Vellinge

Fallet kan strida mot diskrimineringslagen

Att elever med läs- och skrivsvårigheter inte får tillgodoräkna sig provresultat kan strida mot diskrimineringslagen.
– Här missgynnas elever med dyslexi, säger Cecilia Sjöbeck, enhetschef för Skånes kompetenscentrum för elever med dyslexi.

Frågan har vid ett flertal tillfällen lyfts av olika dyslexiföreningar i diskussioner kring de nationella proven med Skolverket.
– Det är bra att det är en elev som har uttryckt de här frågorna nu. Eleven ska aldrig behöva känna att han eller hon misslyckas. Det kan bli en sänkning i självförtroendet, säger Cecilia Sjöbeck, specialpedagog och enhetschef för Skånes kompetenscentrum för elever med dyslexi.
– Dimensionen som glöms bort av Skolverket är hur eleven känner för allt det här. Barnet som plötsligt inte får använda sina verktyg.
– Pedagogen måste göra de här bedömningarna med både hjärta och hjärna. Det viktigaste är att barnet känner sig trygg i att det inte betygssätts i en situation där det inte presterar. Det är inte de nationella proven som avgör betyget.
Fallet kan vara ett brott mot den del av diskrimineringslagen som berör punkten "bristande tillgänglighet".
– Vi har en tuff diskrimineringslag som trycker hårt på att ingen person med funktionsnedsättning på något sätt får diskrimineras i skolsammanhang. Här missgynnas elever med dyslexi.
Cecilia Sjöbeck menar att det inte finns någon garant för att Skolverkets två kriterier för delprovet, att eleven klarar avkodningen av texten (det vill säga att sammanfoga orden till meningar) och läsförståelsen, verkligen uppfylls.
– För de här eleverna stjäl avkodningen all kraft. Läsförståelsen kan gå om intet. Det är problematiskt.
– Skolverket vill ha sin statistik, men man måste också fråga sig: Vad är läsning egentligen? För personer med dyslexi ligger problemen i det tekniska, så vad är viktigast. Att läsa snabbt och rätt – eller att förstå. De här eleverna "läser" med öronen och tar in informationen den vägen för att sedan kunna reflektera.
Gå till toppen