Aktuella frågor

"Det är ingen mänsklig rättighet att få barn till varje pris."

Att andra länder beter sig omoraliskt och oetiskt eller att svenskar köper barn via surrogatmödraskap medför inte att Sverige har skyldighet att acceptera det, skriver Berit Rollén och Monika Olin Wikman.

Frågan om surrogatmödraskap bereds nu i en utredning som överlämnas till regeringen den 24 februari. Efter att utredningen varit på remiss tar regeringen ställning. Förmodligen sker det i höst.
Vi är starkt emot surrogatmödraskap. Kvinnor och kvinnors kroppar jämställs med behållare eller maskiner, som ska producera en vara, ett barn. Barn som omedelbart efter födelsen skiljs från produktionsmiljön/sin mammaoch överlämnas till beställarna/köparna.
Vi vill mobilisera ett kraftigt motstånd så att regeringen finner för gott att inte ge klartecken till någon form av surrogatmödraskap.
Vi hoppas på aktivt stöd från Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, de partier som tagit tydligt avstånd i riksdagens socialutskott. Liberalerna har starka företrädare för surrogatmödraskap. Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Moderaternas ställning är oklar.
Vi uppmanar allamed humanism som värdegrund att i tid sätta sig in i vad surrogatmödraskap innebär. Detta brukar sägas vara antingen altruistiskt eller kommersiellt.
Med altruistiskt surrogatmödraskap menar man att det inte förekommer någon ersättning, surrogatmamman är någon som vill hjälpa utan att få ersättning för det.
Kommersiellt surrogatmödraskap är när kvinnan som föder barnet får betalt och då finns det en marknad och handel.Det existerar redan, framförallt i Indien och USA, där också svenskar är kunder.
Statens medicinsk-etiska råd har föreslagit regeringen att släppa fram altruistiskt surrogatmödraskap: surrogatmodern ska inte få ta betalt och det får inte utvecklas en marknad och en industri runt företeelsen.
Vi är emot såväl kommersiellt som altruistiskt surrogatmdöraskap. Båda strider mot grundläggande humanistiska värden och moraliska normer. Människovärdet skymfas.
Värderingen bakom surrogatmödraskap, att kvinnor och kvinnors kroppar jämställs med behållare eller maskiner som ska producera en vara, är grundorsaken till att vi anser att regeringen måste lägga fram ett entydigt förbud mot surrogatmödraskap i alla former.
En bra källa till kunskap när det gäller surrogatmödraskap och debatten såväl i Sverige som utomlands finns i Kajsa Ekis Ekmans bok Varat och varan, Leopard förlag 2011.
Att andra länder beter sig omoraliskt och oetiskt eller att svenskar köper barn via surrogatmödraskap medför inte att Sverige har skyldighet att acceptera det, något som Timbros vd Karin Svanborg-Sjövall vid ett seminarium nyligen hävdade bör ske.
Om det etiskt och moraliskt grundade motståndet inte anses tillräckligt finns det en lång rad praktiska argument mot altruistiskt surrogatmödraskap.
Vilken roll ska samhället ha, om någon?
Kan enskilda personer ingå avtal med en kvinna om altruistiskt mödraskap? Ska det kontrolleras av någon?
Hur ska man kunna hindra att ett altruistiskt surrogatmödraskap inte kopplas ihop med någon form av "svart” betalning?
Hur ska man kunna hindra att en kvinna som blir surrogatmoder inte utsätts för press eller manipulation från närstående? Det talas ofta om att surrogatmödraskap skulle kunna vara lämpligt mellan systrar. Det finns exempel på juridiska processer kring det i USA.
Vad händer om surrogatmamman ångrar sig och vill behålla barnet? Det finns uppskakande berättelser om domstolsprocesser i USA också om detta.
Vad händer om beställarna skiljs eller ångrar sig eller dör?
Vad händer om beställarna utgått från att de ska få ett barn – men det blir tvillingar? Sådana komplikationer har förekommit i svensk domstol vid annan form av assisterad befruktning.
Vem är ansvarig för surrogatmammans hälsa, sjukdom under eller efter förlossningen – eller rentav hennes död?
Ska det finnas en rätt för det producerade barnet att få reda på sin härkomst – vems spermier och ägg som har använts och surrogatmammans identitet?
Vi hoppas på en stark opinion mot surrogatmödraskap.
Det är ingen mänsklig rättighet att få barn till varje pris.
Berit Rollén
Monika Olin Wikman

SKRIBENTER

Berit Rollén var statssekreterare (S) i Arbetsmarknadsdepartementet 1982-86, generaldirektör i AMU-gruppen 1986-93 och på Invandrarverket 1993-94. Hon har även varit landstingsdirektör.
Monika Olin Wikman är jurist och har varit landstingsdirektör. År 2014 fick hon Stora kvinnopriset för sitt engagemang och entreprenörskap. Bakom priset står bland andra SPF Seniorerna
Gå till toppen