Aktuella frågor

"I en så grundläggande fråga som en Natoansökan bör Sverige och Finland agera gemensamt."

Hur Natofrågan än utvecklas kvarstår uppgiften att hantera den så att den inte driver in en säkerhetspolitisk kil mellan Finland och Sverige.
Det skriver Mats Bergquist och Örjan Berner, tidigare Sveriges ambassadörer i Helsingfors.

På båda sidor om Östersjön anser alla ledande politiker att Sverige och Finland ska agera tillsammans i Natofrågan. Det är med tanke på de båda ländernas säkerhetspolitiska situation naturligt.
Sverige och Finland har i århundraden utgjort ett gemensamt strategiskt område. När de som regerat de två länderna marscherat i olika riktningar har problem uppstått.
I en så grundläggande fråga som en eventuell Natoansökan bör Sverige och Finland agera gemensamt.
Ett problem är att anhängarna av en svensk ansökan inte förklarar hur ett gemensamt svensk-finskt närmande till Nato ska se ut. Det kan bero på att de inte tillräckligt noga avläst det politiska läget i Finland.
Som Rysslandskorrespondenten Anna-Lena Laurén sagt: Svenskarna är mer upprörda än oroade över utvecklingen i Ryssland, finländarna är mer oroade än upprörda.
Men Sveriges och Finlands analys av utvecklingen i Ryssland skiljer sig knappast i sak. I Sverige har analysen lett till ett nytt försvarsbeslut som försöker vända de senaste årens trend med betoning på insatser utomlands tillbaka till ett fokus på att försvara Sverige i närområdet. Finland, därförsvaret av det egna landet alltid har varit centralt, har inlett en översyn av lagstiftningen om underrättelseväsendet i syfte att utveckla bland annat signalspaningen.
Ett nytt drag i Sveriges och Finlands politik är det ökade samarbetet mellan de båda ländernas försvarsmakter. Ambitionsnivån är hög, samordningseffekterna uppenbara. Endast tiden kommer att visa hur långt regeringarna är beredda att gå i praktiken. Både Sverige och Finland har slutit ett värdlandsavtal med Nato där syftet är att underlätta gemensamma övningar och om situationen skulle kräva det ta emot militärt bistånd.
I Sverige ska värdlandsavtalet med Nato föreläggas riksdagen i vår. I Finland har regeringen redan godkänt ett sådant avtal med Nato.
Även om analysen av utvecklingen i öst är lika i Sverige och Finland, är politiken gentemot Moskva inte alltid densamma. Att Finland har en mycket lång gräns till Ryssland och ekonomiska intressen i Ryssland gör att det finns ett behov av en dialog. Den inkluderar kontakter mellan presidenterna Sauli Niinistö och Vladimir Putin trots att Finland som EU-land tillämpar EU:s sanktioner mot Ryssland. Läget längs den långa gränsen styrs av en stabil ordning som byggts upp under lång tid och inte förefaller ha påverkats av politiska förändringar i Moskva.
Sverigespolitiska kontakter med Ryssland är betydligt färre än Finlands och har inte förekommit på högsta politiska nivå på flera år. Osaken är den svenska synen på Putins politik.
Opinionsläget i Natofrågan i Finland har varit påfallande stabilt och visar att en majoritet är emot medlemskap. I Sverige är anhängarna nu troligen fler än motståndarna Till följd av den sittande regeringens ställningstagandemot ett Nato-medlemskap saknar frågan aktualitet men det kan ändras i ett nytt politiskt läge.
Den svenska debatten präglas av ett starkt engagemang för de baltiska staternas säkerhet och uppfattningen att den skulle främjas av ett svenskt Natomedlemskap. Ibland antyder anhängare av ett medlemskap att Baltikums säkerhet är viktigare än en gemensam svensk-finsk hållning.
Varje förskjutning av opinionssiffrorna i Sverige noteras i finländska medier och tolkas inte sällan som tecken på att en ny svensk linje efter valet 2018 är möjlig om alliansen skulle komma till makten.
De olika opinionslägena i Stockholm och Helsingfors avspeglar de båda ländernas geografiska situation, historiska relationer och ekonomiska förbindelser med Ryssland. Men det bör inte få dölja att Sverige och Finland sedan många hundra år har gemensamma intressen när det gäller Ryssland. De säkerhetspolitiska utmaningarna har lösts på olika sätt under olika perioder.
Hur Natofrågan än utvecklas kvarstår uppgiften att hantera den så att den inte driver in en säkerhetspolitisk kil mellan Finland och Sverige. Det är en utmaning som måste hanteras genom en konsekvent politik väl förankrad i de båda ländernas historia och i den allmänna opinionen.
Mats Bergquist
Örjan Berner

SKRIBENTER

Mats Bergquist är före detta ambassadör i Helsingfors och London.
Örjan Berner är före detta ambassadör i Moskva, Berlin, Paris och Helsingfors.
Gå till toppen