade hennes smärta av att själv inte ha fått bekräftelse och kärlek som liten.
När han ville att de skulle lösa saker tillsammans fanns det ingen vilja att bygga ett vi. När han visade sorg och sökte dialog, växte hennes förakt.
– Jag tror att den undergivna kärleken hos mig gav upphov till föraktet, det triggade hennes smärta av att själv inte ha fått bekräftelse och kärlek som liten. Hennes självförakt projicerades på mig. Det var otäckt när jag successivt märkte att jag inte kunde påverka hur jag blev bemött.
Var det någon gång det fungerade bra mellan er?
– Förlossningarna. Det var fantastiska upplevelser där jag fyllde min funktion och gjorde allt för henne, då fungerade våra roller perfekt.
Läs mer:Mamman visade upp sina barn som märkesväskor.
Men Lars tyckte att anknytningen mellan mor och barn blev dålig. Det äldsta barnet fick svårigheter i förskolan och skolan.
– Min fru följde med på alla möten med lärare och psykologer. Hon gjorde allt som förväntades. Men hemma gjorde det absolut ingen skillnad. Hon gav inte bekräftelse eller visade ömhet, utan störde sig på sonen och tyckte att han var oresonlig, hon såg ner på honom och fördömde honom.
Istället knöt hon det yngre och känsligare barnet till sig mycket hårt, och söndrade mellan syskonen.
Med Lars kunde hon ofta bete sig som att allt var bra, men slog samtidigt fast att deras äktenskapsproblem berodde på enbart honom.
– Det var inget hon sade för att vara jävlig, i hennes värld var det självklart.
Det är jobbigt att ensam se att den här personen ljuger, förställer sig och hämnas på människor när det inte blir som de har tänkt.
Med tiden blev Lars ensam och försvagad. Omgivningen varken såg eller förstod vad som pågick.
– Det är jobbigt att ensam se att den här personen ljuger, förställer sig och hämnas på människor när det inte blir som de har tänkt. En narcissist dömer folk väldigt hårt: antingen är du användbar eller inte. Man köper hela paketet och blir själv helt övertygad om hur värdelös man är.
Tillslut blev Lars ”oanvändbar”. Hans fru begärde skilsmässa. För Lars tog det lång tid att hitta tillbaka till självkänslan.
– Jag hade tur som kom till en psykoterapeut som hade tidigare erfarenheter av personer som saknar empati.
Vad är ditt råd till någon i en liknande situation?
– En narcissist saknar förmåga till empati, verklig omtanke och att värdesätta det unika i varje person. Det finns ingenting att hoppas på, en sådan person är inte intresserad av kärlek, de kan inte ens älska sina egna barn. Men de vet det inte.
• Lars heter egentligen något annat.

Olika typer av narcissism

Sund narcissism handlar om att känna självrespekt för att kunna värna våra intressen och gränser.
Patologisk narcissism däremot är ett försvar som utvecklas för att hantera tidiga utvecklingsskador. Enligt Svenska psykiatriska föreningen uppskattas mindre än 1 procent ha en narcissistisk personlighetsstörning, men siffran är vansklig eftersom väldigt få söker vård.
Narcissistiska störningar kan uppstå hos barn som inte blivit sedda och bekräftade. Tidiga separationer, frånvarande föräldrar eller uppfostran styrd av avvisande eller förakt kan ligga till grund. Ibland har barnet idealiserats. Effekten blir att barnet utvecklar ett falskt själv.
Hos narcissisten är känslan av skam framträdande och något personen med kraft försöker undvika. Ett sätt är att lägga de skamfyllda delarna utanför sig själv. Det är inte jag som är svag och skamlig – det är du.
Att manipulera, kontrollera och utnyttja andra blir ett sätt att fylla det inre tomrum som skapas av oförmågan att älska en annan människa.
Källa: "Narcissistens speglar", av Gunilla Nilson och Thomas Silfving.

Så känner du igen en störning

Narcissistiska personligheter har enligt det amerikanska diagnossystemet DSM-5 följande kännetecken:

1. Grandios känsla av att vara en betydande person.

2. Upptagen av fantasier om obegränsad framgång, makt, glansfullhet och fulländad skönhet.

3. Tror sig var en speciell person som bara kan bli förstådd av andra med hög status.

4. Kräver ett övermått av beundran.

5. Har en känsla av särskilt berättigande, krav på andra ska leva upp till förväntningarna.

6. Utnyttjar andra för att nå sina mål.

7. Saknar empati: obenägen att uppmärksamma eller identifiera sig med andras känslor och behov.

8. Ofta avundsjuk på andra, tror sig vara föremål för andras avund.

9. Arrogant och högdragen i sitt beteende eller i sina attityder.

Källa: "Narcissistens speglar", av Gunilla Nilson och Thomas Silfving.

Lästips

”Narcissistens speglar”, av Thomas Silfving och Gunilla Nilson.

”Narcissism – jag, mig och mitt”, av Bo Sigrell och Lena Teurnell.

”Du är inte knäpp... det är din mamma: healing för döttrar till narcissistiska mammor”, av Danu Morrigan.

Gå till toppen