Aktuella frågor

”Att prioritera rankning, istället för att kraftsamla kring profilering och forskningsanknytning, verkar dumt och otidsenligt.”

De mindre högskolorna behöver etablera några starka forskningsområden och genomföra unika forskningsprojekt där de utnyttjar såväl sin lokala som sin globala förankring.
Det skriver Kerstin Tham, som i morgon officiellt installeras som rektor på Malmö högskola.

Det var med förvåning jag läste Lundaprofessorn Torsten Åkessons inlägg på Aktuella frågor den 8 februari. Han konstaterar att det finns en avgörande skillnad mellan svenska universitet och dem som placerar sig främst i internationella rankningar. De främsta i världen har radikalt färre grundutbildningsstudenter och en mångdubbelt större forskarutbildning än de främsta svenska. Torsten Åkesson föreslår därför att landets mindre högskolor bör ta en större del av utbildningen på grundnivå, medan en handfull av de stora forskningsintensiva universiteten bör få en större del av den avancerade utbildningen och forskningen. Detta för att, som Åkesson skriver utan att precisera sig närmare, mer optimalt utnyttja landets olika lärosäten.
Jag delar inte denna uppfattning. Istället anser jag att Sverige behöver välja en annan väg om målet för den högre utbildningen och forskningen är hög kvalitet, något som innebär att den kunskap som utvecklas kan bidra till genombrott och nya paradigm.
Jag anser att ett berikande samband mellan forskning och utbildning är en nödvändig förutsättning för hög kvalitet i både utbildning och forskning vid svenska universitet och högskolor.
Många utbildningsprogram vid landets lärosäten har fått omdömet bristande kvalitet under de senaste årens nationella kvalitetsutvärderingar. En bidragande orsak till det var att många utbildningar är separerade från forskning, därmed har studenterna inte haft möjlighet att genomföra sina examensprojekt i etablerade forskningsmiljöer.
Det är viktigare än någonsin att studenter på olika nivåer utvecklar sin förmåga att analysera, kritiskt värdera och integrera ny kunskap i sin framtida yrkesutövning. Sverige behöver utbilda självständiga och kritiska människor för att kunna lösa de samhällsutmaningar landet står inför. Utbildningens kvalitet är beroende av en god forskningsanknytning och forskningen är beroende av att ha en god rekryteringsbas för nya forskare.
Att skapa ett berikande samband mellan forskning och utbildning är den väg som svenska lärosäten bör gå för att uppnå hög kvalitet i forskningen och därigenom kunna konkurrera med internationellt framstående universitet och rankas högre i mätningarna. Svenska lärosäten behöver göra vägval och tydligare profilera sin utbildning och forskning för att kunna kraftsamla inom ämnesområden som kan konkurrera om forskningspengar.
Lärosätenas statliga och långsiktiga forskningsfinansiering är en viktig förutsättning för att forskningen ska kunna kraftsamla.
De mindre högskolorna behöver etablera några starka forskningsområden och genomföra unika forskningsprojekt där de utnyttjar sin såväl lokala som globala förankring. Högskolorna har ofta nära och goda relationer med kommuner och regioner vilket skapar unika möjligheter till samverkan och till att kunskapen kan användas bland yrkesverksamma i kommunerna.
Malmö högskola är ett bra exempel på en högskola som har en högkvalitativ forskning inom områden som bidrar till att lösa olika samhällsutmaningar, exempelvis inom migration, jämlik hälsa och hållbar stadsutveckling.
Vad skulle hända om Torsten Åkessons förslag blir verklighet?
Högskolor som utbildar förskollärare, lärare, sjuksköterskor, socionomer, samhällsvetare, högskoleingenjörer och liknande yrkesgrupper skulle förlora sin drivkraft och originalitet och avlövas på komptenta lärare. Utbildningens kvalitet och forskningsanknytning skulle urholkas och det berikande sambandet mellan forskning och utbildning skulle försvagas. Det skulle innebära att studenter vid högskolor skulle få en sämre kvalitet och forskningsanknytning i sin utbildning än studenter vid universitet. Dessutom skulle basen för rekrytering till forskarutbildning och forskning reduceras.
Sverige behöver en bred rekrytering till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå för att lösa framtida utmaningar och skapa en hållbar samhällsutveckling.
Sverige behöver också ha en tvärvetenskaplig ansats i både forskning och utbildning för att skapa nya teorier och paradigm.
Att prioritera universitetsrankning, istället för att kraftsamla kring en unik profilering och forskningsanknytning inom högre utbildning, verkar dumt och otidsenligt.
Kerstin Tham

SKRIBENTEN

Kerstin Tham är rektor vid Malmö högskola och professor i arbetsmiljö.
Gå till toppen