Sverige26 januari 2016 08:29

Så vill EU täta gränsen till Europa

Prognosen för 2016 spår fler flyktingar till Europa än i fjor.
Därför försöker EU-länderna stänga gränsen mot Turkiet.
Nu riskerar Grekland att straffas – för att man släppt in för många människor.

Flyktingar väntar vid gränsen mellan Makedonien och Grekland i december 2015.Bild: Petros Giannakouris/AP
När EU:s inrikesministrar möts i Amsterdam måndag–tisdag är det fullt fokus på att täppa till kryphål i unionens yttre gräns.
Det gäller framförallt vattnet mellan Turkiet och Grekland.
Under 2015 kom över en miljon flyktingar till EU sjövägen över Medelhavet. Minst 3 772 personer drunknade på vägen. Men enligt en prognos från flyktingorganet IOM kommer ännu fler desperata människor att våga livet i år.
Bland EU:s 28 regeringar råder stor enighet om att flyktingströmmen måste stoppas.
Allt fler länder inför gränskontroller – som Sverige. Om inget görs faller snart de sista resterna av Schengen-samarbetet med fri rörlighet inom unionen samman.
– Vi vill rädda Schengen. Men klockan tickar, sade Tysklands inrikesminister Thomas de Maiziere vid en pressträff.
Redan i höstas ingick EU ett avtal med Turkiet: EU ger tre miljarder euro i bistånd till Turkiet för att landet ska ta hand om syriska flyktingar, skärpa sin gränsbevakning – och hindra människor från att ta sig över till Europa.
Men än har inte mycket hänt. Turkarna har inte skärpt sin kontroll. Och EU har inte betalat ut mer än en liten del av pengarna.
I det läget har Grekland hamnat i skottgluggen.
De övriga EU-länderna är irriterade över att grekerna inte förmår upprätthålla sina gränskontroller runt Lesbos, Samos och andra öar nära Turkiet.
Ett förslag på bordet i Amsterdam är nu att straffa Grekland genom att stänga av landet från Schengen och den fria rörligheten. På så vis skulle EU:s yttre gräns flyttas från Egeiska havet norrut på Balkan – och flyktingarna skulle få svårare att ta sig in i Schengenområdet.
– Om man inte lever upp till de förpliktelser man har enligt Schengensystemet måste det få någon form av konsekvenser, sade inrikesminister Anders Ygeman till TT.
Om enigheten är stor om att unionens yttre gräns ska tätas så är EU-länderna desto mer splittrade i frågan hur de flyktingar som finns i Europa ska fördelas.
Ett tillfälligt omfördelningssystem för 160 000 personer som finns i Grekland och Italien är beslutat. Men bara 331 personer har flyttats i praktiken.
Sverige, Tyskland, Österrike och Italien – som alla tagit emot många asylsökande – vill få till stånd ett permanent omfördelningssystem. Men det är få andra länder intresserade. Bland dem som sätter klackarna hårdast i marken är Storbritannien och Polen.
Under tvådagarsmötet i Amsterdam har Ygeman en enskild träff med sin danske kollega Søren Pind. Det gäller hur id-kontrollerna på Öresundsbron ska förenklas.
I dag måste resande från Danmark först visa id för tågbolagens inhyrda vakter vid Kastrup och därefter för polis vid Hyllie station.
Tanken är att samla ihop kontrollerna och utföra båda på utsidan av gränsen till Sverige.
Läs alla artiklar om: Flyktingkrisen
Gå till toppen