Huvudledare

Ledare: Hela Sverige nynnar på en vemodig sång på engelska. Kalla den Brexit blues.

Tänk om Storbritannien väljer att lämna EU. Tänk om brexit, en British exit, blir verklighet. Så trist för britterna själva, för att inte tala om deras ekonomi – omkring hälften av den brittiska exporten går till EU-länder. Det skulle också bli en hård smäll för EU-bygget om en så stor aktör väljer att som första nation någonsin lämna unionen.
Britter är vi lite till mans.Bild: Ben Birchall/LOCOG
Och hur skulle Sverige och svenskarna reagera på ett EU utan britterna?
Det kan bli hur tungt som helst.
Storbritannien ligger svenskarna varmt om hjärtat. Egentligen är det inte så märkligt. Många i Sverige är uppvuxna med Beatles melodiösa musik, Rolling Stones ös, Downton Abbeys snobbiga Yorkshirevardag, Monty Pythons sjuka humor, BBC:s kvalitetsprogram och den en gång så leriga engelska fotbollen i Tipsextra. Svenskarna, som tillhör världstoppen i engelska som andraspråk, tycks ha en försonande attityd till och med till de konstiga korvarna på frukosttallriken under weekendresan till London.
Det är knappast en tillfällighet att hela 90 000 av de totalt 660 000 svenskar som bosatt sig utomlands har valt Storbritannien.
Även på ett EU-plan är det mycket som förenar svenskar och britter. Allt är våra två länder inte överens om, givetvis. Men åtskilligt. Dragningen åt ett mindre men vassare EU. Mindre jordbrukssubventioner, mindre Brysselbyråkrati och färre federalistiska utopier. Desto mer av avregleringar och reformerade ekonomier byggda på frihandel och marknadsekonomins välgörande krafter.
Annika Ström Melin, EU-reporter på Dagens Nyheter, har förmodligen helt rätt. Följden av ett nej i den folkomröstning som britterna håller om EU-medlemskapet kanske redan i juni i år kan bli en blågul mardröm:
”Det skulle leda till en riktigt djup EU-existentiell kris också i Sverige.”
Just därför är tystnaden från den svenska regeringen så gåtfull.
I tisdags presenterade EU:s permanente ordförande Donald Tusk förslagen i ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien. Dessa förslag ska nu tröskas inom EU så att premiärminister David Cameron sedan kan underställa britterna ett färdigt paket i en folkomröstning:
Lämna eller stanna i EU?
Sverige lär kunna köpa det mesta. Som att nationella parlament ska få tyngre röster och kunna sätta stopp för nya EU-lagar. Som att den inre marknaden inte ska påverkas i splittrande riktning om och när eurosamarbetet fördjupas.
Värre är det rimligen med att Cameron vill kunna försena och minska sociala bidrag till nyanlända EU-medborgare. Det talas om en gräns på fyra år i landet. Här kan Stefan Löfvens rödgröna regering få bekymmer. Principen i EU är att arbetsmarknadens sociala skyddsnät kopplas till det land där arbetet utförs och skatten betalas. Att då begränsa bidragen för vissa grupper är diskriminerande och utgör ett oaptitligt brott mot den gemensamma marknadens fyra friheter – fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft.
Och, som Annika Ström Melin påpekar i DN, vem ska då stå för det sociala skyddet för alla de svenskar som jobbar och betalar skatt i Storbritannien?
Sveriges regering måste självfallet slå fast var den står. Britternas krav är värda att lyssna på. Några av dem kan tveklöst göra EU till en bättre union.
Storbritannien behöver EU. Och EU – inte minst Sverige – behöver Storbritannien.
Så, om britterna har Clashlåten Should I Stay or Should I Go? ringande i sina huvuden, så nynnar svenskarna snarare på en mer vemodig melodi. Det låter som en soulpopballad, en remake av en amerikansk slagdänga från tidigt 60-tal, den för tanken till Burt Bacharach och The Drifters och den smäktande refrängen lyder "please stay … don't go … please stay…”.
Sången skulle kunna heta Brexit blues.
Gå till toppen