Sverige10 februari 2016 08:21

ÖB: Ryska cyberattacker mot Sverige varje dag

Ryssland utsätter dagligen Sverige för cyberattacker och informationsoperationer. ”Vi följer Ryssland nära. Det finns goda skäl”, säger överbefälhavaren Micael Bydén.

En exploderande handgranat som får plywoodväggarna i byggnaden att skaka inleder inbrytningen.
I snabb följd kravlar soldaterna in genom ett fönster och avfyrar sina automatvapen.
Enligt ett strikt mönster avancerar de från rum till rum. Befäl vrålar ut order. Skottsalvorna dånar. Krutlukt.
”Nedkämpad fientlig skytt!” skriker en soldat som tagit sig fram till en av de simulerade terroristerna, som ligger utslagen på marken.
Mitt i stridsvimlet hukar nye överbefälhavaren Micael Bydén, på besök på P7 i Revinge för att informera sig om bataljonen som i maj åker på FN-uppdrag i Mali.
Sen ett år har Sverige 250 soldater i ett underrättelseförband stationerade utanför Timbuktu. Med hjälp av drönare samlar svenskarna information åt FN-styrkan i den komplicerade konflikten.
– Vi gör skillnad därnere. Jag var i Mali efter årsskiftet och såg med egna ögon. Och jag känner mig trygg med att det här gänget åker ner och tar över, säger Micael Bydén.
När övningen i ”strid i byggnad” är över öser han beröm över de uppställda soldaterna.
– Det är ni som gör att det kommer att göra mycket ont på den som kommer till Sverige utan att vara välkommen.
Även om P7-förbandet nu tränar inför FN-uppdrag i Mali har fokus för det svenska försvaret snabbt förskjutits. Förr prioriterades utlandsuppdrag som det i Afghanistan. Nu är det försvaret av svenskt territorium som gäller.
Det beror på hotet från Vladimir Putins Ryssland.
Rysk militär har kraftigt ökat sin aktivitet i Östersjöområdet. Offensiva militärövningar mot Baltikum. Ubåtsoperationer. Aggressiva flygmanövrer både mot flygvapnets Jas-plan och FRA:s signalspaningsflyg.
Dessutom har cyberattackerna mot Sverige ökat. Angripare försöker skicka in skadlig kod i både försvarets och industrins datorer – och kan på så sätt båda tömma dem på information och sända ut fejkad information i falskt namn.
– Man försöker tränga in i våra tekniska system. Försvarets och näringslivets. Det är desinformation med strategisk kommunikation. Det är tydligt att man vill skapa osäkerhet för oss och för samhället i stort, säger Micael Bydén.
Enligt ÖB är Ryssland angripare i detta ”hybridkrig”.
– Vi ser en omvärldsutveckling som är allt annat än positiv. Vi följer Ryssland väldigt nära. Det finns goda skäl. Vi ser ett Ryssland som satsar stora ekonomiska resurser på militären. De övar mer, de bygger förmåga och de tillför material.
– De har också visat att de är beredda att använda militära medel för att nå sina mål.
Micael Bydén syftar på Rysslands aggression mot Ukraina. Nu är såväl försvarsledningen som regeringen orolig att ryssarna ska använda samma maktspråk mot de baltiska staterna.
Nyligen varnade arméchefen Anders Brännström för att ”Sverige kan vara i krig om några år”.
– Jag undviker det uttrycket. Hotmiljön är helt annorlunda mot förr.
– Det finns i dag inget överhängande militärt angreppshot mot vårt land. Det vi ser är en komplex hybridkrigföring där man försöker utnyttja våra svagheter, där man försöker ge sig på oss inte bara med militära medel, utan med andra verktyg.
Förre ÖB Sverker Göranson varnade för några år sen för att Sverige inte kan stå emot ett angrepp ens en vecka.
– Det syftade på ett scenario där Sverige skulle stå ensamt mot ett militärt angrepp. Men nu bygger vi vår säkerhet tillsammans med andra. Vi står inte ensamma. Vi är en relevant partner, säger Bydén.
Han syftar bland annat på det värdlandsavtal som Sverige nyligen ingått med Nato, vilket gör det möjligt för försvarsalliansen att placera trupp på svensk mark. Många Nato-motståndare ser det som ett stort steg mot fullt medlemskap.
Micael Bydén tror inte att Ryssland planerar någon invasion av Sverige. Däremot skulle ryssarnas aggressiva beteende kunna utlösa en oförutsägbar kris.
– Det händer saker hela tiden. Många militära aktörer finns i Östersjöområdet. Det finns många konfrontationsytor. En enstaka händelse skulle kunna bli en tändande gnista för en utveckling där det ena ger det andra.
I fjor tog riksdagen ett nytt försvarsbeslut för 2016–2020. Det innebär ökade anslag till försvarsmakten.
Men försvaret har problem med bemanningen.
Den svenska yrkesarmén består av två sorters soldater. Heltidsanställda och "tidsvis tjänstgörande" som har civila yrken och rycker in i perioder. I den sista kategorin saknas just nu sextusen soldater.
– Vi lyckas väl att få in unga killar och tjejer till grundutbildningen. Men vi lyckas inte hålla dem kvar i tillräcklig utsträckning. Där har vi att jobba på, säger Micael Bydén.

MICAEL BYDÉN

Jobb: Sveriges ÖB och fyrstjärnig general.
Född: 1964 i Gnarp.
Karriär: Inledde sin flygkarriär vid F21 i Luleå och avancerade till flygvapenchef. Har även tjänstgjort vid marinen, i stabstjänst i Afghanistan och som attaché på Sveriges ambassad i Washington.
Gå till toppen